Mer om manliga förebilder

07 december 2009, av Pelle Billing

I gårdagens Expressen skriver Per-Håkan Taavo, förskollärare i Luleå, om vikten av att välkomna även manliga lärare i förskolan:

För barn behöver både manliga och kvinnliga förebilder. Jag spelar till exempel mycket landhockey med barnen och tar med dem ut på pimplingsturer. Men jag gör också traditionellt kvinnliga sysslor, som att sy och väva med barnen och att diska. Därmed får barnen lära sig att även män kan göra de sysslorna.

Han fortsätter sedan:

Många barn bor i dag bara med en förälder – och det är nästan alltid mamman. Jag kan märka att sådana barn ibland tyr sig extra mycket till mig.

Jag är själv övertygad om att det är positivt att även ha män som jobbar i förskolan och skolan. Den finns en mängd forskning som visar att barn som växer upp med sin pappa skyddas mot kriminalitet, psykisk sjukdom och flera andra obehagligheter – så helt klart behövs det förebilder av bägge könen. Så de barn som inte har tillgång till någon manlig förebild i hemmet – eller för den delen de som har tillgång till en dålig förebild – mår säkerligen bättre av att etablera en god relation till en manlig lärare.

forskollarare

Egentligen tror jag det finns gott stöd ute i landet för att manliga lärare i skolan och förskolan är något positivt. Och jag tror aldrig jag läst en artikel om lesbiska föräldrar utan att de betonat att de tycker det är viktigt att hitta manliga förebilder för barnet. Så om vi bara kan ta ett djupt andetag och inte låta pedofiliskräcken leda till irrationella beslut, så finns det alla chanser för att vi ska kunna få fler manliga lärare framöver.

 

13 kommentarer på “Mer om manliga förebilder”

  1. Sara skriver:

    Manliga förebilder är oerhört viktiga för barnen! Frånvaron av fäder och dess negativa följder har diskuterats mycket, kanske mer förr innan ultra feminismen slog igenom ordentligt i Sverige då all fokus hamnade på kvinnors jämlikhet. Att utnyttja genuspolitikens vindar för ändamål som kanske inte riktigt har med jämlikhet att göra har de senaste åren helt spårat ur och först nu börjar detta synsätt ifrågasättas.
    Genom mitt arbete sedan början av åttiotalet, med psykiskt djupt störda ungdomar/vuxna har jag haft insyn i verkningarna av synnerligen härskande mödrar och frånvarande/förtryckta fäder. Samspelet i familjen kan verkligen vara fascinerande att följa genom en utomståendes ögon. Alltför ofta kan man se hur en störning hos modern har påverkat barnet som tagit till sig samma beteende som modern, eller har påverkats i annan negativ riktning för att skydda sig själv från att hamna i just den störningen.
    För vem har vågat ifrågasätta de goda mödrarnas intentioner? De offrar ju allt för sina barns skull, eller?
    Tyvärr så blir barnen ett lätt byte för de mest förträffliga av mödrar som styr inom ramarna för det passande och kan utnyttja samhällets lagar till sin yttersta fördel genom att skrika högst – om hon sedan är galen, manipulativ och beräknande?
    Som sagt – vem vågar ifrågasätta den förträffliga modern som bara vill barnens bästa?

  2. Nisse skriver:

    (S)Demokratbloggen: Sluta upp med att ta seriösa forum i beslag för eran rasistiska propaganda! Ingen vill veta av er här!

  3. Pelle Billing skriver:

    Jag har raderat kommentaren från Demokratbloggen.

  4. Paddan skriver:

    Tack för att du lyfter den här frågan Pelle, som nybliven förskollärare så är det förstås av intresse för mig! :-)

    Ett stort problem är dock den usla lönen. Det är inte lätt att locka män till skolvärlden, i synnerhet till de små barnen, när lönen är samma som en städare får… trots att man har minst 3,5 års utbildning i bagaget. Jag nämner detta för jag tror att män i genomsnitt vanligtvis motiveras en hel del av pengar och status.

  5. Pelle Billing skriver:

    Bra poäng Paddan. Tror du att det kan hjälpa om det fanns fler privata initiativ inom ramen för den kommunala omsorgen?

  6. vmm skriver:

    Jag gillar faktiskt inte det här med manliga förebilder. Jag är medveten om att jag låter som värsta queerfeministen nu, men min poäng är att jag inte vet vad som är manligt och varför jag som vuxen man ska vara en förebild för just pojkar.

    För några år sedan så harvade jag runt som vikarie i skolor och på fritids. En typisk situation var när jag kom till ett fritids och den övriga personalen sa ungefär ”gu vad skönt att det är en kille så du kan va med killarna”. Dom menade att jag kunde ”yrsa” runt med buspojkarna ute på hockeyplan eller i lekhallen… men problemet är att jag är inte ett dugg bra på att umgås med pojkar på det där pojkaktiga sättet. Jag kan inte sånt. Jag är däremot fenomenal på att sitta och lägga pärlplattor och prata relationer. Japp, det är typiskt flickigt.

    Jag är medveten om att jag gör mina kollegor besvikna när jag inte ”tar hand om” pojkarna och inte lever upp till förväntningarna om hur en man ska vara men va fasen: jag är ju som jag är och i den mån jag är en förebild så är det väl att jag visar att det faktiskt är möjligt att vara en vuxen man och sitta och pyssla och prata.

    ”Buspojkarna” lämnas åt sitt öde men jag kan inte se att det är mitt ansvar som man att ta hand om dom.

    Jag gillar som sagt inte tanken med ”manliga förebilder”. Den innebär ju att män ska vara förebilder åt pojkar och kvinnor åt flickor. I all min anspråkslöshet så tror jag att jag som man kan vara en förebild… eller i alla fall visa hur man kan vara som vuxen… för både flickor och pojkar.

  7. Kristina skriver:

    vmm:
    Jo, men vad är en manlig förebild? Du verkar verkligen vara en bra förebild som vuxen och som man, för den delen!

  8. Pontus skriver:

    vmm:

    En man som tycker om att prata relationer och pyssla är fortfarande en manlig förebild: Han visar pojkar som inte tycker om att ”busa” att det är OK. Han visar flickor att män också kan förstå känslor. Eller för att ta mindre PK exempel: Han visar barn med bittra, ensamstående mammor att alla män inte är svin. Och han visar barn med kriminella pappor att det finns fler vägar.

    Vad gäller dina erfarenheter inom skolan tycker jag att det bara är ytterligare ett exempel på problemen som bristen på män orsakar där. Om där funnits fler män hade det förmodligen också funnits en kille som kunde busa med pojkarna. Och även det inte var fallet och ni i stället suttit där fyra stycken relationspratande, pysslande killar så borde trycket fortfarande vart betydligt lägre.

  9. Pelle Billing skriver:

    vmm,

    Precis som Kristina och Pontus är inne på så är du ju en manlig förebild genom att du är man (skäggväxt, mansröst, manskropp, osv) och att du är närvarande. Sedan om du är en ”tuff man” eller ”mjuk man” eller en blandning spelar inte så stor roll – det är bara bra med alla varianterna.

  10. kalle skriver:

    Pelle,

    ”jag tror aldrig jag läst en artikel om lesbiska föräldrar utan att de betonat att de tycker det är viktigt att hitta manliga förebilder för barnet”

    Här är precis en sådan artikel:
    http://www.aftonbladet.se/wendela/barn/article6142407.ab

  11. Pelle Billing skriver:

    kalle,

    Fast det är inget lesbiskt par som uttalar sig i artikeln…

    Vad gäller forskningen om att lesbiska är bättre föräldrar så kan den:
    1. Stämma
    2. Vara ett resultat av att lesbiska föräldrar i genomsnitt tillhör en högre socialgrupp, eller liknande ”confounding factors”.

    Det finns heller inget i forskningen som säger att lesbiska par inte anstränger sig för att hitta manliga förebilder.

  12. Paddan skriver:

    @Pelle

    Det är mycket möjligt. Rent generellt, vad jag har hört, så ligger lönerna något över genomsnittet hos privata förskolor. Men de största skillnaderna i lön verkar utgöras av geografiskt område, typ runt Stockholmsområdet är lönen märkbart högre.

    Lönerna, även i grundskolan och gymnasiet, är hopplöst efter. I synnerhet om vi räknar med att det kräver 3,5 – 5 års studier. Den offentliga sektorn är ju inte direkt dit man ska söka sig om man vill göra en karriär precis och tjäna storkovan, men olika privata intressen är också problematiskt. Friskolor finns ju som styrs av olika religiösa intressen där det inte alltid fungerar som det ska (fast det gör det knappt på kommunala heller). Svår nöt det här.

  13. Paddan skriver:

    @vmm

    Jag förstår vad du menar. Men snart ska jag in i förskolan och vara en manlig förebild ( då jävlar! :-P ) och jag är, om jag får säga det själv, både en ”tuff” och en ”mjuk” man. Jag tror de föregående talarna har helt rätt! Det är genom kroppsspråk, röstläge, attityd som jag kommer påverka.

    Tror dock det är ett vanligt problem. När folk skriker efter manliga förebilder så får många associationer till en macho man som inte många vill vara. Vi måste vara tydliga med vad vi menar när vi säger att fler manliga förebilder vore bra.

Google