Barns rätt till sina föräldrar

21 januari 2010, av Pelle Billing

På GP Debatt skriver RFSL:s ordförande Sören Juvas en artikel om flera olika HBT-frågor. Själv fastnade jag för detta citat, som har att göra med barns rätt till bägge sina föräldrar:

Samkönade kvinnliga par har fått hjälp med assisterad befruktning genom landstingen sedan 2005. Dock drabbas de av strukturell diskriminering och missgynnas i flera landsting och deras barn har inte rätt till båda föräldrarna som vårdnadshavare när de föds.

Den fråga Juvas tar upp är viktig. Givetvis ska barnet ha rätt till bägge sina föräldrar även när det gäller samkönade par. Men det man lätt glömmer bort är att även bland ogifta heterosexuella par så har barnet inte automatiskt rätt till bägge sina föräldrar. Endast om mamman godkänner att pappan ska få bli vårdnadshavare får barnet tillgång till bägge sina föräldrar. Om hon inte godkänner detta väntar en utdragen kamp för pappan som tillslut avgörs i Tingsrätten. Således har den svenska papparörelsen en viktig beröringspunkt här med HBT-rörelsen.

Dessutom kan man ju fundera på varför surrogatmödraskap inte är tillåtet i Sverige, när assisterad befruktning (insemination) är det. I flera stora stater i USA samt i t ex  Indien, Israel och Ukraina är det däremot lagligt med surrogatmödraskap, och det finns svenskar som blivit föräldrar på den vägen.

far-och-son

DN skriver att papporna nu tar ut 22,3 procent av föräldraledigheten, vilket är en ökning med tio procentenheter. Detta får ses som ett positivt tecken för barns tillgång till bägge sina föräldrar. Själv är jag emot en kvoterad föräldraförsäkring och alla resonemang om millimeterrättvisa mellan könen, men att mammor och pappor på frivillig väg bestämmer att även pappor i perioder ska få vara hemma med sina små barn ser jag som positivt. DN:s rubrik på artikeln är Fler pappor väljer att ta ledigt, men det tror jag är en sanning med modifikation. Det är bägge föräldrarna som väljer hur föräldraledigheten fördelas – inte bara papporna.

 

15 kommentarer på “Barns rätt till sina föräldrar”

  1. Daddy skriver:

    Tyskland blev nyligen fällda i Europadomstolen för just denna lag. Justitieministern i Tyskland gick då ut offentligt och sa att Tyskland nu kommer att ändra lagen så att både pappan och mamman blir vårdnadshavare vid födseln.

    Enligt Europakonventionen måste Sverige också lyda detta beslut. Men Europadomstolen är å andra sidan rätt tandlös. Om länderna vägrar att följa ett beslut så kan dom inte göra någonting åt det.

    Sverige har bland annat fällts för att det inte går att överklaga vissa myndighetsbeslut…Det kan man fortfarande inte.

  2. KimhZa Bremer skriver:

    Så sant!

    Det är märkligt i någon mening att problemet med att barn inte har rätt till sina pappor som vårdnadshavare, inte blir uppmärksammat – fast nu kanske ändå genom hbt-vägen (att två mammor inte heller får bli vårdnadshavare). Man kan nästan ana att en del förfasas över att det kan vara så här, för hbt-personer. Men att detsamma gäller för män verkar man inte riktigt vilja ta i…

    Reagerade också över DN (det gör man ju varje dag numera) och rubriksättningen. Man skruvar det åt ena hållet, så att det skall låta som att det bara handlar om att pappor själva ”väljer”.

    Många gånger är det en kamp i sig själv gentemot mamman, att få ta ut denna föräldraledighet. Många män skulle vilja ta ut mer. Denna sida talar man heller inte gärna om – och den är vanligare än vad man kan tro.

    Tycker det är intressant också att i DN läsa att tillsättningen av Moderna Museets nya chef sannolikt kommer att handla om en politisk tillsättning, alltså att det både måste bli en kvinna och att den kvinna bör ha en feministisk grundsyn.

  3. Lena skriver:

    Surrogatmödraskap är inte tillåtet för att det är ett större ingrepp, så konstigt är det väl egentligen inte..? Jämför t.ex. med att det är tillåtet att donera blod till kreti och pleti medan man inte kan göra samma sak med sin njure.

    Sen ser jag stora likheter mellan att föräldrarna gör upp om föräldraledigheten och att de gör upp om vårdnadsskapet. Visst, mannen räknas inte som vårdnadshavare om inte mamman godkänner det, men det tycks ju gälla för föräldraförsäkringen också. I båda fallen så måste helt enkelt föräldrarna vara överens, och det blir skit av hela grejen om de inte är det. Tycker man inte att folk verkar fixa familjebesluten tillsammans så får man väl ändra på reglerna, men du tycker ju det?

  4. Ulf Andersson skriver:

    Man kan ju fråga sig hur en lag ska vara utformad för
    att passa alla parter. Som det är nu, blir heterosexuella,
    biologiska pappor bortdömda ur sina barns liv
    på grund av sin könstillhörighet.

    Att ta ut sin föräldraledighet är inget bevis för att man är bra som förälder
    och det är inte heller något som påverkar utgången vid en vårdnadstvist
    när det gäller papporna.

    När det gäller HBT-föräldrar hänvisar jag till de pappagrupper/
    föräldragrupper i Sverige, vars tystnad i debatten är
    väldigt talande.

    Uffe från PappaRättsGruppen

  5. Lena skriver:

    Ulf;

    ”Att ta ut sin föräldraledighet är inget bevis för att man är bra som förälder
    och det är inte heller något som påverkar utgången vid en vårdnadstvist
    när det gäller papporna.”

    Är det verkligen så? Jag vet inte själv, men det skulle vara väldigt intressant att se statistik på rättsfall där mannen tagit mer föräldraledighet än modern och ändå inte fått vårdnaden.

  6. Urban skriver:

    Lena: Klart att surrogatmödraskap är ett större ”ingrepp” än spermadonation, men principiellt är de av samma art trots skillnaden i grad.

    Den grundläggande principen är kvinnans rätt till sin egen kropp och därmed också en rätt att ställa upp att vara surrogatmamma för ex ett bögpar. På samma sätt som män ska ha rätt att donera sperma till lesbiska par och förhoppningsvis snart även singelkvinnor.

  7. Adam Weisshaupt skriver:

    Lena;
    Det skulle vara väldigt intressant att få se statistik som säger att pappor får vårdnaden om de tagit ut föräldraledighet, snälla visa mig gärna :-)

    Det som finns på området är vad jag vet vara Johanna Schiratzkiś studie. Denna studie mottogs varmt av b la radikalfeministiska tidskrifter såsom Bang och kvinnokamp (ROKS), hon citerades frisk och de konstaterade helt torrt
    -” Kvinnor vinner VT för att de är hemma med barnen, män diskrimineras ej”
    Ingenting om männens roll, ingenting om att barnen förlorar stort, Bara ett stort konstaterande att kvinnan är fulländad till att vara förälder, modernt? – Nej
    Barnvänligt? – Nej
    Könsrollskonserverande, osynliggörande av män och barn samt helt galet ologiskt? – Ja
    Har försökt att få tag på denna Johanna Schiratzki på flera olika mail men aldrig lyckats, är det någon som kan hjälpa mig?

  8. Pelle:
    Sören Juvas menar att båda kvinnorna bör betraktas som vårdnadshavare. Jag förstår ditt inlägg som att du tänker dig att den biologiska pappan ska vara med i bilden. Så är det inte när heterosexuella par blir föräldrar med hjälp av insemination från spermadonator. Då blir mannen pappa i juridiskt hänseende. Diskrimineringen ligger alltså i att barn till lesbiska enbart får en vårdnadshavare eftersom lagen utgår från en heterosexuell norm.

  9. Lena skriver:

    Urban; Rent juridiskt så är skillnad i grad helt avgörande på samtliga områden. Alltså är det inget mysterium varför det ena är tillåtet medan det andra inte är det.

    Och rätten till den egna kroppen är knappast absolut i dagsläget, vilket du ju konstaterar. Borde den då vara det? Borde du t.ex. få donera ditt hjärta medan du fortfarande lever mot betalning? Jag vet inte. Jag tror inte att jag tycker det. Överförmynderi så det sjunger om det givetvis, men jag tror inte att oinskränkt frihet alltid är bäst.

  10. Lena skriver:

    Adam; Nu vet jag inte riktigt hur du tänker här, men varför skulle jag ha statistik om det? Vilket påstående har jag gjort som du är intresserad av att se uppbackat av fakta innan du sväljer det?

  11. Pelle Billing skriver:

    Christopher:
    ”Sören Juvas menar att båda kvinnorna bör betraktas som vårdnadshavare. Jag förstår ditt inlägg som att du tänker dig att den biologiska pappan ska vara med i bilden.”

    Nej, du missförstår mig helt. Jag tycker att bägge kvinnorna ska få bli vårdnadshavare i det fall du beskriver, och ingen annan.

    Det jag pratar om är inte insemination, utan när en man och en kvinna som inte är gifta har sex, och graviditet uppstår. När barnet föds får pappan inte gemensam vårdnad, trots att faderskapet är juridiskt fastställt. Detta är oerhört diskriminerande för män, och på så vis har HBT-rörelsen och mansrörelsen något gemensamt här.

  12. [...] skrev jag om DN:s rubriksättning “Fler pappor väljer att ta ledigt”, utifrån perspektivet att [...]

  13. John skriver:

    Jag är helt emot RFSL:s tankegångar.

  14. Adam Weisshaupt skriver:

    Lena,
    Det skulle förvåna mig mycket om det fanns statistik som påvisade att pappor blir vårdnadshavare om de stannat hemma med barnen. Har ganska stor erfarenhet av att tala med fäder, dessutom väldigt många, och det verkar hopplöst hur mycket de än har stannat hemma med barnen.
    Dock vill jag inte se någon strid mot mammorna utan snarare att barnkonventionen och de mänskliga rättigheterna börjar gälla även i Sverige.
    Barnen skall ej tas ifrån någon förälder som anses lämplig o dessutom skall det inte löna sig eller finnas incitament till att bråka om barnen. Detta är faktiskt bara en jämställdhetsfråga långt långt bort i periferin. Det handlar om barns och föräldrars självklara rättigheter.

  15. Vera skriver:

    Mammorna vinner oftast vårdnadstvister eftersom en vanlig åsikt är att barnen inte kan klara sig utan sin mamma. Och vill inte mamman att barnens far ska få t.ex träffa eller prata med barnen och pappan ändå fortsätter kämpa så anser oftast omgivningen att föräldrarna inte kan samarbeta och pappan förlorar vårdnaden – även om pappan kanske är lika bra eller bättre lämpad att tillgodose barnens behov.

Google