Feministisk analys är osammanhängande

08 december 2009, av Pelle Billing

Isabelle Ståhl, Malmöredaktör för Nöjesmagasinet, har gjort en feministisk analys om varför Anna Anka har blivit lämnad av sin man Paul Anka. Visst talar allt för att hon blivit lämnad p g a det faktum att hon skaffat sig en egen karriär, men där slutar samsynen mellan mig och Isabelle Ståhl.

Låt oss se vad hon skriver:

Världens blickar riktades inte längre odelat mot Paul utan även mot hans hustru som tills dess bara hade spelat en repliklös statistroll.

Det vore inte särskilt överraskande om han inte kunde acceptera det. Det manliga kreativa geniets rädsla för kvinnor som potentiellt kan tävla med honom i hävdelseförmåga, högljuddhet och intelligens är ett fenomen som är äldre än både Paul Anka och Strindberg.

Nej, det behöver inte handla om någon rädsla, och man kanske ska tänka sig för innan man stämplar folk som rädda. Även män är människor och förtjänar normal medmänsklig respekt.

Den sannolika förklaringen till att herr Anka lämnar fru Anka är helt enkelt att hon brutit deras uttalade eller tysta överenskommelse. Han har gett henne rikedom och kändisskap, och det han förväntade sig i utbyte var en hemmafru som gärna följde med honom på turnéer och som gillade att ha sex med honom. Man skulle kunna kalla det en avancerad form av prostitution, men det här är två vuxna människor som är mycket medvetna om vad de gett sig in på och vad avtalet innebär. När då fru Anka bryter sin del av avtalet är det självklart att herr Anka inte är intresserad längre.

ankor

Ståhl fortsätter sedan att försöka analysera:

Men det finns en stark dubbelmoral i folks fördömande av hennes livsval. Hemmafrutrenden är faktiskt väldigt stark även i Sverige och populariteten för tv-serier som ”Svenska Hollywoodfruar”, där Anna Anka medverkade, är bara ett symptom på det.

Det är skillnad på hemmafru och hemmafru. En vanlig hemmafru (eller hemmaförälder) i Sverige innebär normalt sett att man har en arbetsfördelning där den ena parten jobbar i hemmet och den andra parten jobbar utanför hemmet. Men när man ska bestämma semestermål eller hur man ska ha det i sängkammaren så är det inte självklart vem som har mest att säga till om. Dvs det är en helt annan form av överenskommelse än herr och fru Anka har haft.

Slutligen kommer den mest svårförståeliga delen av analysen:

Plötsligt vill trendiga bloggtjejer som Underbaraclara och Niotillfem laga perfekt glaserade muffins ur mormors kokbok och sy lapptäcken och väggbonader, snarare än att gå ut och festa och förverkliga sig själva.

Hur är självförverkligande ihopkopplat med att gå ut och festa? Och även inte om det var menat att dessa två fenomen skulle hänga ihop, varför är supande bättre än att baka muffins?

Det är något som har gått snett i debatten när alla former av hushållsarbete anses vara kvinnoförnedrade, och alla nya former av frihet (såsom att supa skallen av sig som kvinna) anses vara önskvärt. Äkta frihet är att man just har frihet att välja, och då finns det ingen anledning att fördöma kvinnors val, även om de går emot de rådande feministiska idealen. De som vill supa får göra det, och de som vill baka muffins får göra det – och oberoende av vilket val man gör så får man leva med konsekvenserna.

 

6 kommentarer på “Feministisk analys är osammanhängande”

  1. Sofia skriver:

    Lustigt att hon angriper just Underbaraclara som har en uttalat feministisk blogg och som verkligen”förverkligar sig själv”.genom vad hon gör. Hon har bemött artikeln i sin blogg i dag:

    http://www.folkbladet.nu/?p=162999

  2. SB skriver:

    Jag gillar att du angriper ett känsligt ämne, men hur vet du så mycket om familjen Ankas förtusättningar? Gör inte du, liksom alla andra som antar att en hemmafru är förtryckt, lösa antaganden utifrån skvallerpressens ”journalistik”?

    Avslutningen i din artikel är riktigt bra!

  3. katten skriver:

    Och familjen Planka och familjen Älg och familjen Trana – har ni hört om dom?
    Är det inte skandal!

  4. Emma skriver:

    Jag tycker om din beskrivning av dagens hemmaförälder. En arbetsfördelning helt enkelt, som i själva verket kan vara helt ”könsrollsfri”. Odramatiskt. Anpassat efter individerna i familjen.
    Tyvärr buntas kvinnor ofta ihop och förväntas bete sig likadant, vilket är så totalt oempatiskt. Min erfarenhet är också att det är kvinnor som förväntar sig att ”systrarna” ska rätta sig i ledet.

  5. Tvingad ha epost alltså inte mitt val skriver:

    Hela grejen är ju i och för sig. Hur gör maktmissbrukare, diktatorer och George Bush? Byter ord och skickar personer.

Google