Jämställdhet som politiskt slagträ (notiser…)

26 oktober 2009, av Pelle Billing

Tre borgerliga politiker skriver i en debattartikel att fler kvinnor i arbete leder till en högre BNP. Och givetvis är det så: ju fler som jobbar och producerar desto större potential till hög BNP. Men istället för att hålla sig till ekonomiska resonemang, så kopplar man argumenten till jämställdhet, då detta blivit ett slagord som ger nästan vilken idé som helst legitimitet. Visst kan man föra ett resonemang om att fler kvinnor i arbete gör att fler kvinnor får en större ekonomisk självständighet, men detta är inte nödvändigtvis ihopkopplat med jämställdhet (lika rättigheter, lika skyldigheter, lika möjligheter). Artikeln är däremot ett bra exempel på den oheliga allians som finns mellan feminismen och de som vill öka BNP. Genom att hänvisa till feminismen kan man implementera en samhällsstruktur där alla alltid jobbar heltid, vilket ger en större ekonomi men också sönderstressade småbarnsfamiljer.

Vänsterpartiet har presenterat partistyrelsens förslag till valmanifest, och då Vänsterpartiet är ett feministiskt parti finns givetvis dessa frågor med. Bland annat vill man jobba för ”jämställdhet på riktigt”, vilket innebär att män och kvinnor ska tjäna lika mycket pengar och att man lagstiftar mot ofrivilliga deltidsanställningar. Det är intressant att man kallar dessa förslag ”jämställdhet på riktigt” då de egentligen inte alls har något att göra med jämställdhet. Kanske är det detta man känner på sig och då försöker man skrika extra högt om jämställdhet så att man inte får mothugg. Jämställdhet innebär att varken män eller kvinnor lönediskrimineras, inte att grupperna tjänar lika mycket pengar, medan ofrivilliga deltidsanställningar är en ekonomisk fråga som inte har något alls att göra med jämställdhet.

Trafficking är en form av slavhandel, och bör bekämpas hårt av polisen, gärna med samarbete över nationsgränserna. Men som jag nyligen skrev om så överdrivs ofta förekomsten av fenomenet, och det finns även en tendens att klumpa ihop frivillig prostitution med påtvingad prostitution. Dessa vanliga missförstånd görs även i Kalmar, där man haft en manifestation mot trafficking. Det vänsterpartistiska kommunalrådet sade till exempel: ”En av tio män i Sverige har någon gång köpt sex och stödjer alltså vår tids slaveri” – och vips så har man likställt prostitution med trafficking. En socialdemokratisk EU-parlamentariker fortsatte sedan: ”Mellan 80 och 85 procent av dem som drabbas är kvinnor, sade hon. Och vi måste sluta tala om begrepp som frivillighet när det gäller den här verksamheten. Den har inte varit och är inte frivillig. Orsakerna är ofta helt andra såsom fattigdom och brist på mänskliga rättigheter.” Även här är resonemanget förvirrat. Att mot sin vilja bli såld till människohandlare är definitionen på trafficking, medan att frivilligt prostituera sig är något helt annat. Givetvis kan man ha en diskussion om fattigdom och prostitution, men den bör inte blandas ihop med trafficking, då det är två olika saker.

Styrelseproffset Monica Caneman intervjuas i SvD om kvotering. Hennes grundsyn är negativ men hon kan numera möjligen tänka sig kvotering under en övergångsperiod. Kvotering är som vi alla vet en form av diskriminering, där man frångår principen om att den mest kompetente ska få jobbet. Ifall kvotering av kvinnor är OK under en övergångsperiod, är det då OK att vi tvingar de bosatta i Lidingö och Rinkeby att byta bostäder under en övergångsperiod, för att minska orättvisorna mellan svenskar och invandrare? Monica Caneman har dock i grunden ett väldigt sunt synsätt, då hon t ex säger följande om det kommande nationella styrelseprogrammet för kvinnor: ”Nja, det där är jag lite tveksam till. Många verkar tro att lösningen på de här problemen är att skapa särskilda forum för kvinnor. Men varför då? Det finns väl lika mycket män som behöver utbildas och få en mentor. Jag tycker man går i en fälla när man försöker skapa alla de här kvinnliga nätverken. Om kvinnor ska bli mer kända och få möjlighet att komma in i fler styrelser handlar det om att de behöver blandande nätverk, inte kvinnliga nätverk.”

Dagbladet rapporterar att kvinnliga arbetare haft en bättre löneutveckling än de manliga arbetarna de senaste åren. Detta ses som en seger för jämställdheten. Men detta har ingenting alls att göra med jämställdhet, och det är tråkigt att se hur begreppet jämställdhet missbrukas. För oss som kämpar för en äkta jämställdhet handlar jämställda löner istället om att undersöka huruvida någon individ eller någon grupp har en osaklig lön, och att vid behov åtgärda detta. Två grupper (t ex män och kvinnor) kan endast ha identiska löner om de har samma utbildning, yrke, befattning, erfarenhet, kompetens, arbetstid, villighet till övertid, villighet att resa, osv.

 

34 kommentarer på “Jämställdhet som politiskt slagträ (notiser…)”

  1. [...] blogginlägget:  Jämställdhet som politiskt slagträ (notiser…) Tags: artiklar, daily, frelsning, gender, kommentera, kontakt, monica-caneman, pelle-billing, [...]

  2. Erika skriver:

    Kom på att jag ska berätta för dig att jag följer din blogg och verkligen gillar den, även om jag inte brukar lämna uppmuntrande kommentarer! :)

    Kram! Erika (Lund) Jensen

  3. Pelle Billing skriver:

    Hej Erika!
    Kul att du följer bloggen :)
    kram

  4. idxb skriver:

    Att jobba heltid har visst att göra med jämställdhet. En kvinna som jobbar deltid i flera år har väldigt få ”möjligheter” att behålla sin levnadsstandard om hennes heltidsarbetande man sticker. Möjligtvis hade hon samma möjligheter till försörjning en gång i tiden, men i presens (och det är ju där vi lever) har hon inte längre det.

    Om någon nu säger att man får stå för sina val, bla bla bla, så undrar jag ifall han/hon vill applicera samma logik på skilsmässor? Dvs: män som ”valt” att jobba mycket och fått dålig kontakt med sina barn får finna sig i att modern får vårdnaden vid en skilsmässa.

  5. Robban skriver:

    ”En kvinna som jobbar deltid i flera år har väldigt få “möjligheter” att behålla sin levnadsstandard om hennes heltidsarbetande man sticker.”

    Det här har ingenting med jämställdhet att göra eftersom könet inte är avgörande. Det skulle kunna vara såhär istället:

    En man som jobbar deltid i flera år har väldigt få “möjligheter” att behålla sin levnadsstandard om hans heltidsarbetande kvinna sticker.

    En kvinna har samma rättigheter till att välja ett heltidsjobb som en man. Det finns inga regler som säger att en kvinna inte får ta ett heltidsjobb. Inte heller att män ska ha förtur till heltidsjobben.

  6. katten skriver:

    Det är en annan planet Robban talar om än planet erth. Där föds män och kvinnor till likadana villkor, alla jobbar hel- eller deltid – alltefter eget val och Gud fader och änglarna sköter deras barn. Haleluja! Lycka till Robban.- på din logiska önskeplanet.

  7. Erik skriver:

    idxb:

    ”Att jobba heltid har visst att göra med jämställdhet. En kvinna som jobbar deltid i flera år har väldigt få “möjligheter” att behålla sin levnadsstandard om hennes heltidsarbetande man sticker.”

    Helt fel, däremot har hon svårt att behålla sin levnadsstandard om hon efter det skall leva ensam resten av livet. Vilket är ungefär lika sannolikt som att Mona Sahlin hoppar av sossarna och blir Moderat.

    ”Möjligtvis hade hon samma möjligheter till försörjning en gång i tiden, men i presens (och det är ju där vi lever) har hon inte längre det.”

    Hon har när hon är ensam samma möjligheter till försörjning oavsett vilket. Dvs hon har möjlighet att träffa någon annan och därmed få bättre levnadsstandard.

    ”Om någon nu säger att man får stå för sina val, bla bla bla, så undrar jag ifall han/hon vill applicera samma logik på skilsmässor? Dvs: män som “valt” att jobba mycket och fått dålig kontakt med sina barn får finna sig i att modern får vårdnaden vid en skilsmässa.”

    Män får inte dålig kontakt med sina barn pga att de inte spenderar en massa tid tillsammans i början av barnets levnad. Däremot får män dålig kontakt med barnen eftersom mammor är flera gånger mer sannolika att prata skit om pappa än det omvända. Just varför så många tjejer har ett sådant enormt behov att säga negativa saker om sina barns pappa har det aldrig forskats i men jag kan gissa vad man skulle få för svar om man genomförde sådan forskning.

  8. Robban skriver:

    Katten

    Haha, det var lite roligt skrivet :-)

    Vilka olika villkor menar du att kvinnor föds med i Sverige?
    Att arbetsgivarna tar hänsyn till vilket kön den anställde har i frågan om hon/han ska jobba heltid?
    Tror du att dem tänker att ”Hon ska inte jobba heltid för hon är ju kvinna. Vi väljer en man istället även om han är sämre.”?
    Det skulle vara en fråga om jämställdhet isf.

    Någon konstruktiv tanke mottages

    Mvh

  9. idxb skriver:

    Robban:

    Om en man väljer att jobba deltid i flera år befinner han sig inte heller i ett jämställt förhållande om kvinnan jobbat heltid.

    Erik:

    På svenska ”tillbringar” man tid.

  10. Robban skriver:

    idxb

    Om det samma gäller för en man i samma situation betyder ju det att det inte är beroende vilken kön man har. När något inte är en fråga om kön kan det väl omöjligt vara en jämställdhetsfråga?

    Precis samma situation skulle kunna uppkomma i en relation mellan två flator. Inte kan man då säga att den deltidsarbetande kvinnan är diskriminerad på grund av sitt kön?

    ”Jämställdhet är ett politiskt begrepp definierat som jämlikhet mellan könen.”

    mvh

  11. ingen aning skriver:

    Är inte så insatt i BNP, men hur fungerar det egentligen? Jag har fått lära mig att till och med trafikolyckor höjer BNP:en – stämmer det?

  12. Ermf skriver:

    idxb: Att fler kvinnor väljer vara hemma med ungen, tror jag faktiskt att kvinnorna får ta skulden för helt själva. För det är väldigt ofta så att mammor tror att de kan sina unger bättre än papporna……. Och här talar jag även av egen erfarenhet.
    Så det blir lite fel att skylla på män för att de arbetar heltid -det blir lite fel att peka på jämtställdhet när mammorna vet precis vilka villkor som gäller här i samhället och ändå väljer vara hemma mer.

  13. Pelle Billing skriver:

    @idxb
    Nej, hur mycket parterna jobbar på arbetsmarknaden är ingen indikation på en jämställd relation; det är möjligen ett tecken på hur pass likriktade parterna är.

    Vi gör alla våra val i livet. Om vi väljer att jobba deltid i tio år så kanske vi har ett fantastiskt liv med gott om tid för barne och en partner som försörjer oss. Priset är då att vi kanske får en sämre levnadsstandard efter en skilsmässa (om vi inte hittar ny partner). Gillar man inte detta scenario kan man välja att jobba heltid från början istället. Men detta är personliga val, det har ingenting att göra med lika rättigheter, skyldigheter och möjligheter. Snälla, gör inte samma misstag som statsfeministerna som perverterar ordet jämställdhet.

    Vad gäller vårdnaden efter en skilsmässa så handlar det inte om ”vem som får barnen”. Utgångspunkten är *alltid* gemensam vårdnad, det står i svensk lag. Däremot implementeras det inte alltid så bra i dagens samhälle men det är annan fråga. ”Samarbetssvårigheter” mellan föräldrarna har blivit ett kryphål för att stöta bort sin f d partner från barnen. Att den som primärt stått för barnens försörjning i t ex 10 skulle stötas bort från barnen vid en skilsmässa är barockt. Att försörja barnen på dagarna och att träffa dem på helger och kvällar är lika mycket värt som att träffa barnen halva eller hela dagarna.

  14. Adam Weisshaupt skriver:

    Idxb,
    Det var det dummaste jag hört!

    Ska barnens rättigheter bli inblandade i jämställdhetsdebatten?
    Hur tänker du?

  15. DrKejs skriver:

    Pelle, den första punkten stämmer inte. Jag är grymt besviken på Borg, han borde kunna det här bättre än att komma med en sån artikel.

    Om vi tittar historiskt så hade vi en kraftig ökning av både arbetskraft och BNP fram till 1970. Efter 1970 så hade vi bara en kraftig ökning av arbetskraften men inte av BNP.

    Vad hände 1970?

    Jo, arbetskraftsinvandringen upphörde helt efter politiska beslut samtidigt som den offentliga sektorn ökade markant och många kvinnor kom ut i arbetslivet för att jobba med omvårdnad. Tillskottet av kvinnor till arbetsmarknaden har i Sverige inte medfört en motsvarande ökning av BNP.

    Att då försöka sprida denna misslyckade politik till andra länder är direkt oansvarigt. De pratar om att utöka barnomsorgen och skapa fler arbeten åt kvinnor, samma sak som sossarna gjorde i Sverige på 60- och framförallt 70-talet.

    Därför stämmer deras utsagor inte alls, de kommer inte att få en ökning av BNP i andra europeiska länder om de följer Sveriges recept.

  16. Pelle Billing skriver:

    Intressant DrKejs. Menar du att BNP inte ökat mer än ”förväntat” sedan 1970? För rimligen så har den väl ökat, totalt sett?

    Samtidigt så producerar ju den offentliga sektorn andra värden än pengar/BNP. T ex sjukvård, utbildning, osv.

  17. DrKejs skriver:

    Helt rätt, Pelle. BNP har ökat för varje år men inte i den utsträckningen som det borde gjort med tanke på tillskottet av kvinnor på arbetsmarknaden. Förklaringen till detta är rätt enkel, kvinnorna fick jobb inom offentlig sektor samtidigt som produktiviteten ökade inom den privata sektorn. Den BNP-ökning vi såg på 70-talet är i stort sett uteslutande härrörig till produktivitetsökningen inom den privata sektorn.

    Med tanke på att Borg et al pratar om en ökning av BNP via tillskott av kvinnor i arbetskrafte; utökad barnomsorg och skapa jobb åt kvinnor så är det samma sak som sossarna gjorde på 70-talet. Vad får honom att tro på ett annat resultat än det som redan visats upp historiskt? Inget av det som framförs i artikeln tyder på en insikt om detta.

    Som sagt var, Borg har på kort tid fallit som en sten. Han har blivit populist och tror att en liering med feministerna ska gynna honom och alliansen.

    ”När samhällsreformatorn manipulerar människor och driver dem mot mål de inte valt förnekar han dessa människor kärnan i deras väsen.”

    Citat av Borg; det känns som en livstid sedan han skrev detta.

  18. idxb skriver:

    DrKejs, har du varit chefsekonom på Swedbank i Baltikum de senaste åren?

    Till att börja med så har Sveriges tillväxt sedan mitten av 90-talet legat i nivå med, eller något över, tillväxten i de flesta andra i-länder.

    Att ökningen av BNP i förhållande till arbetskraft försvagades när kvinnor kom in på arbetsmarknaden beror på att de tog lågavlönade jobb. Det finns många i Sverige som tycker de borde få mer betalt för de jobben, men de brukar inte vara så populära på den här bloggen.

    När människor lever längre och man slutar lämna fattiga människor att dö på fattighuset så måste man investera i vården, precis som man gjorde på 60- och 70-talet. Lösningen på ditt problem tycks därför vara att vi gör oss av med alla gamla, sjuka människor. Nackskott?

    Sedan finns det massa andra anledningar till att BNP kan avta trots att antalet människor i arbete växer. T.ex. så har en massa arbetslösa människor ”jobbat” inom olika arbetsmarknadsåtgärder.

  19. idxb skriver:

    Med tanke på att Borg et al pratar om en ökning av BNP via tillskott av kvinnor i arbetskrafte; utökad barnomsorg och skapa jobb åt kvinnor så är det samma sak som sossarna gjorde på 70-talet.

    Om fem kvinnor på ett dagis passar 30 barn, så gynnar det BNP mer än om 30 kvinnor passar vars ett barn.

  20. idxb skriver:

    Den BNP-ökning vi såg på 70-talet är i stort sett uteslutande härrörig till produktivitetsökningen inom den privata sektorn.

    Ööh, den offentliga sektorn ingår i BNP.

    Kan du inte sluta prata om ekonomi nu, det går inte så bra.

  21. idxb skriver:

    Pelle, Adam:

    Ja, den som stannar hemma gör ett val, men det gör den som väljer att jobba heltid också. Om barnen lär känna hemmafrun/hemmamannen bättre och hellre vill bo med den föräldern vid en skilsmässa, så bör deras vilja respekteras.

    Alla människor måste stå för sina val.

  22. Erik skriver:

    ”Om barnen lär känna hemmafrun/hemmamannen bättre och hellre vill bo med den föräldern vid en skilsmässa, så bör deras vilja respekteras.”

    Vilja? Hur gamla barn pratar vi om egentligen? Det är knappast rimligt att ge exempelvis sexåringar ansvaret över sådana val som de omöjligen kan förstå. Möjligheten finns alltid att barnen ändrar sig när de blir gamla nog att inse vad det hela inneburit varefter det är försent för alla parter. Nej gemensam vårdnad skall det vara för barnens bästa och den där lagändringen de gjorde om ”samarbetssvårigheter” bör förkastas, undantaget raderna om grova våldsbrott.

  23. Pelle Billing skriver:

    @idxb:
    ”Om barnen lär känna hemmafrun/hemmamannen bättre och hellre vill bo med den föräldern vid en skilsmässa, så bör deras vilja respekteras.”

    Om ett barn som är gammalt nog att bestämma över sådana saker, spontant uttalar en vilja om att han/hon endast vill bo hos ena föräldern, så är väl det OK. Men det är knappast det som är problemet…

    Poängen är att systemet i dagens Sverige är upplagt för att skapa en Tvist, dvs att man *ska* bråka om barnen. Utgångspunkten borde istället vara att barnet har tillgång två föräldrar, precis som det var före skilsmässan (och alla forskning pekar på att delat boende är bäst för barnet!).

    Man utreder inte hur lämpliga föräldrar är när de bor ihop, så varför ska de plötsligt utredas vid en skilsmässa? Detta är det som är konstigt i Sverige, tex jämfört med Norge och Australien.

  24. DrKejs skriver:

    @idxb

    Har jag nämnt 90-talet någon gång i mina inlägg? Inte? Varför fabulerar du då? Så typiskt feminister att hitta på argument som man inte framfört och sedan hugga på dessa.

    Dessutom innehåller dina inlägg flera personangrepp och smutskastning utöver fabulerandet som inte stannar vid fel decennium, vilket också är klassisk feministisk argumentation.

    Förutom ovanstående är det slående en sådan felaktig bild du har av vår tillväxt när det gäller tillskottet av kvinnor på arbetsmarknaden. Visst ingår offentlig sektor i BNP, men det du överhuvudtaget inte verkar förstå är att den offentliga konsumtionens ökande tas från den produktion som den privata sektorn har genom skatter. För att kunna ha mer offentlig konsumtion så måste antingen skatteintäkterna öka eller upplåningen öka.

    Om kvinnorna istället hade gått in i den privata delen av arbetsmarknaden så hade vi sett en markant skillnad i tillväxt. Men för att använda dina egna retoriska knep så torde det vara något som övergår ditt marxistfeministiskt bidragsförsvagade förstånd.

  25. Adam Weisshaupt skriver:

    Idxb,
    Det är en barnrättsfråga, inte en jämställdhetsfråga men om det vore så skulle i så fall den som stannar hemma premieras fast en förälder väljer att aktivt bidra till att den andre föräldern kan skapa närhet med sitt barn. Om ingen förälder hade gått ut och jobbat så hade det inte funnits möjligheter till närhet, mat på bordet eller tak över huvudet, den föräldern (oftast pappan) straffas nu men det är inte den stora faran att några män mår dåligt. Det som är farligt är att vi håller på att skapa en hel generation barn som mår fysiskt och psykiskt sämre (Läs; Stockholm Länds Landstings rapport om barns hälsa)
    Det känns så bakvänt att behöva tala om det självklara i att barn ska ha lika rätt till båda sina föräldrar, man undrar hur personer som du tänker!?

  26. idxb skriver:

    DrKejs:

    I Sverige vill vi ha en viss nivå på vård och barnomsorg. På 70-talet ökade behoven för bägge dessa kategorier. Om inte fler kvinnor då börjat jobba inom den offentliga sektorn hade Sverige drabbats av extrem löneinflation och ekonomin hade kollapsat.

    Det låter fortfarande som att massavrättningar av gamla är din lösning på det hela.

    Offentlig konsumtion kan dessutom stimulera privat konsumtion men huruvida så skedde på 70-talet är för komplicerat för att diskutera här. Det vi däremot vet är att en massa fabriksarbetare — de flesta av dem män — till slut förhandlade till sig så mycket förmåner att sådana jobb försvann från Sverige. Inget fel med det, men ytterligare en anledning till att den privata sektorn stagnerade.

  27. idxb skriver:

    Pelle m.fl.:

    Så det faktum att många kvinnor kan hamna i en ekonomiskt utsatt situation är inte en jämställdhetsfråga eftersom de gjort ett 100% informerat och självständigt val.

    Med samma logik försvinner massa andra problem i samhället. Den sociala snedrekryteringen till högskolan kan vi t.ex. strunta i eftersom fattiga människor gjort informerade val som de sedan får leva med.

    Och jag tycker det låter som en alldeles utmärkt ide att utreda föräldrar när de bor ihop. Även kärnfamiljen måste regleras.

  28. Adam Weisshaupt skriver:

    Idxb,
    Vem tror du får betala den regleringen?
    Fråga de pappor som är tvungna att gå till domstol för att få se sina barn om de känner sig som kungar på den kamerala enheten. Debatten handlar endast om att styrka ensamstående mammor medan papporna är de riktigt stora ekonomiska förlorarna. Barnen, ja de glöms helt bort i ditt resonemang.

  29. Robban skriver:

    idxb!

    För femtielfte gången!

    Kvinnor har lika stor rätt att välja heltidsjobb som männen har!
    Könets har ingen betydelse för om du får jobba heltid.
    Det är dock olika vanligt förekommande med deltidsanställningar i olika branscher. Men det är en ekonomisk fråga att arbetsgivarna har fördel av deltidsanställningar i vården osv.

    Om du inte förstår så testa och läs igenom dem andra kommentarerna igen.

    Mvh

  30. Pelle Billing skriver:

    @idxb
    ”Så det faktum att många kvinnor kan hamna i en ekonomiskt utsatt situation är inte en jämställdhetsfråga eftersom de gjort ett 100% informerat och självständigt val.”

    Du läser det som skrivs här som fan läser bibeln.

    Jag har flera gånger på denna blogg skrivit om kvinnors ekonomiska utsatthet efter en skilsmässa, och föreslagit åtgärder för detta. Men det har du kanske ”glömt”?

    Att kvinnor väljer att jobba mindre, och att männen väljer farliga jobb, är i sig inget tecken på ett ojämställt samhälle. Däremot så är det en viktig kvinnofråga att se till att kvinnor klarar ekonomin efter en skilsmässa, och det är en viktig mansfråga att se till att farliga arbetsplatser görs säkrare (och att galna feminister inom LO inte tillåts omfördela lön från de farliga jobben till de trygga jobben).

  31. idxb skriver:

    Det enda rimliga och rättvisa sättet att motverka att frånskilda kvinnor (och män) inte hamnar i en ekonomiskt utsatt situation är att man ser till att de är attraktiva på arbetsmarknaden, dvs att de jobbat under äktenskapet.

    Att på något annat sätt stötta föräldrar som vägrat jobba är orättvist mot mig. Jag vill att så många människor som möjligt ska jobba och betala skatt precis som jag själv gör, så att jag kan köra runt på finare vägar, gå på bättre bibliotek, och så vidare.

  32. DrKejs skriver:

    @idxb

    ”Det låter fortfarande som att massavrättningar av gamla är din lösning på det hela.”

    Fortsätt med dina hjärndöda fantasier.

  33. Erik skriver:

    idxb:

    ”Det enda rimliga och rättvisa sättet att motverka att frånskilda kvinnor (och män) inte hamnar i en ekonomiskt utsatt situation är att man ser till att de är attraktiva på arbetsmarknaden, dvs att de jobbat under äktenskapet.”

    Annars kan man ju se till de är attraktiva på relationsmarknaden. Dvs att de jobbat med äktenskapet. Det finns ju en orsak att det finns import av ryska och asiatiska kvinnor samt av amerikanska och sydeuropeiska män.

  34. idxb skriver:

    DrKejs:

    Så länge du fortsätter lära dig multiplikationstabellen.

Google