Notiser

23 september 2009, av Pelle Billing
  • Om någon har lyckats missa det, så har det rasat en debatt i svenska medier om Anna Ankas åsikter om män, kvinnor och hemmafruar. På Newsmill har även Roland Poirier Martinsson skrivit om hemmafruar. Nu slår dessa kontroversiella personer sina påsar ihop, och skriver en gemensam artikel på Newsmill. Jag tänker inte uttala mig om artikeln som helhet, men ett citat slår mig som mycket intressant: ”Alldeles uppenbart har gårdagens ofrihet för kvinnor att välja sitt liv ersatts med en ny ofrihet. I går fick kvinnor inte göra karriär. I dag får de inte låta bli. För män står båda valen däremot alltid öppna.” Njae… För männen är det fortfarande försörjarrollen som gäller; att gå ut med att man vill vara hemmaman kommer knappast att leda till att någon kvinna vill gifta sig. Däremot så håller jag med kring det de säger om kvinnor. Från att kvinnor hade en fixt roll i hemmet, så har kvinnor nu haft flera decennier då det varit OK att jobba hel- eller deltid (eller t o m vara hemma). Men trenden är att vi är på väg att i ökad utsträckning kräva heltidsjobb av kvinnor, så därmed uppstår en sjuk form av rättvisa, där normen förbjuder valfrihet för alla.
  • Sydöstran, en tidning från Blekinge, publicerar idag en debattartikel med kravet att Sverige ska jobba för s k ”kvantitativ jämställdhet” inom EU. Maktpositionerna ska ha 50/50-fördelning mellan könen, även om detta har väldigt lite att göra med jämställdhet. Artikeln avslutas med: ”Chansen finns då Sverige ska utse sin kandidat till kommissionär, men den finns framför allt i att Sverige som ordförandeland driver en jämn könsfördelning när ordföranden för Rådet och den utrikespolitiske talespersonen ska utses. Det saknas inte kvinnor med kompetens”. Den manliga artikelförfattaren är alltså redo att offra hårt arbetande mäns karriär, för att uppnå en jämn könsfördelning i EU:s topp. Hur kan man spela rysk roulette med människors liv på det viset? Det handlar som bekant inte om huruvida det finns kompetenta kvinnor eller män, utan det handlar om att välja de mest kompetenta och meriterade individerna till positionerna.
  • I ytterligare en artikel från Sydöstran är upprördheten stor över en deltidspool för barnskötare. För att undvika uppsägning av trettio heltidsanställda barnskötare, så vill man att dessa personer istället ska ingå i en vikariepool med 75 procents antställning. Detta sätt att resonera liknar det man gjort inom industrin i dessa kristider, där anställda frivilligt har gått ner i lön och/eller arbetstid. Frågan är då varför det är en attack mot jämställdheten när barnskötare erbjuds samma modell som industrianställda? Man skriver: ”– En bemanningspool – jättebra! Men laborera inte med deltidstjänster, utan lev upp till jämställdhetsplanens mål om heltid och lika lön för likvärdigt arbete, protesterar Patrik Hansson, S.” En enkel matematik säger mig att för att heltidsanställa folk så måste c:a 7 av 30 barnskötare sparkas. Är det detta man vill? Och vad har respektive valmöjlighet att göra med jämställdhet?
 

3 kommentarer på “Notiser”

  1. vmm skriver:

    Om deltidspoolen: jag har för mig att feministiska partier vill ha en arbetstidsförkortning samt en rätt att jobba heltid. Vad är det nu som är fel då att dela på jobben istället för att sparka folk!? Suck. Något fel är det väl för det verkar alltid vara något fel.

    Gör man som feministerna säger att man ska göra så är det fel och gör man det inte så är det fel. Det är bara fel, fel, fel hela tiden. Jag blir lite småtrött på feminister, faktiskt.

  2. Kristina skriver:

    ”För männen är det fortfarande försörjarrollen som gäller; att gå ut med att man vill vara hemmaman kommer knappast att leda till att någon kvinna vill gifta sig. Däremot så håller jag med kring det de säger om kvinnor. Från att kvinnor hade en fixt roll i hemmet, så har kvinnor nu haft flera decennier då det varit OK att jobba hel- eller deltid (eller t o m vara hemma). Men trenden är att vi är på väg att i ökad utsträckning kräva heltidsjobb av kvinnor,”

    Intressant, men en man som är/vill bli en engagerad pappa står högt i kurs, särskilt då kvinnan är intresserad av en seriös relation. Som tjej får man gärna vara bra i yrkeslivet, så länge det inte går ut över något annat.

    Både män och kvinnor är väl idag ”fria att vara perfekta”. Jag tror att det är bra om vi går omlott i våra roller inte minst för barnens trygghet och närhet till båda föräldrar. Men därmed så måste inte alla göra allt hela tiden. Det vi behöver är snarare att minska våra krav totalt sätt. Särskilt våra materialla krav (alltid ha det lika fint som grannen).

  3. JJ skriver:

    Hur kan man prata om jämnställdhet och hemmafruar, då endast max 50% av alla kvinnor i vuxen ålder lever i ett singelboende??

    Hur funkar det rent matematiskt eftersom Sverige är, tror jag, världens singeltätaste länder.

Google