Mild kvotering avskaffas

12 januari 2010, av Pelle Billing

forelasningssal

Under en tid så har det förekommit s k ”positiv särbehandling” i antagningen till högskoleutbildningar. Om två sökande har haft identiska meriter så har den som tillhör det underrepresenterade könet fått förtur. I praktiken har detta i första hand inneburit att män kvoterats in på kvinnors bekostnad, då kvinnor har högre gymnasiebetyg. Idag på DN Debatt skriver högskole- och forskningsminister Tobias Krantz att detta system nu avskaffas, då det är orättvist och ojämställt.

Då jag själv är motståndare till alla former av kvotering kan jag inte annat än glädjas över detta besked. Man ska inte straffa meriterade personer för att de tillhör ett visst kön; det gäller både vid ansökan till universitet och högskolor samt vid tillsättning av bolagsstyrelser. Kvotering är ett försök att uppnå kollektiv rättvisa, där priset blir en aktiv diskriminering av kompetenta individer vilket är motsatsen till jämställdhet. Jag kan bara hoppas att våra politiker är lika tuffa när det gäller att stå emot kraven på kvotering av bolagsstyrelser.

Även de som är för en kollektiv rättvisa gör ofta ett grovt tankefel. Man utgår från att en 50/50-fördelning av könen alltid är det mest rättvisa. Men rimligen är det väldigt orättvist – även från ett kollektivt perspektiv – att ha en 50/50-fördelning av könen på ledande positioner i näringslivet, om könsfördelningen för övrigt i näringslivet skulle vara 25/75 (siffran tagen ur luften). Om det är långt mycket fler personer av ena könet som strävar efter att uppnå en viss position, så är det ju på alla sätt orättvist att kvotera fram en jämn könsfördelning på denna typ av position.

Så när folk säger att kvotering till bolagsstyrelser behövs för att ”bryta mönster” och ”skynda på förändringen”, då förespråkar de helt enkelt att anställda av ena könet ska ha en långt större sannolikhet att nå upp till toppen – alltså precis det fenomen som man officiellt säger sig motarbeta. Vad är då lösningen på detta? Låt kompetens gå före kön. Om det behövs, värdera de skriftliga meriterna könsblint innan man talar med de sökande, så ökar man på objektiviteten ytterligare. Men för guds skull, släpp de intrasslade argumenten kring hur kvotering kan vara rättvist, för det kan det aldrig – vare sig för individen eller för kollektivet.

(Även Sydsvenskan och Aftonbladet skriver om detta. Tack för tipset Eric, Gonzo och Mattias!)

 

9 kommentarer på “Mild kvotering avskaffas”

  1. Access skriver:

    Jag har sagt det förut och jag säger det igen:
    Det är ointressant IFALL det är skillnad mellan könen eller inte, och i så fall vad det kan tänkas BERO på.
    Det intressanta är varför det inte FÅR vara nån skillnad mellan könen.

  2. Anders B Westin skriver:

    Pelle
    Men har skall vi hantera skolan. Om 90 % av lärarna är kvinnorna och att det leder till att skolkunskap av de unga männen tolkas som en feminiserad verksamhet/arena så befinner vi oss i en ”ond cirkel”.

    Jag förordar den tydliga definitionen: Manlig lärare och kvinnlig lärare.

    En man kan aldrig bli en kvinnlig lärare och vise versa. Det går liksom inte att kvotera i ett sådant system.

    Målet bör vara att bygga ett system där det finns 50/50 % manliga respektive kvinnliga lärare.

    Detta gäller om man tror att ”sexuell selektion / könsurvalet” är ett kraftfält som påverkar / styr vår verklighet och att man samtidigt vill betrakta skolan som en specialarena som har till uppgift att minimera selektionens negativa effekter.

  3. NisseNyfiken skriver:

    Ett problem i sammanhanget är att pojkar generellt får lägre betyg än tjejer för motsvarande kunskap i grundskolan, vilket gör att de redan från början har svårare att nå de utbildningar de vill. Fördelningen män/kvinnor i högre utbildning (ungefär dubbelt så många kvinnor som män) pekar också mot att kvinnor har lättare att ta sig in i den akademiska världen.

    Detta om något är en strukturell diskriminering som jag anser är ett betydligt större problem än några få fall av positiv/negativ särbehandling.

    Tilläggas bör ändå att jag är mot alla former av särbehandling pga kön. Jag blir bara lite ledsen på att vissa större problem sopas under mattan medan andra mindre problem får allt strålkastarljus.

  4. Adam Weisshaupt skriver:

    Goda nyheter att de släppt denna kvoteringstanke vid högskoleantagningar, nu gäller det bara att fortsätta i lika god stil i andra fall.

    En liten notis;
    En kvinnogrupp med en hemsida som jag verkligen gillar, utan könsmaktsordningsteorier, offerroller eller anklagande mot män. Se gärna här:

    http://www.enplatsihimlen.se/

    Nästan för bra för att vara sant :-)

  5. Gonzo skriver:

    ”Utbildningssystemet ska öppna dörrar – inte slå igen dem i ansiktet på studiemotiverade unga kvinnor”, skriver högskole- och forskningsminister Tobias Krantz (FP) på DN-debatt.”

    Slå igen dörren i asiktet på män är tydligen okej, har åtminstonde varit okej.

    ”Regelverket har slagit ojämlikt, skriver Tobias Krantz. Förra året var det nästan uteslutande kvinnor, 95 procent, som arbetat hårt för att komma in på sina drömutbildningar som utestängdes på grund av kön.”

    Om 95% av dom som inte kommer in på utbildningen pga kvoteringen, är kvinnor så bevisar väll det att det är på att det är kvinnodominans och en kraftig majoritet kvinnor på dessa utbildningar

  6. Gonzo skriver:

    Varför kan inte dom ”drabbade” kvinnorna söka sig till typiska mansutbildningar och jobb? Bryta könsbariärerna och våga ta för sig lite?

    Men det verkrar inte passa dom fina damerna.
    Tydligen är inte dom klassiska mansjobben acceptabla bland sveriges jämställda kvinnor.

  7. Urban skriver:

    Det enklaste vore ju om all skattefinansierad utbildning helt enkelt öppnades upp för alla, dvs. fri intagning. Så sållar man agnarna från vetet med prover osv. Detta system finns ju redan i t ex Italien och det är det mest rättvisa då alla är med och betalar.

  8. Lena skriver:

    Jag vet inte, tycker att det här med kvotering är ganska svårt.

    Man kan ju se det som att kvinnor redan är inkvoterade på dessa utbildningar genom orättvisa betyg och en grundläggande uppfattning hos lärare att tjejer är duktigare. Kvoteringen blir då ett erkännande om att man helt enkelt inte tror på att kvinnor skulle vara så mycket mer kompetenta som statistiken säger att de är.

    Jag ser detta som ett ganska vettigt argument både gällande högskoleplatser, näringsliv, och vårdnadstvister. Dessutom så finns det ju teorier om att en jämn könsfördelning är positivt även ur samhällsekonomisk synvinkel, landet (och styrelsen/arbetsplatsen) fungerar bättre och är mer effektiv när urvalet är representativt än när det är kompetensmaximerat (eller vad man nu vill kalla det) p.g.a. synergieffekter. Tror man på detta så har man ytterligare ett starkt vägande skäl för kvotering.

    Vad som talar emot är ju individperspektivet, positiv särbehandling innebär som jag ser det alltid ett övergrepp på individen som felfördelas (TROTS att denne uppnått sin högre kompetens via diskriminering) och företaget som förlorar sin bestämmanderätt.

    Jag tycker inte att det är så lätt att säga bu eller bä. Det är klart att målet måste vara att få bukt med den bakomliggande diskrimineringen, men det kan faktiskt ta hur lång tid som helst. Accepterar vi att människor av båda könen slås ut under tiden? Svår fråga.

Google