Schlingmanns kvoteringsiver sågas

23 januari 2010, av Pelle Billing

Kvoteringsdebatten har verkligen tagit fart igen i tidningarna, och det är idag framför allt negativa reaktioner på Schlingmanns kvoteringsförslag som lyfts fram. De flesta reaktionerna är dock veka, och präglas av en kapitulation inför tankegångar om kollektiv rättvisa.

Expressen skriver i en ledare att kvotering är fel väg, men samtidigt accepterar man den definition på jämställdhet som innebär att endast en 50/50-fördelning mellan könen anses vara jämställt. Man tycker alltså inte att näringslivet är jämställt om det råder lika möjligheter för alla individer, utan jämställdhet är kopplat till kvantitativa mått. Detta betyder att man internaliserat den definition på jämställdhet som könsmaktsanhängarna föredrar, istället för den ursprungliga definitionen på jämställdhet.

styrelserum

De enda som har stake att gå emot strömmen och säga vad de egentligen tycker är sju kvinnor i SvD. De vågar skriva att:

[...] för oss handlar jämställdhet om rätten att vara sig själv, att vara individ och inte ses som en del av ett kollektiv.

Detta är ett befriande ställningstagande i en jämställdhetsdebatt där kollektiv rättvisa sällan ifrågasätts. Givetvis är det legitimt att ta upp kollektiva perspektiv i jämställdhetsdebatten, men det blir ytterst problematiskt när man diskuterar att lagstifta om kollektiva rättigheter på individens bekostnad. Vilken typ av samhälle kan det leda till på sikt?

Debattartikeln fortsätter sedan:

Politik är som svårast när det gäller att förändra attityder och det är precis vad jämställdhet handlar om.

Exakt. Det viktiga är att förhindra diskriminering förekommer, och detta kan vi endast komma åt genom att jobba med attityder och eventuella fördomar.

 

11 kommentarer på “Schlingmanns kvoteringsiver sågas”

  1. Olof skriver:

    Läs gärna FPs Fredrik Malm om kvoteringen till högskolan.
    http://www.vk.se/Article.jsp?article=325678
    Denna drabbar kvinnor och måste därför bort. Hans slutmening summerar artikeln bra:

    ”Men när ett system om positiv särbehandling slår tillbaka på dem som är i störst behov av stöd och uppmuntran faller det på sin egen orimlighet.”

    Kvinnor som dominerar stort i alla delar av skolsystemet behöver alltså mest stöd och uppmuntran!

  2. Musse Pig skriver:

    Rena rumpnissarna!

  3. vmm skriver:

    För någon månad sedan hörde jag en kvinna som jag tror är någon slags forskare avråda från att använda kvotering. Motiveringen var att det brukar visa sig att den typen av särbehandling oftast brukar visa sig negativ för den grupp man vill hjälpa. Som exempel tog hon upp dom särskilda skyddslagar för kvinnor som tidigare fanns på arbetsmarknaden. Har för mig att hon konkret nämnde förbudet för kvinnor att nattarbeta. Det infördes som ett skydd för kvinnor men ledde ju till att kvinnor fick det svårare på arbetsmarknaden. Hur lätt är det för en kvinna att få jobb i ett bageri om hon inte får jobba nattetid?

    Ett annat exempel är ju den positiva särbehandlingen till högskolorna som infördes för att hjälpa kvinnor men nu avskaffas sedan det visar sig leda till nackdelar för kvinnor.

    Det är helt enkelt inte lätt att förutse konsekvenserna av en kvoteringslag och särskilda skyddslagar för kvinnor och därför bör man undvika att införa sådana, var hennes slutsats och det tycker jag var en bra slutsats.

  4. Adam Weisshaupt skriver:

    vmm,
    Hon bestyrker ju tesen om att även den med de mest usla argumenten kan komma fram till en fantastisk slutsats.
    Hon ska ha bonus för att vara tydlig i sin kommunikation och för att hon talar om anledningen till att det kan vara ”dåligt” med kvotering. Kvinnor kan ju drabbas, suck…

  5. Anaïs skriver:

    Adam Weisshaupt; vad jag förstår av vmm:s beskrivning så talade hon om fenomenet att något motverkar sitt syfte, en iaktagelse som är giltig på en mängd områden. En åtgärd resulterar i en effekt motsatt den man tänkt sig. Allmängiltigt. Kvinnlig kvotering är ett exempel. Men du kanske drar slutsatsen att allt kvinnor säger är radikalfeministiskt?

  6. Adam Weisshaupt skriver:

    Anaîs,
    You have a way with words, vi säger just exakt samma sak du, jag och vmm.
    Allt är inte radikalfeministiskt eller radikalmaskulinistiskt, samförstånd och den gyllene medelvägen är vad jag förespråkar samt även ett erkännande av mäns tillkortakommanden.

    Är det för mycket begärt? :-)

  7. Jack skriver:

    Glöm inte att 50/50 är diskriminering mot män eftersom det föds 1.06 pojkar per flicka och att det inte jämnar ut sig förrän vid 65 års ålder. 51.5%/48.5% män/kvinnor är det icke manshatande förhållandet om det överhuvudtaget skall kontrolleras i utfall, vilket inte borde göras i sådan grad. Om det är 50/50 överallt i den perfekta staten så innebär det att man slagit ut 6% av alla män garanterat så att de har fått dö på gatan eller dylikt. Bra tänkt!

    6% är 1 av 15. Om du har 30 manliga bekanta så innebär likhet i utfall mellan könsgrupperna, det som vi har fått sålt till oss av de där feministerna, att 2 av dina manliga bekanta _ska_ slås ut och antaligen dö innan de fyllt 25 därför att arbetsmarknaden inte kan ta in dem.

    Men så vet vi också att feminism och större del av svensk jämställdhetsrörelse senaste 30 åren aldrig handlat om jämställdhet utan om att sprida mansförtryck och manshat.

  8. David skriver:

    Är det någon som vet hur fördelningen ser ut i den privata sektorn? Det är ju fler kvinnor som jobbar statligt, kommunalt eller är hemma. Därför borde ju män vara i majoritet på företagen, och då borde det ju vara samma fördelning i styrelserna.

  9. Mattias skriver:

    ”Kollektiv rättvisa”. :(

    När jag gick i gymnasiet brukade jag ha vilda samtal med Ung Vänster om kollektiv rättvisa. De ville införa betygslösa skolor, samma lön för alla jobb, tidsbanker, obligatorisk samhällstjänst mm… Dvs, alla skall vara likadana, tycka likadant och ha samma värderingar.

    Man började vackert med att feminismen och jämlikheten var en rättighetsfråga där individens frihet skulle befrias och skyddas. Men ju längre tiden går desto mer syns drivkraften bakom – vilket är rena rama ideologin! I gamla sovjet anpassade man också vetenskap och fakta efter ideologin, kallades sedermera Lysenkoism (http://sv.wikipedia.org/wiki/Lysenkoism).

Google