Äntligen börjar mansfrågorna lyftas

21 oktober 2009, av Pelle Billing

Johan Wennström i SvD skriver idag en efterlängtad ledare för oss som länge sett behovet av att lyfta mansfrågornas status till samma nivå som kvinnofrågorna. Han fokuserar framför allt på de unga männen, och hur man i Tyskland har uppmärksammat att unga män inte får något stöd i samhället, då alla resurser som inte är könsneutrala läggs på unga kvinnor.

Det bredare synsätt på könsfrågor och könsroller som nu börjar växa fram i Tyskland, är något som man kan önska att även svenska politiker tar till sig:

Det här är ett problem som politiken helt nyligen har vaknat upp inför. Under många årtionden av könsdebatt koncentrerade den sig på att stödja och underlätta för kvinnor. Männen glömdes bort. Det menar åtminstone Tysklands familjeminister Ursula von der Leyen. Hon säger att hennes departement helt har saknat kompetens när det gäller situationen för pojkar och män. Men den nya borgerliga regeringen ska hädanefter lägga krut på att främja en männens Emanzipation.

De lever dessutom i en kultur som, vilket också Der Spiegel har noterat, i allt högre utsträckning primärt vänder sig till unga kvinnor. Inte minst publicistiken verkar mer och mer vilja nå just den här målgruppen.

Att männen har glömts bort under det ständiga fokuserandet på feminism och kvinnofrågor är en klockren analys, och det är ytterst glädjande att Tyskland nu tar sitt första trevande steg mot en mer öppen och pragmatisk syn på könsfrågor och jämställdhet.

Däremot så verkar man ännu inte ha formulerat någon teoretisk grund till varför det är viktigt att fokusera även på mansfrågor, och varför det har blivit obalans i samhället av att bara vilja hjälpa kvinnor och flickor:

Ännu tycks det vara tämligen oklart vad en politik för unga män går ut på. Det talas löst om att stärka förutsättningarna för pojkars bildning.

Som tur är, så finns ju vi som jobbar aktivt med att formulera en ny vision och teoribildning om vad jämställdhet innebär; ett arbete som inte är feministiskt och som utmynnar i att det är lika viktigt att jobba med både mans- och kvinnofrågor. Jag ska gärna hjälpa svenska politiker med detta, och jag vet att det även i Tyskland finns kompetenta personer som jobbar med dessa frågor (t ex finns det en tysk man som sitter tillsammans med mig på ledarredaktionen på Men’s News Daily, och han har full koll på mansfrågorna).

Efter att Wennström betonat att männen även har ett eget ansvar vad gäller mansfrågorna (vilket är mycket viktigt att komma ihåg), så avslutar han med denna slutkläm, som jag inte kan göra annat än instämma i:

Det har nog funnits ett ideologiskt motstånd mot att låta politiken stödja också de unga männen. Men nu börjar vi se resultatet. Den tyska regeringens Jungen- und Männerpolitik borde få en svensk motsvarighet.

Läs även vad Pär Ström skriver om detta ämne.

Fler tips från dagstidningarna:

  • En annan ledare i SvD ger oss följande roliga citat: ”I motion D29 yrkas att Socialdemokraterna ska verka för att Sverige ska ha en jämställd skidsport där kvinnor och män åker lika långt.” Frågan är när motionen om att män och kvinnor måste börja vara lika långa kommer? Ursäkta mitt raljerande men jag kunde inte hålla mig.
  • Petra Östergren (en feminist som retar gallfeber på statsfeministerna) skriver i Expressen om att sexköp lika gärna kan ses som att den som säljer har makt över den som köper, vilket även är det jag fått höra av min kontakt på Kompetenscentrum Prostitution.
  • Margot Wallström, EU-kommissionens vice ordförande, skriver i Sydsvenskan om att kvinnorna behövs i klimatkampen och att kvinnor kommer att drabbas hårdare än männen av klimatförändringarna. Detta fastslår hon utfrån att endast göra en konsekvensbeskrivning för kvinnor, och genom att säga att kvinnornas röst måste med i beslutsfattandet. Mycket av det hon säger stämmer säkert, men samtidigt undrar jag varför hon avstår från att göra en konsekvensbeskrivning över männens situation. Är inte männen värda samma uppmärksamhet? Och att kvinnornas röst ignoreras motsägs av det faktum att det blir allt större fokus på kvinnorna när det handlar om situationen i tredje världen.
 

4 kommentarer på “Äntligen börjar mansfrågorna lyftas”

  1. Tommy Jonsson skriver:

    Jag menar att pojkars och mäns mänskliga rättigheter här hemma måste förbättras innan vi kan få någon trovärdighet internationelt.
    Sverige är i dag i världstopp när det gäller könssegregering.

  2. Anders skriver:

    Det citatet om skidsporten, jag har inte full koll på vad det avser, men jag skulle tro att det har att göra med att kvinnor ska på elitnivå få tävla på samma sträckor som män. Det har ju varit så inom uthållighetsidrotten och är i viss mån fortfarande så att kvinnor inte fått tävla på lika långa distanser som män. Länge fick inte kvinnor springa maraton överhuvudtaget, till exempel. Dock är kvinnokroppen väl lämpad för uthållighetsidrott så det finns inte någon biologisk anledning att hindra dem från tävla på långa distanser. Och jag stödjer den strävan, fast jag kan väl inte påstå att det känns som en stor fråga. Man får fråga vad de aktiva vill.

    Jag som är intresserad av skidsport och följer tävlingarna skulle tycka det vore kul att se vad tjejerna kan prestera på en femmil. Skillnaden mellan män och kvinnor brukar blir mindre ju längre distanserna blir, eftersom det blir mindre fråga om max syreupptag och mer om uthållighet.

  3. Pelle Billing skriver:

    @Anders,
    Visst ska det vara fritt fram att öka distanserna för skidåkande kvinnor om det är det de aktiva vill. Poängen är bara att det motioneras om det i riksdagen, samtidigt som man accepterar att män har värnplikt men inte kvinnor. Då silar man mygg och sväljer kameler, vilket är där vi hamnat efter flera decenniers ensidiga fokus på kvinnors situation.

  4. Fotboll skriver:

    Samtidigt så finns det andra biologiska skillnader – tänker till exempel på fotbollsskador.

    http://medelpad.svenskfotboll.se/arkiv/2009/01/forebygg-knaskador-hos-fotbollstjejer-mff-startar-utbildning/

Google