Yrkeskvinnor, genusdagis och raggning (notiser…)

02 oktober 2009, av Pelle Billing
  1. Birgitta Ohlsson (Fp) skriver i Expressen om att alliansen sviker yrkeskvinnorna, och anledningen till att hon säger detta är att det saknas nattdagis i en del kommuner, man förespråkar inte en tredelad föräldraledighet och vissa partier i alliansen är för vårdnadsbidraget (som finns i ett par Stockholmskommuner). Att Ohlsson är för nattdagis är väl utmärkt, så att även ensamstående föräldrar kan jobba inom yrken som kräver nattarbete. Vad gäller föräldraledighet och vårdnadsbidraget, så går väl den ideologiska skiljelinjen vid huruvida man vill bevara ett visst mått av valfrihet ute i familjerna, eller om centrala riktlinjer med milt tvång ska få till stånd ett ändrat beteende hos människorna. Det är något förvånande att en folkpartist intar en klassisk vänsterhållning och är emot det liberala frihetstänkandet, men fullt förståeligt utifrån perpektivet att statsfeminismen i allmänhet bygger på att människor ska forceras in i vissa roller.
  2. Göran Hägglund får svar på tal av en genuspedagog, även detta i Expressen. Jag kan tycka att det är tråkigt att debatten målas upp som att det endast finns två alternativ: att man inte har någon könsmedvetenhet alls à la Hägglund, eller att man ska ha genusvetare som springer runt på våra dagis med radikalfeministiska (läs mansfientliga) teorier i bakfickan. Var finns det tredje alternativet: att man man ser barnen som individer, tar sig tid att prata med alla barnen och är lyhörd för deras individuella behov? Man kan faktiskt acceptera att fler pojkar än flickor vill spela fotboll, och att fler flickor än pojkar vill leka med dockor, samtidigt som man har ögonen öppna för att alla barn inte passar in i den mallen.
  3. I en ledare i Expressen, skriver Sakine Madon om Rosa Bandet, som man ser överallt just nu. Visst är det bra att det samlas in pengar till bröstcancer, men risken är att alla Rosa Bandet-jippon tränger ut övriga cancerformer. Madon skriver: ”Prostatacancer är vår vanligaste cancerform och lungcancer skördar flest dödsoffer (Cancerrapporten från Cancerfonden, 2008). Att lyfta fram andra cancerformer, eller andra mindre uppmärksammade sjukdomar, behövs onekligen.” Visst är det bra att man har insamlingar till förmån för bröstcancerforskning, men är det rimligt att det inte finns en enda gala för prostatacancer med tanke på att det är vår vanligaste cancerform? Och de senaste decennierna har det funnits långt mindre forskningspengar till prostatacancer än bröstcancer, så det är inte på något vis så att Rosa Bandet-jippon behövs för att åtgärda någon slags snedfördelning, eftersom det enda dessa jippon gör är att öka på den snedfördelning som redan finns.
  4. I DN:s singelblogg, skriver Isabella Iverus om hur underbart det var när invandrade Carlos började prata med henne på tunnelbanan och även bjöd ut henne på en dejt (vilket hon avböjde). Jag förstår henne, för de flesta kvinnor vill fortfarande att männen ska vara dem som tar första steget vid raggning, eftersom detta sitter djupt inom oss efter hundratusentals år. Men några decennier av mansfientlig radikalfeminism (vilket Isabella Iverus verkar missta för jämställdhet), samt sagorna om att det inte finns några medfödda könsskillnader, har gjort att vi fått ett avsexualiserat samhälle, förutom på krogar och barer. Som man bäddar får man ligga, blir min hälsning till Isabella (ja, eller inte ligga, blir det ju i det här fallet).
 

3 kommentarer på “Yrkeskvinnor, genusdagis och raggning (notiser…)”

  1. katten skriver:

    Pelle, du har fördomar om vad genuspedagoger sysslar med. Det framgår av Kajsas artikel att det i hög grad handlar om vuxnas förhållningssätt.

    Du kanske tillhör de som tror att de små bebisarna, vid ett par månaders ålder,
    kryper iväg till leksaksaffären, där flickbebisen inhandlar hela kassen full med
    dockor och kastruller och spisar och pojkbebisen stoppar sin kasse full med
    puffror, grävskopor, bilar och traktorer. Sen kryper de hem – som små larver -
    och blir emottagna av far och mor som förtjust utropar: ”Titta, HAN har köpt
    alldeles rätt saker. Dukrig pojke! Och HON visste också vad som passar en riktig flicka. Och de har valt alldeles själva!”

    Vuxna är ena fruktansvärda hycklare.

  2. Erik skriver:

    Katten:

    ”Pelle, du har fördomar om vad genuspedagoger sysslar med.”

    Det har nog genuspedagoger själva isåfall då det är deras egna dokument som är utgångsläget för denna debatt. Genuspedagoger är inte ens pedagoger, det är bara ytterligare en osanning. Pedagogik betyder ordagrant att göra saker enklare att lära sig. Det betyder inte att göra analyser ur maktperspektiv och tvinga fram önskade resultat genom segregation och begränsningar. Men de måste ju ge sig själva nonsenstitlar, det är så de bygger legitimitet.

    ”Det framgår av Kajsas artikel att det i hög grad handlar om vuxnas förhållningssätt.”

    Kajsas artikel är teoretisk och tar inte hänsyn till faktiska verkligheten. Människor är olika, Kajsa har tränats att tro människor är lika. Kajsa vill träna människor som om de vore lika och när detta inte funkar vill hon kompensationsträna dem så de tvingas bete sig som om de vore lika. Människor är olika och att träna dem som om de vore lika leder givetvis inte till rättvisa förutsättningar. Men det är inte syftet heller med hennes teori.

    ”Du kanske tillhör de som tror att de små bebisarna, vid ett par månaders ålder,
    kryper iväg till leksaksaffären”

    Faktum är att innan vi ens hade leksaksaffärer så lärde sig människor dessa saker. Dina argument är sålunda patetiska. Givetvis kryper inte bebisar till affärer men bebisar orienterar sig i omvärlden och det genuspedagogik sålunda handlar om (och måste handla om) är att skapa en falsk omvärld för barn. Så att barnen orienterar sig fel och samhället förändras (i teorin) till det magiska paradiset som dagens genussekterister lever av att drömma om.

    Detta resonemang är för övrigt snarlikt det ursprungliga resonemanget men då var det det klasslösa samhället som magiskt skulle uppkomma genom att ungdomsrörelser och åsiktspoliser. Nu har de slagit till med den ännu större dröm. Som nazisthöjdaren sade, skall du ljuga så dra till ordentligt. Folk vill tro på stora drömmar.

  3. Erik skriver:

    Ockhams rakkniv säger den enkla förklaringen är den rätta. Den enkla förklaringen på att killar tappar betyg i skolan är att skolan idag är full av människor vars politiska uttalade uppdrag är att på alla sätt ändra samhällets maktbalans så män får mindre att säga till om.

    Påståenden att ”manlighet” resulterar i dåliga skolresultat ignorerar helt det enkla faktum att manlighet resulterat i enormt bra skolresultat innan man politiskt började kalla att sprida manshat för forskning (vilket skedde ungefär samtidigt som man slutade prata om förtryckta arbetrarklassen – kanske finns ett samband?).

    Vidare så är det faktiskt manligheten som byggt upp de bastioner som manhatarna använder så den kompetens män faktiskt har har de minsann inget emot att utnyttja. Något eget däremot bygger de såklart inte!

Google