Inga pojkar tack

09 februari 2010, av Pelle Billing

Via Genusnytt får jag syn på en av de mest upprörande nyheterna på länge. I Sverige, år 2010, behandlas pojkarna i Ludvika som en form av andra klassens medborgare. Kommunen satsar stort på att alla tjejer i årskurs 8 ska få gå programmet DISA (Din Inre Styrka Aktiveras), för att motverka psykiska besvär. Däremot så är inte någon pojke i årskurs 8 välkommen.

Ungdomskonsulenten Marita Carlsson säger följande:

- Det här är ju en lära för livet också. Man fick ju en aha-upplevelse själv, menar Marita Carlsson, som varenda morgon sedan år 2000 har hon tagit emot eleverna, hälsat dem välkomna och delat ut kramar.

- Vi är ju väldigt måna om att vi ska se alla elever. Det är jätteviktigt att alla blir sedda och att man kan allas namn.

Pojkarna däremot behöver varken uppmärksamhet, kramar eller ett program som förbättrar deras psykiska hälsa eller? Med tanke på att pojkar är de som löper störst risk att ta livet av sig eller hamna i ett missbruk, så är det helt oförståeligt från ett psykiatriskt perspektiv att Ludvika kommun väljer att prioritera tjejerna. Det kan bara handla om en sak: Ytterligare en samhällsinstans som säger ”you go girl” till flickorna medan pojkarna får klara sig bäst de kan.

you-go-girl

Jag kan bara hoppas att mammorna och papporna till pojkarna i Ludvika gör revolt och kräver att deras söner ska få tillgång till samma resurser som flickorna får.

De som bör skämmas här är givetvis inte flickorna, utan det är alla dem inom Ludvika kommun som har varit med om att besluta att pojkarna ska behandlas som andra klassens medborgare.

 

4 kommentarer på “Inga pojkar tack”

  1. AV skriver:

    Detta är en av dagens värsta. Det går att maila via formulär på deras hemsida. Om vi är några stycken kanske de fattar sin tankevurpa.

    Det tragikomiska är att de förstärker de könsroller de vill bryta. Vad de egentligen säger är att om du är tjej, skär dig och gråter får du kramar. ”Nämen lilla gumman slog du knät. Kom och få en kram.”
    Till pojkarna säger man ”Du är bara en bråkstake som klottrar och krossar rutor. Du är dum”. Samma som: ”Upp igen grabben. Stora pojkar gråter inte.”
    Det är inte för skoj skull pojkarna snattar och kladdar sitt namn 50 ggr över hela stan.

    Att det skall vara så svårt att göra ett projekt för alla som mår dåligt? Men det är klart om det står tjejer i projektbeskrivningen får man extra pengar.

  2. Adam Weisshaupt skriver:

    AV,
    Korrekt beskrivning av det rådande klimatet ”Men det är klart om det står tjejer i projektbeskrivningen får man extra pengar.”

  3. Jack skriver:

    Om jag tänker först att DISA skulle ges även till pojkar så vet jag inte om det vore rätt att ge pojkarna ett program specialdesignat för flickors behov. Och jag betvivlar också att det vore rätt att ge pojkarna ett program specialdesignat för pojkars behov, därför att kön kanske är en för grov uppdelning, den gör våld på individens rätt att vara individ och möjligheten att välja.

    Ge istället t ex två eller varför inte tre program med god separation mellan vad gäller antingen ursprungligt problem eller önskat mål eller både och och låt barnen vara med och välja själva vilket program de vill gå oavsett vilket kön de har. Eller låt alla gå samma, men låt då pojkars problem vara lika centrala.

    Jag är helt skeptisk till att pojkar mår så mycket bättre som bilden man får av självrapportering och hjälpsökande beteende. Däremot är jag 100% säker på att vid samma nivå av rapportering och hjälpsökande för flickor och pojkar mår pojkarna betydligt sämre.

  4. Albert skriver:

    En specialsatsning som man däremot skulle kunna göra på unga killar är att lära dem att de inte ska ta till sig av det de feminister och genusvetare som skolan hyr in till skolan för att föreläsa om kön och jämställdhet har att säga… För deras psykiska hälsa dvs.

Google