Upplysande om kvotering

21 december 2009, av Pelle Billing

universitet

I antagningsprocessen till Sveriges högskolor har man på senare år haft en princip om att det underrepresenterade könet ska få förtur vid lika meriter, dvs man har tillämpat en mild form av kvotering. Då färre män söker sig till högskolor och då kvinnor har högre gymnasiebetyg så har detta på många utbildningar inneburit att män har fått gå före kvinnor vid likvärdiga meriter. Denna orättvisa har nu drivits ända upp till Svea hovrätt, med följande resultat:

Svea hovrätt konstaterar i domen att kvinnorna utsatts för diskriminering på ett sätt som strider mot likabehandlingslagen. Detta har också staten medgett.

Huvudregeln i lagen är att diskriminering på grund av kön kan tillåtas om det finns ett särskilt intresse som uppenbarligen är viktigare än intresset att förhindra diskriminering i högskolan. Frågan är alltså om den diskriminering som kvinnorna utsattes för var berättigad.

En sådan åtgärd, att i princip utestänga kvinnor inom en kvotgrupp, står inte i proportion till den begränsade effekt åtgärden inneburit för jämställdheten på utbildningen och på arbetsmarknaden.

Således har alltså hovrätten konstaterat att denna milda form av kvotering ogillas, och att ett undantag från likabehandlingslagen inte kan motiveras. Jag kan inte annat än instämma, och frågan är om man någonsin ska göra undantag från likabehandlingslagen?

Problemet är att det finns starka politiska krafter som driver frågan om kvotering till bolagsstyrelser. Detta är en långt mycket grövre form av institutionaliserad diskriminering man föreslår, än den man använt sig av vid antagningarna till högskolan, men ändå verkar många sympatisera med tanken.

Kan någon förklara för mig hur systematisk diskriminering (dvs kvotering) har kommit att ses som en jämställdhetsåtgärd av flera politiska partier?

Läs även om hur Centrum för Rättvisa drivit fallet om högskoleantagning i hovrätten. Frågan är om de kommer att driva liknande fall efter valet, när kvotering till bolagsstyrelser troligen införs? Rimligen så är det ju en långt mycket grövre orättvisa som uppstår om man börjar kvotera till bolagsstyrelser. Problemet är att det är män som kommer att drabbas av denna orättvisa, och troligen är manliga advokater mindre benägna att undsätta män i nöd.

Tack för tipset Sara, jag uppskattar tips!

 

14 kommentarer på “Upplysande om kvotering”

  1. Access skriver:

    Det enda korrekta svaret på din fråga utgår från uppfattningen att ”kvinnor är svaga varelser som inte kan ta sig fram i samhället av egen kraft, och därför behövs kvotering till kvinnors fördel”. Svaret hittar du alltså i en nedvärderande kvinnosyn.

    Kvotering till bolagsstyrelser är sjukt. Lika sjukt som det vore mer kvotering till vägbyggen (typ; Om inte hälften av vägarbetarna är kvinnor så får inte arbetet genomföras).

  2. Zac skriver:

    Min favorit är debatten om fys-tester för polis/räddningspersonal…

    //Zac

  3. KimhZa Bremer skriver:

    Jag berättar gärna för dig om den fullkomligt uppenbara diskriminering av unga manliga som sökande utsätts för, på en stor högskola i Stockholm.

    Jag har själv varit en del av antagningsprocessen i flera år. När antalet radikalfeministiska personer i ledande befattningar blev klart, halverade man omedelbart antalet antagna unga män. Man gör detta genom att slingra sig i genusretoriken – utan att någonsin såklart berätta om vad det faktiskt är man gör. Allt sker i en dold konsensus bland de som nu är ansvariga.

    Detta händer nu. Om du vill så kan du kontakta mig på min (anonyma) mail:

    jonka.anderberg@mail.com

  4. KimhZa Bremer skriver:

    Sorry, jag måste rätta till en felaktig meningssammansättning;

    Jag berättar gärna för dig om den fullkomligt uppenbara diskriminering av unga manliga sökande som nu sker, på en stor högskola i Stockholm.

    Så skall det vara:-)

  5. Anders skriver:

    ”Mild kvotering” eller vad man ska kalla det tycker jag är ok i vissa sammanhang. När jag är med och anställer folk så vill jag ådstakomma en ”bra mix” av människor i gruppen som ska arbeta tillsammans. I ett sånt sammanhang kan kön faktiskt vara en merit. De flesta tycker det är trevligare att jobba på en arbetsplats där det finns både män och kvinnor, och i min bransch som är tämligen mansdominerad så har kvinnor således en liten fördel. Saker som kompetens och samarbetsförmåga väger fortfarande tyngst förstås, men är det likvärdigt kan könet komma spela roll.

    I utbildningsväsendet vet jag inte om det är rätt sammanhang, men visst, när jag gick på universitetet var vi 30 killar och 0 tjejer i min klass, hade väl varit trevligare med åtminstone nån tjej.

  6. Musse Pig skriver:

    Anders, i fallet att anställa någon så kan naturligtvis kön vara en merit som i ditt exempel. Det är helt OK tycker jag. När det gäller kvotering till en utbildningsplats ser jag dock ingen acceptabel anledning. Såvida inte något kön diskrimineras i betygssättningsprocessen vill säga. Å andra sidan, det är inte rimligt att ha olika betygsnivåer för att kompensera en sådan orättvisa utan det ska givetvis rättas till genom rättvis betygssättning på tidigare nivåer.

  7. Kristina skriver:

    Anders: Delar din syn på mild kvotering, om det hjälper arbetslaget så kan det vara ok (men för mig är det inte ok när det gäller utbildningsplatser).
    Vad gäller arbeten som ses som mindre attraktiva bör man tycker jag jobba med fördomar för att locka nya grupper. Där det faktiskt finns behov större än tillgång borde det ju vara relevant att anstränga sig för att rekrytera bortom ”könsgränserna” genom göra insteget enklare och att visa att det fungerar med kvinnliga maskinförare/byggarbetare och manliga vårdare/förskolepedagoger. Olika åtgärder kan vara relavanta beroende på yrke. Vad man skriver i en annons och hur stämningen/ mottagandet är kan också påverka mycket.

  8. Hezekiel skriver:

    Jag måste få påpeka att det här inte är frågan om kvotering, utan positiv särbehandling av sökande av underrepresenterat kön VID LIKA MERITER. Kvotering innebär en på förhand bestämd könsfördelning utan hänsyn till meriter.

  9. Pelle Billing skriver:

    Bra distinktion Hezekiel. Jag kallade det för mild respektive grov kvotering och det var den distinktionen jag sökte efter då. Det finns kanske inget kortfattat begrepp för att beskriva ”positiv särbehandling av underrepresenterat kön vid lika meriter”?

  10. Hezekiel skriver:

    Pelles fråga var väl retorisk, men jag kommer inte på något klatschigt. På 70-talet förekom detta, men jag minns inte vad det kallades. Det är i alla fall en bra dellösning för att åtgärda snedfördelningen inom yrken. Könsdiskriminering kan det inte vara, ty om arbetsgivaren/läroanstalten väljer, bland de lika goda sökandena, det underrepresenterade könets sökande gör han det för att öka jämställdheten inom yrket/utbildningen, och jämställdhet kan inte vara diskriminering! Inte inom rättsväsendet i alla fall, bara hos feminister!

    I artikeln talas dock om ”viktad lottning”, så uppenbarligen har det varit fråga om någon form av kvotering. För att en domstol skall ta ett sådant här beslut krävs det sannolikt att någon kan visa att hon haft bättre meriter än en antagen man, det kan inte räcka med att ”Varför blev han uttagen när jag var lika bra”.

  11. Pelle Billing skriver:

    Hezekiel,

    Jag är inte för att ha en positiv särbehandling vid lika meriter. Bättre med slumpmässig lottning i så fall, om det verkligen inte går att skilja kandidaterna åt. I samma ögonblick som du tar till positiv särbehandling så ger du ena könet större chans att bli antagen och det känns inte rättvist mot individen.

  12. Hezekiel skriver:

    Ur individens synvinkel är det väl egalt av vilken orsak han inte valts om han inte är bättre? Däremot är det ur arbetsgivarens synvinkel klart bättre att välja utifrån ett reellt skäl, än av slumpen. Och ett sådant är könsfördelning, exempelvis för att kunna erbjuda kunderna personal av båda könen, tänk t.ex. på väktare som utför kroppsvisitering.

    Vad har du då för förslag på åtgärder för att jämna ut könsfördelningen inom kritiska yrken som lärare och socialarbetare? Positiv särbehandling när ingen blir lidande är i mitt tycke ett utmärkt sätt, som fungerar i praktiken. Ren propaganda för att locka män till kvinnoyrken och vice versa har förekommit, men uppenbarligen utan resultat. T.ex. såg jag nyss hos en yrkesanstalt en affisch med en Hells Angels -man med texten ‘Jag skall bli närvårdare’. Behjärtansvärt, men knappast effektivt.

  13. Pelle Billing skriver:

    Det rör sig om väldigt små grupper män eller kvinnor som man kan få in i en verksamhet med ”mjuk kvotering”. Den grupp som har identiska meriter är begränsad, både i arbetslivet och när man söker till en utbildning. Så jag tror det behövs andra lösningar för att locka män att bli lärare, för att ta ett exempel.

Google