Forskning motsäger dolda könsmaktsstrukturer

29 januari 2010, av Pelle Billing

I ett inlägg på sajten Ekonomistas tar Daniel Waldenström en oerhört intressant forskningsrapport för alla oss som intuitivt känner att det är något som inte stämmer i teorin om könsmaktsordningen. Studien heter Women in power: Sex differences in Swedish local elite networks och har gjorts av sociologerna Christoffer Edling, Gergei Farkas och Jens Rydgren vid Stockholms universitet.

Så här sammanfattar Waldenström forskningen:

Forskarna har byggt en unik databas över lokala elitnätverk i fyra mellansvenska kommuner. Under lång tid har företrädare för de politiska, ekonomiska och kulturella toppskikten kartlagts och intervjuats om sina olika förbindelser, formella liksom informella, med andra personer. Därefter har olika kvantitativa nätverksmodeller använts för att testa om könsskillnader existerar.

Huvudresultatet är entydigt. [...] Kvinnorna är färre, men de har samma status. Forskarna finner i detta sammanhang med andra ord inget stöd för att det existerar dolda känsmaktstrukturer som systematiskt missgynnar kvinnor i maktpositioner.

Även om detta endast är en enskild forskningrapport, och mer forskning behöver göras, så är resultaten ytterst intressanta. Bara det faktum att det finns en metod som kan kvantifiera de strukturer som könsmaktsfeminister så ofta hänvisar till, gör ju att debatten på sikt kommer att förändras helt. Som vanligt så visar det sig att forskning och kunskap är statsfeminismen och könsmaktsvurmarnas värsta fiende.

Tack för tipset Mattias!

forstoringsglas

Uppdatering: I en kommentar till sitt inlägg gör Waldenström följande förtydligande:

Datan består alltså av att man för varje elitperson listat alla personer som ingår i det formella och informella nätverket, vilket man fått reda på genom dels officiella källor (ledamöter i kommunstyrelsen, rotary etc) och dels genom intervjuer och subjetiva bedömningar av utomstående med lokalkännedom.

Forskarnas metod går ut på att jämföra mäns och kvinnors (genomsnittliga) nätverksstatus, vilket mäts genom antalet nätverkskontakter samt olika grad av närheten till varje kontakt (hur väl man uppger att man känner den andre eller om den andre också har listat dig som kontakt) och även kombinationer av antalet och närheten.

Flera olika mått (”degree centrality”, ”closeness centrality”, ”proximity prestige” etc) på nätverkspositioner används alltså i analysen, vilka förefaller ha hämtats från tidigare forskning om sociala nätverk (jag skulle kunna är tyvärr inte kunnig på detta område). Men resultaten verkar inte känsliga för val av mått.

Hoppas detta gjorde det lite klarare. För ytterligare information kan jag bara hänvisa till forskarna själva.

 

7 kommentarer på “Forskning motsäger dolda könsmaktsstrukturer”

  1. Mormor skriver:

    Bra! Det kommer nog behövas konkreta forskningsresultat att hänvisa till för att rätta till jämställdhetsdebatten.

  2. Anders skriver:

    Könsmaktsstrukturer… ett praktexempel på att gå från en känsla av att det nog kanske är så att kvinnor blir diskriminerade här och där pga kön till att påstå att det är en konsekvent samhällsövergripande konspiration.

    Att det kan fortgå utan motsägelse är till viss del att folk i allmänhet har den där känslan av att diskriminering förekommer och man kan ha sett några fall här och där, och så gör man det till bevis för könsmaktsstrukturens existens. Men utan att se helheten ser man ingen sanning, och till det behövs strukturerad objektiv forskning.

  3. [...] skrev jag om en forskningsrapport som motsäger könsmaktsordningen. Idag kan jag berätta om ytterligare en studie som inte stödjer teorin om [...]

  4. [...] det finns inga bevis för det så kallade glastaket. Tvärtom finns det data som tyder på att det är en myt, och näringslivstoppar säger att kvinnor slutar när de erbjuds en topposition. Många unga [...]

  5. [...] vi vet finns det inte längre något glastak i Sverige, även om det behövs mer forskning på området för att uttala sig säkert. Hur är det [...]

  6. Gunnar (D.U.) skriver:

    Anders #2 (även som tips till Pelle Billing):

    Det där att samanblanda känsla med fakta verkar vara en sorts kvinnlig egenskap (därmed inte sagt att alla kvinnor har den)!

    Se följande:

    False Allegations in Divorce and Custody Battles: The Personality Types of False Accusers:
    http://www.shrink4men.com/2011/08/24/false-allegations-in-divorce-and-custody-battles-the-personality-types-of-false-accusers-and-the-falsely-accused/

    What do we know about women who make false allegations?
    They tend to be extremely concerned about and sensitive to how others perceive them.
    False accusers tend to confuse feelings with facts. A woman may ”feel” abused or may ”feel” the children are being abused, when, objectively speaking, no abuse has actually occurred (Zepezauer, 1994).

  7. Pelle Billing skriver:

    Tack för tipset, Gunnar!

Google