Högre nivå tack

03 december 2009, av Pelle Billing

klimatet

För någon månad sedan så skrevs det en del i engelskspråkig media om att klimatförändringarna skulle vara en feministisk fråga, utifrån resonemanget att det är kvinnors frigörelse som gör att födelsetalen minskar, och en begränsning av befolkningsökningen är viktigt för miljön och klimatet. T ex använde sig Mary Fitzgerald av detta resonemang i The Guardian. Jag bemötte sedan själv denna feministiska vinkling av klimatfrågan i en artikel för Men’s News Daily. Det två poänger jag gjorde i min artikel var att:

  1. Det är inte feminismen eller kvinnors frigörelse som leder till minskade födelsetal, utan det är industrialiseringen och moderniseringen som gör det. Ifall man kan trygga sin ålderdom genom att lönearbeta så är man inte tvungen att skaffa fem eller tio stycken barn som kan ta hand om en på ålderns höst.
  2. Det är inte mäns fel att vi har ett klimatproblem (vilket det också har skrivits artiklar om). Resonemanget om att män har en större inverkan på klimatet då män kör mer bil är så dumt att jag knappt vet vad jag ska säga. Visst är det så att män kör mer bil men ofta sitter det en hel familj i bilen, och när det inte gör det så är mannen oftast på väg till jobbet. Vill vi att män ska sluta jobba eller sluta ta hand om sin familj?

Idag har så även svensk press hoppat på tåget om att klimatet är en kvinnofråga, genom en artikel av Hans Bergström i DN. Han rapar upp samma resonemang som Mary Fitzgerald (kvinnors frigörelse leder till minskade födelsetal), om än utan att nämna F-ordet, och resonemanget blir inte mer korrekt för att det förs på svenska. Bättre levnadsstandard, förekomsten av pensionssystem och tillgång till preventivmedel är inte nödvändigtvis kopplat till kvinnans frigörelse – utan det är sådan som följer av modernismens intåg. Visst är de rättigheter som kvinnor får i moderna samhällen högst önskvärda, men att hävda att det är detta som leder till minskade födelsetal är krystat.

Det finns en tydlig tendens i internationell politik att använda sig av feministiska resonemang, och detta leder lätt till en fördumning. Sambanden mellan fattigdom, industrialisering och bägge könsrollernas utveckling är komplicerade – och det håller inte att försöka förklara allt via teorin om könsmaktsordningen.

 

2 kommentarer på “Högre nivå tack”

  1. Anders skriver:

    ”tvungen att skaffa fem eller tio stycken barn som kan ta hand om en på ålderns höst”

    Finns det något belägg för att folk verkligen medvetet resonerade och resonerar så? Västerlänningarna konstruerade denna förklaring till barnafödandet t.ex. i Afrika – men varför utgå från att det är sant?

    Välstånd och kvinnans utträde på arbetsmarknaden verkar resultera i minskade födelsetal – båda faktorerna samvarierar ju med industrialiseringen.

  2. Erik skriver:

    Jag har ett par påpekanden

    1. Varken fattigdom eller välstånd leder i sig till minskade födelsetal. Barnafödande är en fråga om värderingar. Välstånd ger möjlighet att ha andra värderingar men människor är i grunden olika så någon förklaring på att nästan alla skulle agera likadant är ökade möjligheter inte. Det är samma fallacitet som i USA där man menar att eftersom antalet kvinnor i vissa vetenskapliga fält inte ökar mer än de gjorde när kvinnor släpptes in måste det fortfarande finnas osynliga ”spärrar” för kvinnor. Tvärtom visar det, vilket berättas av professor Steven Pinker, att medan vissa kvinnor när de inte fick var diskriminerade så är det många andra kvinnor som idag när de får fortfarande inte vill syssla med de fälten. Däremot finns en enorm dominans av kvinnor i vissa specifika andra fält. Men det finns inget stöd för att ökade möjligheter i sig får alla kvinnor att agera ungerfär likadant, och framför allt inte i det antal länder som det enligt demografisk statistik handlar om. Däremot så finns, som berättas av Erin Pizzey en direkt koppling mellan ideologiska trender och sådana massbeteenden.

    Och medan det inte var feminismen som hittade på dessa värderingar (det gjorde aktivister inom andra ideologier) så var feminister behjälpliga med att sprida dem och popularisera dem bland kvinnor. Något som de ansvariga ideologierna själva inte kunde eftersom kvinnor föredrog det personliga medan dessa värderingar tillhörde det politiska.

    2. Etfersom män och kvinnor vanligen bor ihop så blir diskussion om vems skuld det är vi har klimatproblem en uppvisning i dumhet. Det är ungefär som att säga att män som jobbar mycket är dåliga pappor vid separation samtidigt som det är just de karriärspapporna man tidigare jagat med ljus och lykta (se kontaktannonser, inte en enda tycker det är dåligt män har karriär och ambitioner, ingen efterfrågar män som vill vara hemma mer) Det går inte att först kräva man uppvaktas med konsumtionskultur och sedan hävda nån annan bär skulden för denna konsumtionskultur och idag har vi dessutom bevis svart på vitt att företagen själva anser kvinnor har större del i vad som konsumeras än män. Vilket inte betyder det är mer kvinnors fel för som sagt, de bor fortfarande oftats tillsammans och de främsta utgifterna tillhör saker som delas, det spelar ingen roll vem som betalar, det viktiga är att bägge vill ha dem – att sedan det är den som anses ha störst möjlighet som står för betalningen innebär inte det desto mindre var bägges vilja som skapade efterfrågan.

    Och efterfrågan skapar tillgång i en marknadsekonomi.

    Avslutningsvis så är de flesta klimatförespråkare personer som konsumerar mycket mer än gemene man. Exempelvis John Travolta har fem privatplan, Al Gores hus konsumerar 27 gånger mer energi än medelhushållet (företaget som påvisades detta fick servrarna fulla av hatmail). Och chefen för huvudsätet för klimatforskning har i åratal (om vi skall tro mailtrafiken) suttit och diskuterat med kollegor på ICCP hur man får mätningarna att stämma bättre på modellerna medan de riktiga siffrorna varit en ”travesti” (deras egna ord)

    Personligen föredrar jag dansken Bjorn Lombergs bok ”Cool It” som påpekar det finns betydligt mer konstanseffektiva metoder än de som ICCP vil ha igenom.

Google