Manlig sexualitet, del 4

05 september 2009, av Pelle Billing

Nuförtiden är det populärt att psykologisera kring sexuella relationer. Om du läser i en tidningsspalt kring sex och samlevnad, så blir svaret för det mesta att man bör prata med sin partner och öka förståelsen mellan varandra. Missförstå mig rätt nu; jag säger inte att vi ska sluta prata med varandra i relationer. Det är viktigt att kunna göra det, och saknar man helt denna förmåga så kommer förmodligen relationen att dö ut.

Men frågan är om det alltid är ett psykologiserande som är på sin plats? Personligen upplever jag att sex och samlevnad i tidningsspalter ofta utgår från ett mer kvinnlig sätt att tänka. Dvs att man ska prata om det tills man verkligen förstår varandra, och när man väl förstår varandra så blir allting bra igen. Själv är jag inte säker på att detta alltid är bästa medicinen för en man, eller för relationen som helhet. Utifrån den kunskap vi får från evolutionär psykologi och den kunskap om manliga och kvinnliga hjärnor som bl a Simon Baron-Cohen har sammanställt, så är det mycket möjligt att det ibland (eller t o m ofta) är helt andra saker som skulle vara rätt för en man, och för relationen som helhet.

Låt mig ta ett exempel från SvD, där det finns en psykolog som svarar på läsarnas frågor regelbundet. I detta exempel är det en man som skriver in för att få hjälp:

Vi har varit gifta i 15 år och har tre barn. Min fru har haft en utmattningsdepression men har återgått till arbetslivet med framgång.

Enligt henne har jag en stor del i det som hänt eftersom jag är av naturen kontrollerande och försökt snärja henne och begränsa hennes handlingsutrymme för att alltid få min vilja igenom. Vi har under de senaste åren alltmer glidit ifrån varandra och sex har inte funnits på agendan.

Under denna period har jag tagit ett större ansvar för barnen och hemmet. Vi har båda under tiden funderat på om vi egentligen har någon framtid tillsammans.

Men vad händer? Som genom ett trollslag blir min fru förbytt. Hon blir inte mer fysiskt närvarande men väl hemma är hon strålande och samlivet börjar blomstra. Det verkade för bra för att vara sant. Det visar sig att frun har en relation som ger henne den passion hon saknar i vårt förhållande.

Min fru kräver att jag ska bli mindre kontrollerande. Innan hon är säker på att jag verkligen ändrar mitt förhållningssätt vill hon fortsätta som tidigare, det vill säga att jag tar hand om familjen och hon är fri.

Sexuell otrohet är svårt för en man att komma över, betydligt svårare än för en kvinna (även om det kan vara mycket svårt även för en kvinna). Det sitter djupt rotat i en mans psyke att en otrogen kvinna inte är något att hålla fast vid, eftersom han då kan hamna i en situation där han satsar sina resurser på en annan mans barn.

Här har vi alltså en man vars hustru varit otrogen regelbundet under en tid, som belöning för att han har skött barnet och hemmet. När detta sedan uppdagas då är det inte en ångerfull hustru han möter, utan en kvinna som kräver att hon ska få fortsätta att ha sex med den andra mannen, medan han fortsätter sköta hem och barn.

Således känns det som att den milda varianten vid en rådgivning skulle vara att han får ställa ett ultimatum till hustrun: lämna den andra mannen eller så lämnar jag dig. Om han verkligen vill satsa på sin fru så ska han ju göra det, men hur ska hon kunna respektera honom ifall han inte sätter ned foten, och hur ska de kunna gå i parterapi ifall hon åker till sin älskare efteråt?

Den hårdare varianten skulle helt enkelt vara att uppmana mannen att dumpa den kvinna som inte respekterar honom eller deras förhållande. Att våga agera och lämna sin hustru kan vara just den medicin han behöver för att komma igång med sitt liv igen. Under rådande omständigheter behöver han knappast ha dåligt samvete över att ta det steget.

Låt oss då se vad den kvinnliga psykologen säger:

Det finns ett förhållningssätt som kanske skulle kunna passa dig. Att invänta, vänta och avvakta. Tid är en god vän i svåra lägen när man varken vet ut eller in.

Det är alltid möjligt om än ibland svårt att förändra sig. Vi har vårt sätt att vara på och alltid finns det orsaker till våra beteenden. Om du själv verkligen är starkt motiverad att ändra dig är det möjligt. Många gånger behöver vi då gå till botten med varför vi lagt oss till med ett visst sätt. Våra beteenden är ofta sätt att försvara vår skörhet och känslighet.

Det är alltså mannen som behöver förändra sig när kvinnan svikit honom och varit otrogen, det är således inte hon som får ta ansvar för sitt beteende och jobba för att förändra sig? Dessutom bör han akta sig noga för att göra något förhastat, t ex att göra sig av med en hustru som förefaller ha väldigt låg eller ingen respekt för honom. Är detta verkligen konstruktiva råd att ge till en man?

Psykologen fortsätter:

Älskar du henne? Vill du leva ditt liv med henne? Gör klart för dig själv vad du vill och följ ditt hjärta. Då är du sann mot dig och gör då ditt bästa på ditt håll för att relationen ska vara som du önskar. När du själv gjort detta klart för dig bör du ha ett uppriktigt samtal med din fru där du talar om var du står. Endast du vet om du kan acceptera att hon fortsätter relationen med den andra mannen. Det låter dock som en icke-satsning på er relation om hon vill gå vidare med det.

”Det låter som en icke-satsning på er relation”… Ja, där har vi dagens underdrift. Att vara otrogen är nog illa; att dessutom kräva att man ska få fortsätta relationen medan ens partner sköter hem och barn är inget annat än elakt och respektlöst. För en man, som av evolutionära skäl avskyr sexuell otrohet, så är det inte bara ett slag i ansiktet, utan multipla slag som inte tar slut.

Personligen anser jag det vara hög tid att männens perspektiv återinförs när det gäller rådgivning kring sex och samlevnad. Det handlar inte alltid om att prata ut, eller att förstå varandra, eller att försöka lösa saker. För män kan det vara lika viktigt med tystnad eller att få vara ifred en period. Och ibland är det t o m så att det är handlingskraft som behövs, antingen i form av att ställa ett krav/ultimatum, eller i form av att lämna en relation där man uppenbarligen inte respekteras på det sätt som är viktigt för en man.

 

40 kommentarer på “Manlig sexualitet, del 4”

  1. Kristian skriver:

    Har precis fått med mig hem en skrift på 50 sidor från bvc som heter ”Håll kärleken levande” av Alf B Svensson, psykolog:

    ”Hälften av alla äktenskap spricker”… ”Varför lyckas vissa par hålla kärleken levande när så många andra inte gör det? Vad är hemligheten? Under senare åren har forskarna undersökt detta. Nu har vi svaren.”

    Wow, spännande!
    Och sedan den vanliga gojan, vi måste göra oss fria från de gamla könsrollerna och hitta nya och bättre sätt att leva tillsammans. Vi måste vara lyhörda och förstå varandra, reflektera och KOMMUNICERA!
    Sen en massa småkapitel som alla avslutas med
    Samtala om: Vilket mål har ni med ert förhållande? Osv osv.

    Alltså precis i överensstämmelse med din iakttagelse om psykologiserandet och framför allt avsaknad av förståelse för mannens perspektiv.

  2. Erik skriver:

    Kristian:

    ”Vad är hemligheten? Under senare åren har forskarna undersökt detta. Nu har vi svaren.”

    Visst har vi det men jag betvivlar att det är vad BVC-Affe vill prata om.

    Ju mer mannen satsar på sin karriär och ju mer pengar han tjänar ju mer sannolikt är att kvinnan vill vara kvar. Skulle mannen bli arbetslös så ökar sannolikheten hon dumpar honom med varje dag. Skulle hon bli arbetslös minskar sannolikheten han dumpar henne med varje dag.

    Inte särskilt vackert eller jämställt men det är så här som kvinnor har överlevt fram till våra dagar. Genom att hålla sig till de män som de hade mest nytta av och kassera resten. Det är dubbelt så många män än kvinnor som spridit sina gener till våra dagar och det är inte de män som är ”people pleasers” som har varit vinnarna,

    Det är egoisterna och karriäristerna som gynnats av kvinnor.

  3. idxb skriver:

    @Pelle

    Sexuell otrohet är svårt för en man att komma över, betydligt svårare än för en kvinna

    Finns det forsking på det här, eller är det bara någonting du tycker verkar rimligt baserat på annan forskning?

    Bland bögar är, som de flesta vet, ”öppna” förhållanden ganska vanliga. Har aldrig träffat ett lesbiskt par som lever på motsvarande sätt. Där är (enligt stereotypen) svartsjuka ett större problem, s k dyke drama. Så det verkar sitta minst lika djupt i deras psyke att inte hålla fast vid en person som är otrogen.

  4. Erik skriver:

    idxb:

    ”Finns det forsking på det här, eller är det bara någonting du tycker verkar rimligt baserat på annan forskning?”

    Jupp det finns forskning på det

    ”Consistent with Study One, when recalling actual experiences with infidelity, men
    reported greater jealousy in response to the sexual aspects (M = 4.94, SD = 2.16) than the
    emotional aspects (M = 4.50, SD = 2.18) of the infidelity, whereas women reported
    greater jealousy in response to the emotional aspects (M = 5.44, SD = 1.94) than the
    sexual aspects (M = 4.58, SD = 2.11) of the infidelity,”

    http://www.epjournal.net/filestore/ep04462470.pdf

    ”Consistent with previous findings with a German sample (Buunk et al., 1996), both sexes reported more jealousy about the partner’s emotional involvement; however, reliably more men than women (37% vs. 20%) selected their partner’s sexual involvement with another person as making them more jealous,”

    ”Most importantly, however, the predicted interaction between sex and selected type of infidelity was highly reliable, F(1, 196) = 12.40, p = .001. In complete agreement with the predictions derived from the evolutionary analysis of jealousy, women selecting emotional infidelity reached their decision reliably faster than women selecting sexual infidelity (15.3 s vs. 20.7 s)”

    http://www.epjournal.net/filestore/ep02121128.pdf

  5. Joserfin Utas skriver:

    Nja säger jag.

    Av mina turer både personligen och i relation med män har jag kommit fram till att det stora problemet i parrelationerna mycket sällan egentligen har med själva relationen att göra. Utan de sitter hos individerna, var för sig. Där börjar problemet som sen ger problem i relationen.

    Det är att så många människor som inte känner sig själva tillräckligt. De har så mycket gammalt bagage de inte kan släppa. De förstår inte varför de reagerar som de gör, varför de tänker som de gör o.s.v. När dessa “trasiga” eller vad man nu ska kalla dem, individer väl kommer till en relation, och som det blir problem i, och måste liksom anstränga sig, använda sig själva, så går det inte. Parrelationen kan inte bli bra om inte individerna i den mår bra. Vet man inte vad man behöver och hur man är som person – och har accepterat det, så är det inte lätt.

    Fråga: är det “manligt” att känna sig själv? Bör man rekommendera alla, inte bara kvinnor, att lära känna sig själva? Eller är det “feministiskt”?

  6. Erik skriver:

    Josefine:

    ”Av mina turer både personligen och i relation med män har jag kommit fram till att det stora problemet i parrelationerna mycket sällan egentligen har med själva relationen att göra. Utan de sitter hos individerna, var för sig. Där börjar problemet som sen ger problem i relationen.”

    Problemet med sådan reflektion är att den ofta kommer fram till helt inkorrekta slutsatser eftersom syftet aldrig var att prestera en korrekt bild utan syftet vid sådana tankar är vanligen att göra det lättare att gå vidare, bilda emotionella band till sina nära och kära osv. Fakta är inte viktigt för ett sårat hjärta.

    ”Det är att så många människor som inte känner sig själva tillräckligt. De har så mycket gammalt bagage de inte kan släppa.”

    Nej, där har vi psykoanalysens ideologi. Att om nåt är fel måste det bero på nåt i din barndom. Det är i sig ett grundlöst påstående. Många av de saker som är fel beror inte alls på gammalt bagage. De beror på egna val i faktiska nuet. Ofta men inte alltid fullt rationella och förståeliga val. Problemet är att de varken är goda eller önskade val. Därför hittar man hellre ursäkter i barndomen eller liknande. Då slipper man känna sig överkörd.

    Jag känner väl igen detta från min ungdom när den dominerande ideologin bland alla yrkesmänniskor var att människor som gjorde andra människor illa gjorde det pga att de hade dålig självkänsla. I åratal gick de runt och kände sig viktiga och kunniga genom att upprepa den ramsan. Sedan när Olweus undersökte ”bullys” gjorde han den revolutionerande upptäckten att de inte alls visade tecken på sämre självkänsla än nån annan. Framför allt lärare hade sagt så för att SJÄLVA må bättre.

    ”De förstår inte varför de reagerar som de gör, varför de tänker som de gör o.s.v.”

    Det är väl snarare precis tvärtom? Du verkar vara den som tycker de borde reagera annorlunda. Själva har de haft gått om tid på sig att lära känna sig själva. Hur mycket tid med dem har du haft?

    ”När dessa “trasiga” eller vad man nu ska kalla dem, individer väl kommer till en relation, och som det blir problem i, och måste liksom anstränga sig, använda sig själva, så går det inte.”

    Ursäkta men vadå ”går” inte. Går? Det är människor som i faktisk nutid väljer hur de prioriterar och vad de gör. De är inte trasiga och orsaken du tycker de är trasiga är mer att de inte motsvarar din idé om hur de borde vara. Samtidigt så är frågan, om de inte motsvarar din idé av hur de skall vara varför valde du vara ihop med dem? Är din biologiska urvalsmekanism paj? Kan du inte längre korrekt bedöma vilket immunförsvar som biologiskt passar med ditt egna?

    ”Parrelationen kan inte bli bra om inte individerna i den mår bra. Vet man inte vad man behöver och hur man är som person – och har accepterat det, så är det inte lätt.”

    Samma invändning igen, vadå ”bli” bra, vadå ”går inte” dessa deterministiska begrepp ignorerar helt vad en relation ÄR för någonting. Nämligen konsekvensen av specifika behov. Behöver vi inte varandra är vi inte ihop av andra orsaker. Så enkel är den trista, känslolösa, empiriskt belagda sanningen.

    Ta modern forskning i USA. Man menade högljutt och trodde stenhårt förr att kvinnors behov av status via män/relation var en följd av den brist på ekonomi de själva hade. Idag när det finns gott om högavlönade kvinnor som uppvisar samma beteende så har den sidan blivit knäpptyst.

    ”Fråga: är det “manligt” att känna sig själv? Bör man rekommendera alla, inte bara kvinnor, att lära känna sig själva? Eller är det “feministiskt”?”

    Vad är att känna sig själv överhuvudtaget förutom vad än för ursäkt man behöver till vad än för känsla man vill ha?

    Det personer som säger ”det är bara att känna sig själv” missar är samma sak som supermodeller som på 90-talet i intervjuer sade ”det är bara att motionera och dricka vatten” som svar på hur de kunde vara så snygga och smala. De missar att svaret har noll behov att besvara frågan sanningsenligt. Du blir givetvis inte supermodellsnygg av att dricka vatten och motionera. Ett mer ärligt svar hade varit ”jag hade tur när min mamma och min pappa hade sex” och detta kan professionella sminköser utnyttja till bristningsgränsen.

    Ingen har någonsin gett det svaret! Precis som inget lands ledare någonsin motiverat krig med att de skall attackera andra för att gynnas själva. Precis varenda ledare i världshistorien har enligt retorikens forskning sagt att de startar krig för att försvara sig/demokratin/godheten/eller liknande.

    Du känner inte dig själv för att få korrekt information. Du känner dig själv för att om du tillfrågas kunna ge svar som känns rimliga som framställer dig i så bra ljus som möjligt. Att känna sig själv är mestadels terapi.

  7. Pelle Billing skriver:

    @Josefin
    Att få en ökad självmedvetenhet tror jag är bra för alla individer, och det är ett verktyg som används aktivt i de flesta terapier (kognitiv, psykodynamisk, DBT, osv). Men detta står inte i motsatsförhållande till att män och kvinnor i genomsnitt närmar sig ett förhållande på olika vis och med olika förväntningar.

  8. Erik skriver:

    Testa själv med denna fråga:

    - När jag saboterar mina egna relationer hur gör jag då?

    Observera att svaret inte får berätta varför. Bara hur.

  9. Kristian skriver:

    Josefin, det här är precis att psykologisera! Att säga att alla relationsproblem beror på psykologiska problem eller brister hos individerna innebär att lösningen på alla problem är att skåda navel. Och det blir man aldrig klar med! Vi kommer alltid att vara mer eller mindre trasiga. I synnerhet fullt friska och funktionella män – i kvinnors ögen.

    Som jag ser det är det mest fundamentala problemet med dagens relationer att folk inte vill ”committa sig”, hänge sig till relationen, göra personliga uppoffringar till relationen – och det gäller framför allt kvinnor! Som exemplet ovan har mannen gjort stora uppoffringar och när han förväntar sig något liknande från sin hustru så får han höra att han minsan inte ska ställa några krav utan istället ifrågasätta sig själv och gå till botten med sig själv – skåda navel – för att inse detta. Och vara sann mot sig själv.

    Och på frågan om det är manligt att känna sig själv, det beror på vad du tycker att mannen ska komma fram till. Jag har skådat navel ganska länge och har med en del hjälp trängt ganska djupt ner. Jag har kommit fram till att jag har rätt att kräva en relation där partnern ställer upp till 100%. Inte en relation där allt är kravlöst och allt kommer av sig själv lyckligt och spontant som alla som förespråkar psykologiserandet tror. Det är en önskedröm som inte stämmer överens med verkligheten.

  10. Kristina skriver:

    Kristian,
    Intressant ämne, visst kan man ställa krav, om kraven är likvärdiga. Frågan är vilka krav det gäller och vilka områden det skulle vara nödvändigt att ställa krav kring. En relation är väl till för att man skall stödja och hjälpa varandra? Det är kärnan i ”commitment” i mitt tycke. Vad tycker du?

  11. Erik skriver:

    Kristian:

    Helt rätt, det är att psykologisera män. Att säga lösningen är navelskådande när hela resonemanget bara är en ursäkt att säga vad som är rätt och fel beteende. Med motiveringen att bara du navelskådar först så lyder du sedan. Lyder du inte är du en trasig människa som måste navelskåda mer och så håller det på så där.

  12. Kristian skriver:

    Man kan väl ställa precis vilka krav som helst i en relation. Om den andra inte ställer upp på kraven så går man skilda vägar, så enkelt är det.

    Men eftersom tråden handlar om manlig sexualitet (och eftersom jag just nu är ganska intresserad av ämnet på ett personligt plan) så kan vi ta det som exempel. Män är vanligtvis mer intresserade av sex än kvinnor, framför allt i småbarnsåren. Från feministiskt håll får man höra att kvinnan ska ta makten över sin sexualitet och som Mia Skäringer säger aldrig släppa till för att göra mannen glad – husfridsknull. I stället ska man kommunicera, förstå varandra, ifrågasätta sig själv och vara sann mot sig själv. Förståelse och självkännedom är trevligt, men det ger inga orgasmer.

    Om kvinnan i en relation inte inser att hon ska stödja och hjälpa sin man (eller orkar) på den punkten bör mannen ställa krav i relationen. Ett manligt sexuellt behov är ingen psykologisk brist eller evolutionär avart. Jag säger inte heller att det är en rättighet, men jag vill verkligen uppmuntra att män inte kompromissa på den här punkten utan föra in den som ett nödvändigt villkor för att relationen ska fortsätta.

  13. Erik skriver:

    Kristian:

    ”Män är vanligtvis mer intresserade av sex än kvinnor, framför allt i småbarnsåren.”

    Nej det är de inte, kvinnor är hur otroligt det nu kan verka för dig mycket mer intresserade av sex än män. Skillnaden mellan män och kvinnor är inte i önskemålet efter sex utan i hur många fler spärrar kvinnor har gällande VEM de får ha sex med och HUR det skall gå till att ha sex (från träff till samlag). Detta skapar illusionen att det är män som vill ha sex medan sanningen är att några få män har rakt motsatta åsikten. Att kvinnor är helt sexgalna och då talar jag om sex, inte relationer. Då talar jag ofta om kvinnor som har pojkvänner.

    ”Från feministiskt håll får man höra att kvinnan ska ta makten över sin sexualitet och som Mia Skäringer säger aldrig släppa till för att göra mannen glad – husfridsknull.”

    Det är ju bara för kvinnan att bara vara ihop med de män hon VILL ha sex med så är problemet löst? Vill hon inte ha sex är det ju bara att göra slut med killen.

    ”I stället ska man kommunicera, förstå varandra”

    Att ha sex är att kommunicera och ett av de mest effektiva sätten som existerar att bortom allt tvivel skapa ömsesidig förståelse. Att inte vilja ha sex är också att kommunicera något. Det Mia menar är att de skall PRATA, inte att de skall kommunicera.

    ”Om kvinnan i en relation inte inser att hon ska stödja och hjälpa sin man (eller orkar) på den punkten bör mannen ställa krav i relationen.”

    Nej det funkar inte så, mannen kan inte ställa krav på sex för det markerar svaghet vilket är exakt vad kvinnor inte tänder på. Så det finns två alternativ. Antingen tränar vi män att vara starka manliga och dominanta italianos (då vill kvinnorna ha sex, en j-a massa sex för det är så biologin funkar) eller så får kvinnorna helt enkelt göra slut när de inte vill ha sex och så får folk lära sig leva som singlar.

    ”Ett manligt sexuellt behov är ingen psykologisk brist eller evolutionär avart. Jag säger inte heller att det är en rättighet”

    Om sex inte är en rättighet vad handlade abortdebatten då om? Om sex är så onödigt är det ju bara för de som inte vill riskera att få barn att avstå från sex så är problemet löst.

    ”utan föra in den som ett nödvändigt villkor för att relationen ska fortsätta.”

    Du har rätt och fel, du har rätt i att fungerande sex är villkoret för att det ens skall finnas en relation. Du har fel i att männen skall föra in detta som villkor i relationer. Den enda gång män kan ställa villkor på någonting är när de raggar tjejer. När du är en relation kan du glömma det.

    Påminner mig om när en av mina kompisar ville hans flickvän i högre grad skulle börja klä ut sig i kinky outfits. Hennes svar löd så här: Nu när vi varit ihop ett tag skulle det kännas konstigt men hade du sagt det från början så hade vi kunnat göra det för jag har inget emot det egentligen.

    Dvs hon gillade egentligen sånt personligen men det var inget hon kopplade till deras relation. Hon hade olika uppdelade lådor av livet och kinky outfits fanns inte i den del som innehöll deras relation. Av detta kan du lära dig en hel del.

  14. Kristian skriver:

    Erik, jag hör vad du säger även om jag inte är helt övertygad på alla punkter.

    Kanske är det önsketänkande från mitt håll, men jag har kanske en mera dynamisk syn på relationen och personligheter. Jag tror att det går att ändra spelreglerna en bit in i spelet även om det förstås är lättare att byta spelare. Men det förutsätter att man förändrats som människa.

    Kan hålla med om att det signalerar svaghet att uttryckligen ställa krav om sex. Det är att hota och hot är uppskjuten handlingskraft (som jag lärde mig i lumpen). Det är en bra distinktion mellan att kommunicera och prata. Att handla och ta initiativ är i högsta grad att kommunicera.

  15. Josefin Utas skriver:

    Oj det var väldigt. Är rätt förvånad över svaren. Känns som om vi står otroligt långt ifrån varandra i dessa frågor.

    Det är så mycket att svara på att jag inte kommer att ha en chans att svara. Kan svara på något enstaka åtminstone.

    Erik:

    ”Nej, där har vi psykoanalysens ideologi. Att om nåt är fel måste det bero på nåt i din barndom. Det är i sig ett grundlöst påstående. Många av de saker som är fel beror inte alls på gammalt bagage. De beror på egna val i faktiska nuet. Ofta men inte alltid fullt rationella och förståeliga val. Problemet är att de varken är goda eller önskade val. Därför hittar man hellre ursäkter i barndomen eller liknande. Då slipper man känna sig överkörd.”

    ”Grundlöst påstående”? Alla dina val är redan förprogrammerade i dina gener och du är helt och håller opåverkad av det du varit med om i hela livet? Jag tror att du är rätt unik i så fall. Jag anser att val må man göra i nuet. Men vilka val man gör beror både arvet och den miljö man levt i, det man varit med om.

    När det gäller ”fel”: det finns inga objektiva ”fel” som kan skapa problem för en själv eller i en relation. Jag dömer definitivt ingen. Däremot har man mönster och sådant som man SJÄLV kan uppfatta som problematiska, som hindrar en. Jag kan ex rabbla upp massor med mig själv som jag inte gillar. Vissa saker är så problematiska att jag försöker jobba på dem på olika sätt. Vissa andra är inte till några större problem. De försöker jag istället lära mig leva med. Och ja, dessa ”problem” hos mig själv ställer till det ofta för mig. Men mindre och mindre ju mer jag förstått hur det ligger till. Att kunna se detta hos mig själv gör att jag har chans att må bättre, stå upp för mig bättre och gör att de relationer med människor (inte bara kärlekspartners) jag har och kommer att ha kommer att fungera bättre. Jag är inte heller unik i detta, det vet jag. Frågan är: hur allmängiltigt är det?

    Det var det jag var ute efter när jag skrev mitt inlägg: är detta något som är allmängiltigt hos människor? Har jag fått det om bakfoten att människor faktiskt tjänar på att reflektera och fundera över sig själva? (och andra också för den delen, alltså över hur människor i allmänhet fungerar). Och obs att jag inte säger på vilket sätt eller hur mycket! Det gör man på olika sätt.

    Det enda jag hört ibland från en del är att ”det är för jobbigt” att titta inåt och fundera över varför de tänker, reagerar etc som de gör. Jag har hittills inte hört något säga att det är dåligt.

    ”det är bara att känna sig själv””

    Jag har då ALDRIG sagt ”bara”… och det kommer jag inte göra nån gång heller.

  16. Erik skriver:

    Josefine:

    ””Grundlöst påstående”? Alla dina val är redan förprogrammerade i dina gener och du är helt och håller opåverkad av det du varit med om i hela livet?”

    Nej, det sade jag inte, det jag sade var tvärtom att valet bestämdes i nuet och inte i din barndom. Valet bestäms alltså varken av din barndom eller av dina gener. Både gener och barndom påverkar valen du gör men det gör en massa andra saker också. Vidare så är det ingen av de sakerna som i sig styr vilket val du gör. Det gör bara du själv.

    ”Jag anser att val må man göra i nuet. Men vilka val man gör beror både arvet och den miljö man levt i, det man varit med om.”

    Javisst, men det kan lika gärna vara vad du var med om för tio minuter sedan. Någon orsak att navelskåda barndomen finns då inte.

    ”När det gäller ”fel”: det finns inga objektiva ”fel” som kan skapa problem för en själv eller i en relation. Jag dömer definitivt ingen.”

    Det finns varken objektiva eller subjektiva fel i en relation. Det finns personer som passar ihop och det finns personer som inte gör det. Det finns personer som har starka behov av varandra och det finns personer som inte har det.

    ”Däremot har man mönster och sådant som man SJÄLV kan uppfatta som problematiska, som hindrar en. Jag kan ex rabbla upp massor med mig själv som jag inte gillar.”

    Vad har de saker som du inte gillar med dig själv med relationer att göra? Om du inte planerar att bli ihop med dig själv är det knappast viktigt vad med dig som du inte gillar. Det är två helt orelaterade saker.

    ”Vissa saker är så problematiska att jag försöker jobba på dem på olika sätt. Vissa andra är inte till några större problem. De försöker jag istället lära mig leva med. Och ja, dessa ”problem” hos mig själv ställer till det ofta för mig.”

    Jobba på dem? Hur? Du kan antingen göra som du brukar (är van med) eller så kan du göra nåt annat. Något jobb lär knappast krävas. Problemet är att du föredrar att ha problemen framför att välja annorlunda vilket är ett inlärt beteende men som varken kan förklaras med barndom eller gener. Slumpen är en bättre förklaring.

    ”Men mindre och mindre ju mer jag förstått hur det ligger till. Att kunna se detta hos mig själv gör att jag har chans att må bättre, stå upp för mig bättre och gör att de relationer med människor (inte bara kärlekspartners) jag har och kommer att ha kommer att fungera bättre. Jag är inte heller unik i detta, det vet jag. Frågan är: hur allmängiltigt är det?”

    Hur allmängiltigt är det att människor vet deras resultat är en följd av deras val som i sin tur är till stor del slump och till liten del genetik? Inte särskilt är jag rädd, de flesta har ett inlärt beteende att leta ursäkter som gör de fortsätter med samma val fast med ”bättre” förklaringar.

    ”Det var det jag var ute efter när jag skrev mitt inlägg: är detta något som är allmängiltigt hos människor? Har jag fått det om bakfoten att människor faktiskt tjänar på att reflektera och fundera över sig själva?”

    Nej du har inte fått det om bakfoten att man tjänar på att reflektera för det gör man. Det du fått om bakfoten är att det är fakta du får genom att reflektera. Du missar då att reflektering aldrig har som syfte att producera ett sant ord.

    ”alltså över hur människor i allmänhet fungerar”

    Reflektering är inte till för att lära dig hur varken du själv eller hur andra fungerar. Reflektering är till för att ge dig känslan att veta hur saker funkar så du får energi och kan gå vidare.

    ”Det enda jag hört ibland från en del är att ”det är för jobbigt” att titta inåt och fundera över varför de tänker, reagerar etc som de gör. Jag har hittills inte hört något säga att det är dåligt.”

    Att göra det i sig är inte dåligt, det är när man får för sig att man får fakta om omvärlden på det sättet och försöker använda informationen man fick på riktigt som det blir problem.

    ”Jag har då ALDRIG sagt ”bara”… och det kommer jag inte göra nån gång heller.”

    Det är inte om du säger ”bara” som är det viktiga. Det viktiga är att du skiljer på att lära sig mer kunskap om världen och att skaffa känslan av att ha koll på omvärlden. Här skall du få ett exempel på människor som använder sin känsla som fakta.

    ”54 percent of economists and 62 percent of economics students thought that women work more than men, as did more than 70 percent of sociologists”

    ”Adding these up, men work an average of 7.9 hours per day, while women work an average of—drum roll, please—7.9 hours per day.”

    http://www.slate.com/id/2164268

  17. idxb skriver:

    ”Psykologisera” är ett värdeladdat tramsord som används godtyckligt när man inte tycker att någonting ska analyseras.

    Vad gäller alla hänvisningar till evolutionär psykologi så är jag inte ett fan (http://en.wikipedia.org/wiki/Evolutionary_psychology_controversy), men alla har så klart rätt till sin egen åsikt.

    På tal om vilket, smarta människor brukar kunna sammanfatta sina åsikter kort och koncist, så kan vi slippa hela uppsatser i diskussionen.

  18. Joserfin Utas skriver:

    Erik:

    ”Vad har de saker som du inte gillar med dig själv med relationer att göra?”

    Det här var mycket intressant och det var precis det här som jag ville fråga om redan efter ditt förra inlägg, men jag lyckades inte formulera det riktigt. Nu gjorde du det själv.

    Om det inte är så så frågar jag dig: vad HAR relationer att göra med då enligt dig om inte det handlar om individerna som ingår i den…? Jag förstår inte. Om du gillar logik: om den man är inte skulle få något ”genomslag” i en relation, om det inte skulle märkas vem man är, så skulle det väl kvitta vem man skulle vara med och alla skulle kunna vara med alla för alla är precis lika? Och så är det ju inte.

    För mig består en parrelation av två unika individer som på något sätt får ut något av varandra så att de slår sitt pick och pack ihop, i någon grad. De vinner något på relationen och ingår därför den. Det en av individerna är, hur den ser ut, hur den tänker, känner och agerar, det som den varit med om, allt, det tar den med sig in i relationen. Hur en av personerna är, det spelar alltså en enorm roll för relationen. Ja förutsatt att man har en relation där man interagerar. Men det är väl själva definitionen på ”relation”? Man möts. Man har någon sorts utbyte.

  19. Erik skriver:

    Josefine:

    ”Om det inte är så så frågar jag dig: vad HAR relationer att göra med då enligt dig om inte det handlar om individerna som ingår i den…?”

    De har mest att göra med komplettering av evolutionära behov. Exempelvis barn som har två olika immunförsvar överlever i högre grad. Vi bestämmer inte vem vi blir kära i.

    ”Jag förstår inte. Om du gillar logik: om den man är inte skulle få något ”genomslag” i en relation, om det inte skulle märkas vem man är, så skulle det väl kvitta vem man skulle vara med och alla skulle kunna vara med alla för alla är precis lika? Och så är det ju inte.”

    Alla är inte lika kompatibla, men om vi inte är kompatibla så spelar inget annat nån roll. Blir vi inte kära så blir vi inte kära och det kan ingen göra nåt åt (vi kan väl vara vänner?). Perfekt på papperet har aldrig gjort någon passionerat kär.

    ”För mig består en parrelation av två unika individer som på något sätt får ut något av varandra så att de slår sitt pick och pack ihop, i någon grad. De vinner något på relationen och ingår därför den.”

    Javisst, det är just vad jag säger. En fysiskt svagare kvinna med immunförsvar B söker en fysiskt starkare man med immunförsvar A men hela den här tanken du har om unika individer är en fabrikation. Vi struntar helt i den medvetna individen. Om vi inte biir kära så spelar inget annat nån roll. Blir vi däremot kära så tycker vi bättre om vad än vi har framför oss.

    ”Det en av individerna är, hur den ser ut, hur den tänker, känner och agerar, det som den varit med om, allt, det tar den med sig in i relationen. Hur en av personerna är, det spelar alltså en enorm roll för relationen.”

    Nej det gör ju inte det, hurdan en av personerna är blir ingen kär i och blir man kär så blir ju vad än som den andre råkar vara en mycket bättre deal än alla som man inte blir kär i. Detta oavsett hur perfekta de andra är på papperet.

    ”Ja förutsatt att man har en relation där man interagerar. Men det är väl själva definitionen på ”relation”? Man möts. Man har någon sorts utbyte.”

    Definitionen av sexuell relation är att man är kompatibla, redan där har man ett känslomässigt och praktiskt utbyte (friktion/energi). Och detta oavsett vilka hobbies den andra har, oavsett vilken politik den andra röstar på och oavsett vilka erfarenheter den andra har.

    De grunder på vilka vi människor bedömer hur kompatibla vi verkar vara är av naturliga orsaker inte beroende av de sociala ytliga beteenden vi ser i romantiska komedier på TV utan mycket mycket äldre.

  20. Erik skriver:

    idxb:

    ”Vad gäller alla hänvisningar till evolutionär psykologi så är jag inte ett fan”

    Det måste vara därför du länkar till en ovanligt larvig wikipedia-sida vars främsta nytta är att visa hur evolutionspsykologin trakasseras av grundlösa – ofta sedan länge motbevisade anklagelser, inte sällan uppenbart politiskt motiverade. Se bara på detta nonsens

    ”the new sciences of human nature” are mainstream Clinton-era views”

    Det beror på att Clinton-erans åsikter baseras på forskning, inte tvärtom.

  21. Josefin Utas skriver:

    Erik:

    Alltså man kan klart konstatera att vi pratar helt olika språk, fastän vi pratar svenska. Jag ser A, du kan inte se det, bara B. Jag säger C och du förstår inte och kan inte tolka det på annat sätt än D. Jag försöker med E, men du lyckas förstå F.

    Du pratar om “högre mål” med hela mänskligheten, evolution, immunförsvar och “det är si och det är så”, svart-vitt. När jag pratar om relationer pratar jag i termer av individer, känslor, välmående, hur vi tänker, att vi är olika. Vi har liksom inget gemensamt plan att prata på. Vi hittar inte det. Jag kan visserligen diskutera människor sett ur ett evolutionsperspektiv, men den här diskussionen startade ju med Pelles inlägg om hur enskilda människor, mådde i en relation. Och det är det jag pratar om, hur individer ser det från sina egna små perspektiv. Att diskutera evolution kanske skulle hjälpa dig en sådan situation, men inte mig.

    Jag tror inte vi behöver fortsätta diskutera det här. Vi kan konstatera att vi är extremt olika, i grunden. Vi kommer inte förstå hur den andra tänker. Inte på den lilla diskussionstid vi har här åtminstone. Jag känner i alla fall att jag inte har så mycket mer att ge.

  22. Anders skriver:

    Erik:

    En del av det du framför förvånar.

    Du skriver: ”mannen kan inte ställa krav på sex för det markerar svaghet vilket är exakt vad kvinnor inte tänder på. Så det finns två alternativ. Antingen tränar vi män att vara starka manliga och dominanta italianos (då vill kvinnorna ha sex, en j-a massa sex för det är så biologin funkar) eller så får kvinnorna helt enkelt göra slut när de inte vill ha sex och så får folk lära sig leva som singlar.”

    De flesta anser förmodligen, att det inte fanns särskilt mycket feminism på 50-talet. Var femtio-talets män i Sverige ”starka manliga och dominanta italianos”, som du ser det?

    Om du anser det, ville femtio-talets kvinnor ha ”en j-a massa sex” och betydligt mer än idag? Var finns isf detta belagt?

    Om du inte anser att femtio-talets män i Sverige var tillräckligt ”starka manliga och dominanta italianos” – har svenska män någonsin varit ”starka manliga och dominanta italianos”, som du ser det? I så fall under vilken tidsperiod?

    Du skriver: ”kvinnor är hur otroligt det nu kan verka för dig mycket mer intresserade av sex än män”.

    Ja, det verkar otroligt – vad baserar du detta på? Och var dvs i vilka samhällen (någonstans på jordklotet) kan man studera, att ”kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”?

    ”Påminner mig om när en av mina kompisar ville hans flickvän i högre grad skulle börja klä ut sig i kinky outfits. Hennes svar löd så här: Nu när vi varit ihop ett tag skulle det kännas konstigt men hade du sagt det från början så hade vi kunnat göra det för jag har inget emot det egentligen.

    Dvs hon gillade egentligen sånt personligen men det var inget hon kopplade till deras relation. Hon hade olika uppdelade lådor av livet och kinky outfits fanns inte i den del som innehöll deras relation. Av detta kan du lära dig en hel del.”

    Man kan tolka detta på ett annat sätt, med utgångspunkt från det hon sa: ”jag har inget emot det egentligen”.

    ”Jag har inget emot det egentligen” är inte liktydigt med ”jag gillar det personligen”.

    ”Jag har egentligen inget emot” X beskriver ett rätt ljumt intresse för något på gränsen till likgiltighet.

    Anders S

  23. Erik skriver:

    Josefin:

    Vi pratar inte två olika språk, vi pratar om två olika nivåer. Det ena är den ytliga nivån, det andra är den djupare nivån. Förutsättningarna för att den djupare nivån skall gälla är att du inte har medveten kontroll: Dvs att du inte kan peka på en annan person och säga ”nu är jag kär” så är det du det. Är du inte kär så kommer den ytliga nivån alltså att spela ingen roll. Isåfall spelar det ingen roll för dig vilka tankar, intressen och känslor den andra personen har. Du vill ändå inte ha relation.

    I Pelles text pratar vi om en kvinna som bevisligen inte är kär. Hon har inga emotionella behov av sin man, bara praktiska. Han som individ och hans emotionella behov saknar betydelse för henne. Och vad händer? Han mår dåligt och psykologen försöker hjälpa henne.

    Föreställ dig du själv var med om samma sak. Du går till psykologen för du mår hemsk dåligt då din man har en affär. Psykologen ber dig ge din man den tid han behöver att träffa andra kvinnor. Du skall ändra på dig och därefter skall du prata med din man. Vilka känslor och tankar skulle du som individ få av det rådet?

    Pelle påpekar något mycket viktigt här som de flesta missar. Psykologen försöker ju inte hjälpa den som mår dåligt överhuvudtaget.

  24. Erik skriver:

    Anders:

    ”De flesta anser förmodligen, att det inte fanns särskilt mycket feminism på 50-talet. Var femtio-talets män i Sverige “starka manliga och dominanta italianos”, som du ser det?”

    Det fanns en hel del feminism på femtiotalet då kriget stärkte kvinnors ställning men den feminismen hade knappast annat än namnet gemensamt. Och 50-talets män var ofta betydligt manligare än dagens män ja.

    ”Om du anser det, ville femtio-talets kvinnor ha “en j-a massa sex” och betydligt mer än idag? Var finns isf detta belagt?”

    Titta på populärkulturen från den tiden och se efter själv. Vem är det som är klängig och vem är det som är avståndstagande i svartvita filmer? Vilka var det som förespråkade ”decency” och vilka var det som protesterade mot att de inte fick uttrycka sig mer sexuellt utan måste ”lägga band” på sig?

    ”Om du inte anser att femtio-talets män i Sverige var tillräckligt “starka manliga och dominanta italianos” – har svenska män någonsin varit “starka manliga och dominanta italianos”, som du ser det? I så fall under vilken tidsperiod?

    Svenska män har alltid utom under en mycket kort tidsperiod (ca 1970-2009) varit manliga. De har haft sina övriga fel men dynamiken på danserna har inte varit att kvinnorna INTE ville bli uppbjudna. INTE rulla runt i höet i hemlighet och kvinnorna har aldrig någonsin tänt på att män frågar om lov att ha sex.

    ”Ja, det verkar otroligt – vad baserar du detta på?”

    Jag baserar det på vad de män som varit högst upp i pyramiden berättar om hur kvinnor själva beter sig. Jag vet ingen kille någonsin som varit högst upp på pyramiden som upplevt att det är han som vill ha sex medan hon inte vill det. Tvärtom. Alla former av professionella performers (Dansare, Idrottare, Skådisar, Racerförare, Musiker, Bergsbestigare etc)

    Inte nog med det, det gäller även de killar som ljugit om att vara dessa saker.

    ”Och var dvs i vilka samhällen (någonstans på jordklotet) kan man studera, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”?

    Det går alldeles utmärkt att ta reda på vilka killar som tjejer vill ha i vårat samhälle och fråga dem hur många tjejer de haft sex med och om de nånsin upplevt tjejer vill ha sex mindre än killar. Erroll Flynn-typer har funnits länge.

    ”Man kan tolka detta på ett annat sätt, med utgångspunkt från det hon sa: “jag har inget emot det egentligen”.“Jag har inget emot det egentligen” är inte liktydigt med “jag gillar det personligen”.”

    När du pratar med henne så är det det. Hon har ett typiskt kvinnligt och indirekt språk. Och hon gillar att klä ut sig.

  25. Kristian skriver:

    Erik, förespråkar du en rörelse tillbaka till traditionella könsroller? Vill du ogöra den feministiska frigörelsen?

  26. Anders skriver:

    Erik:

    kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män.

    Jag baserar det på vad de män som varit högst upp i pyramiden berättar om hur kvinnor själva beter sig. Jag vet ingen kille någonsin som varit högst upp på pyramiden som upplevt att det är han som vill ha sex medan hon inte vill det. Tvärtom. Alla former av professionella performers (Dansare, Idrottare, Skådisar, Racerförare, Musiker, Bergsbestigare etc)

    Inte nog med det, det gäller även de killar som ljugit om att vara dessa saker.

    Det går alldeles utmärkt att ta reda på vilka killar som tjejer vill ha i vårat samhälle och fråga dem hur många tjejer de haft sex med och om de nånsin upplevt tjejer vill ha sex mindre än killar. Erroll Flynn-typer har funnits länge.

    Jaha? Och?

    Kvinnor (eller män) utgör inte någon homogen klon när det gäller hur pass starkt libido olika individer har. Det är inte förvånande att ”män som varit högst upp i pyramiden” fått inviter. Men de får inviter från en självselekterad grupp kvinnor. Från en sådan självselekterad grupp kvinnor kan man inte dra slutsatsen, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”.

    ”..ville femtio-talets kvinnor ha “en j-a massa sex” och betydligt mer än idag? Var finns isf detta belagt?”

    Titta på populärkulturen från den tiden och se efter själv. Vem är det som är klängig och vem är det som är avståndstagande i svartvita filmer? Vilka var det som förespråkade “decency” och vilka var det som protesterade mot att de inte fick uttrycka sig mer sexuellt utan måste “lägga band” på sig?

    Anser du, att populärkulturen är en slags dokumentär skildring? Då som nu skildrar filmer det som kittlar, det är är förbjudet, önsketänkande osv.

    Ivar Lo-Johanssons roman Geniet (1947), ”som tillspetsat gestaltar hur inskränkt sexualsyn och sipp småstadsmentalitet driver en ung man med vaknande drift till självkastrering och självmord” med den ofta citerade repliken ”Vi måste släppa till flickorna” pekar inte direkt på, att tidigare generationers kvinnor som regel ville ha “en j-a massa sex” och betydligt mer än idag. :-)

    Anders S

  27. Erik skriver:

    Kristian:

    ”Erik, förespråkar du en rörelse tillbaka till traditionella könsroller?”

    Nej, många av de traditionella rollerna var påtvingade av brist på tekniska och ekonomiska alternativ och inte alls optimala. Jag förespråkar moderna könsroller. Därmed är jag i opposition till de feminister som förespråkar inga roller alls.

    ”Vill du ogöra den feministiska frigörelsen?”

    Vilken feministisk frigörelse? Upplysningsidealet frigjorde människor. Demokratiseringen frigjorde människor. Moderna tekniken frigjorde människor. Rättssäkerheten, yttrandefriheten och ekonomiska framgångar frigjorde människor men sedan när har feminismen eller postmodernismen frigjort någon?

  28. Kristian skriver:

    Sen när har feminismen frigjort någon? Sen den uppmärksammade den kvinnliga könsrollens begränsningar och synliggjorde att strukturer faktiskt existerar, typ…?!
    Och postmodernismen? Menar du allvar? Ska vi börja med frigjort oss från absoluta sanningar och illusionen om ren objektivitet.

  29. Erik skriver:

    Anders:

    ”Kvinnor (eller män) utgör inte någon homogen klon när det gäller hur pass starkt libido olika individer har.”

    Ingen påstår det heller. Hur många gånger skall jag behöva definiera generalisering egentligen? Att utgå från regeln innebär inte att tro alla är exakt som regeln.

    ”Det är inte förvånande att “män som varit högst upp i pyramiden” fått inviter.”
    Men de får inviter från en självselekterad grupp kvinnor.”

    Nej, ifall du missat det så är det oftast mannen som tar initiativen i vår kultur. Kvinnorna kan sålunda inte selektera sig själva. De kan oftast bara vänta på sin tur. Det är sällan denna regel bryts, i stort sett bara om a) kvinnan jobbar med att mingla eller b) mannen är kändis.

    ”Från en sådan självselekterad grupp kvinnor kan man inte dra slutsatsen, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”.”

    Det är inte självselekterade kvinnor. De slutsatser du kan dra om kvinnor hänger på andelen kvinnor. Som Benedict Jones forskning (Aberdeen University 2006) visade så kommer du att få fler kvinnor ju fler kvinnor som vill ha dig. Om du sålunda är högst upp i pyramiden har du erfarenheter av de flesta tjejer.

    ”Anser du, att populärkulturen är en slags dokumentär skildring?”

    Nej den är inte dokumentär skildring men det ingår definitivt dokumentära skildringar.

    ”Då som nu skildrar filmer det som kittlar, det är är förbjudet, önsketänkande osv.”

    Nej, nu överför du moderna dyrkan av normbrott till universella värden. Filmer skildrar inte samma sak nu som då. Idag är de besatta vid identitetspolitik och normbrott. Då hade vi stereotyper, nu har vi mängder av antistereotyper som är helt orealistiska och enbart har som syfte att kontra stereotyper.

    ”Ivar Lo-Johanssons roman Geniet (1947), “som tillspetsat gestaltar hur inskränkt sexualsyn och sipp småstadsmentalitet driver en ung man med vaknande drift till självkastrering och självmord”

    Geniet var politisk aktivism med syfte att kritisera skolväsendet. Vilket författaren upplyser läsaren om redan på försättsbladet.

  30. Erik skriver:

    ”Sen när har feminismen frigjort någon? Sen den uppmärksammade den kvinnliga könsrollens begränsningar”

    Coolt! Med samma logik kan ni tacka mig för att befriat Saudiarabiens kvinnor från religöst förtryck. Jag har ju uppmärksammat kvinnor i saudiarabien saknar många rättigheter. Mig veterligen så saknar de fortfarande rättigheter men enligt din logik skall de ju vara fria för att vi ”uppmärksammat” saker. Nåt faktiskt jobb behöver inte göras.

    och synliggjorde att strukturer faktiskt existerar, typ…?!”

    Bortsett från att strukturer är efterhandskonstruktioner som fysiskt inte kan existera på förhand. Därav orsaken samhällsvetenskaperna inte kan (och inte vill) göra korrekta prediktioner. De kan inte förutsäga strukturer för strukturer är inte orsaker utan val, som inte gjorts förrän valet är gjort. Före det kan samhällsvetare säga absolut ingentig – vilket Popper påpekade i sin kritik väl återgiven i ”samhällsvetenskapernas förutsättningar”

    ”Och postmodernismen? Menar du allvar? Ska vi börja med frigjort oss från absoluta sanningar och illusionen om ren objektivitet.”

    Frigjort oss? Skämtar du? Postmodernismen frigjorde inte ett dugg. Den var en reaktion på att vi frigjordes från marxismens påståenden – av faktiska verkligheten – inte av postmodernisterna. Och beträffande absoluta sanningar har den resulterat i att vi fått flera absoluta sanningar att välja mellan. Inte att folk tror att ingen sanning finns utan att de inte vet vilken det är. Ett lotteri.

  31. Josefin Utas skriver:

    Erik:

    jag tycker fortfarande du och jag pratar om varandra. Kan inte nå varandra. Det känns som om du förutsätter en massa saker om vad jag tycker som inte är sanna. Och jag har inte möjlighet att kommer med mina åsikter utan bara förklara förklara det mest grundläggande och det jag sa nyss. Vi kommer ingenstans, känner jag i alla fall.

    ”Du går till psykologen för du mår hemsk dåligt då din man har en affär. Psykologen ber dig ge din man den tid han behöver att träffa andra kvinnor. Du skall ändra på dig och därefter skall du prata med din man. Vilka känslor och tankar skulle du som individ få av det rådet?”

    Jag har inte nånstans sagt att det skulle vara ett bra råd. ”Ber” en psykolog om ett beteende från en patient mot dennes partner, så är det i närapå tjänstefel.

    ”Pelle påpekar något mycket viktigt här som de flesta missar. Psykologen försöker ju inte hjälpa den som mår dåligt överhuvudtaget.”

    Nu har vi inte hört samtalat i sin helhet. Jag tvivlar ju på att ett samtal med en psykolog är 2 minuter, utan snarare en timme. Men om det är felaktiga råd som ges (att en psykolog försöker styra sin patient till ex acceptera otrohet fastän den inte vill) har inte med feminism att göra. Feminism är inte detsamma som inkompetens, faktiskt. Och inkompetens är inte heller könsbundet. Däremot så tycker jag att det citat han tog med också från psykologen lät utmärkt. Bättre sammantattningen efter en lång diskussion om hur patienten mådde än så kan det inte bli:

    ”Gör klart för dig själv vad du vill och följ ditt hjärta. Då är du sann mot dig och gör då ditt bästa på ditt håll för att relationen ska vara som du önskar. När du själv gjort detta klart för dig bör du ha ett uppriktigt samtal med din fru där du talar om var du står. Endast du vet om du kan acceptera att hon fortsätter relationen med den andra mannen. Det låter dock som en icke-satsning på er relation om hon vill gå vidare med det.”

    När det gäller diskussioner mellan psykolog och patient, eller med ett par, då måste de handla om just de individerna och inte ”hur är gruppen män” eller ”hur är gruppen kvinnor”. Det kvittar ju vad andra tycker om ex otrohet. Det är ju man själv som ska ställning till det om man blivit utsatt för det.

    Jag har också läst den skrift som Kristian nämnde ovan i ett kommentar 1, “Håll kärleken levande”. Jag störde mig på dess grova generaliseringar om män och kvinnor. Men jag förstod meningen med det och kunde acceptera det. Man kan inte anpassa generella råd och skrifter till alla som läser. Däremot, när man sitter där på terapi eller samtal och har två individer (eller en) i fokus, då har man all chans att faktiskt ta reda på: HUR är dessa två individer, hur mår de, vad behöver de, vad är fel för just dem i deras situation eller förhållande? Och sedan anpassa samtalen efter det. Det ska också göras. Det görs inte med en kommentar ”skärp dig och svälj allt din partner gör” från en psykolog, förstås. Men att ge ett råd ”lämna skitkärringen som var otrogen”, det är inte heller rätt. Det är precis som hon sa: det är HAN som måste ta ställning i slutändan, för det är ju han som kommer att behöva leva med sitt beslut.

  32. Anders skriver:

    Jag baserar det på vad de män som varit högst upp i pyramiden berättar om hur kvinnor själva beter sig. Jag vet ingen kille någonsin som varit högst upp på pyramiden som upplevt att det är han som vill ha sex medan hon inte vill det. Tvärtom. Alla former av professionella performers (Dansare, Idrottare, Skådisar, Racerförare, Musiker, Bergsbestigare etc)

    …det [är] oftast mannen som tar initiativen i vår kultur. Kvinnorna kan sålunda inte selektera sig själva. De kan oftast bara vänta på sin tur. Det är sällan denna regel bryts, i stort sett bara om a) kvinnan jobbar med att mingla eller b) mannen är kändis.

    Jaha? Och de män som du listar -Dansare, Idrottare, Skådisar, Racerförare, Musiker, Bergsbestigare etc – ÄR ju kändisar, varför de torde få en del inviter från kvinnor.

    Som Benedict Jones forskning (Aberdeen University 2006) visade så kommer du att få fler kvinnor ju fler kvinnor som vill ha dig. Om du sålunda är högst upp i pyramiden har du erfarenheter av de flesta tjejer.

    Män högst upp i pyramiden har inte ”erfarenheter av de flesta tjejer”. De har erfarenheter av de kvinnor, som de selekterar, vilket knappast torde vara något slags randomiserat sample av den kvinnliga populationen.

    “Då som nu skildrar filmer det som kittlar, det är är förbjudet, önsketänkande osv.”

    Nej, nu överför du moderna dyrkan av normbrott till universella värden. Filmer skildrar inte samma sak nu som då. … Då hade vi stereotyper

    Varför tror du, att ”filmer inte [skildrar] samma sak nu som då”? Tror du, att forna tiders biopublik inte ville se något kittlande, förbjudet, önsketänkande?

    Geniet var politisk aktivism med syfte att kritisera skolväsendet. Vilket författaren upplyser läsaren om redan på försättsbladet.

    Och med det vill du ha sagt vad?

    En skollärare i boken anser, att ”vi måste släppa till flickorna”. Är det i skolväsendet som flickorna bör ”släppas till”? Tror du, att utanför skolväsendet ville tidigare generationers kvinnor som regel ha “en j-a massa sex” och betydligt mer än idag. :-)

    Anders S

  33. Kristian skriver:

    Erik, det måste vara jobbigt för dig att argumentera på internet eftersom det är strukturer som möjliggör detta. Materiella strukturer i form av dator, servrar och infrastruktur. Icke-materiella i form av den här bloggen med kommentarsfunktionen och språket du använder för att uttrycka dig.

    Att synliggöra och objektifiera en struktur är första steget att ifrågasätta den och kanske skapa en ny. Det räcker förstås inte att du ser någon annans förtryckande struktur. I fallet Saudiarabien bör man ju självklart börja med att införa demokrati och mänskliga rättigheter som hör modernismen till innan man drar igång något feministiskt eller postmodernt projekt.

    Men om du är materialist och tycker att icke-materiella saker inte existerar så får du ju förstås vara det. Kan du falsifiera materialismen förresten?

  34. Erik skriver:

    Kristian:

    ”Erik, det måste vara jobbigt för dig att argumentera på internet eftersom det är strukturer som möjliggör detta.”

    Det är inte den sortens strukturer vi pratar om. En byggnad är också en struktur och det är heller inte den sorten. Det framgår av sammanhang när vi menar olika saker med samma ord. De flesta begriper skilnaden mellan plan och plan.

    ”Att synliggöra och objektifiera en struktur är första steget att ifrågasätta den och kanske skapa en ny.”

    Dvs diskvalificera människors val och utöva påtryckningar för att tvinga dem lyda andras särintressen istället för agera enligt den egna fria viljan? Vi hade nåt liknande när jag var ung, då kallades det mobbning.

    ”Det räcker förstås inte att du ser någon annans förtryckande struktur. I fallet Saudiarabien bör man ju självklart börja med att införa demokrati och mänskliga rättigheter”

    Javisst, man skall ”skapa” nya strukturer och det är ju bara att ”införa” demokrati. Problemet är att de förstnämnda vill inte ha nya strukturer så där ingår automatiskt trakasserier. De sistnämnda vill inte ha demokrati så där ingår automatiskt militära insatser och ockupation. Att prata annorlunda ändrar inte verkligheten, postmodernism har stora likheter med smurfarnas sätt att tala.

    ”som hör modernismen till innan man drar igång något feministiskt eller postmodernt projekt.

    Dvs förtrycker och trakasserar andra personer. Eller invaderar nåt fint litet land för att större delen av befolkningen har odemokratiska åsikter? :) ) De har ju falskt medvetande och vi ”försvarar” såklart demokratin.

    ”Men om du är materialist och tycker att icke-materiella saker inte existerar så får du ju förstås vara det. Kan du falsifiera materialismen förresten?”

    Nej jag är inte materialist. Postmodernister å sin sida är ju makterialister. Dvs ingenting verkar enligt dem finnas objektivt förutom olka över och underordningar vars existens de själva styr premisserna över.

  35. Erik skriver:

    Anders:

    ”Jaha? Och de män som du listar -Dansare, Idrottare, Skådisar, Racerförare, Musiker, Bergsbestigare etc – ÄR ju kändisar, varför de torde få en del inviter från kvinnor.”

    Nej varför det? Du säger ju att kvinnorna själva inte har något större sexbehov. Varför skulle de då få inviter av kvinnor? Varför skulle kvinnor jaga nåt de inte har nåt behov av? Eller är en kvinna först utan sexbehov och sedan får hon magiskt ett behov när en kändis är i närheten. och sedan när kändisen försvinner så har hon inget behov igen? Du förstår väl att hon har samma sexbehov hela tiden, hon kan bara inte HA sex med vem som helst.

    ”Män högst upp i pyramiden har inte “erfarenheter av de flesta tjejer”. De har erfarenheter av de kvinnor, som de selekterar”

    Män högst upp i pyramiden har dels erfarenhet av alla kvinnor de haft sex med. Dels så har de erfarenhet av alla kvinnor de vet de kan ha sex med om de vill. Vilket är ett antal som ökar ju högre antalet är. Mycket får mer.

    ”vilket knappast torde vara något slags randomiserat sample av den kvinnliga populationen.”

    Om du räknar alla kvinnor de kan ha sex med precis när de vill så är det ett så högt antal att det inte är en sample utan en majoritet av kvinnorna i lämplig ålder i geografiskt lämplig plats. Om du raggade kvinnor konstant och hade sex med en ny kvinna varje helg hur många kvinnor skulle du ha erfarenhet av att stöta på när det gått ett år? Svar 50 multiplicerat med antal kvinnor du pratar med. Om du pratar med 20 kvinnor varje helg (10 per kväll) du går ut har du personlig erfarenhet av 1000 kvinnor, och det på bara ett år. På svenska brukar detta kallas ”Han känner alla”

    ”Varför tror du, att “filmer inte [skildrar] samma sak nu som då”?”

    För normbrottet som värdering fanns inte då. Om en tjej är hemlig agent i en film från 60 och 70-talen är hon relativt realistisk. Idag är tjejer som är fysiska roller på film enbart löjliga antistereotyper. Xena, Buffy, Alias, Dark Angel Charlies Angels, kan det bli mer uppenbart? T.o.m. Bill Maher kommenterade detta,
    http://www.youtube.com/watch?v=uw9Q6GTEPYw

    ”Tror du, att forna tiders biopublik inte ville se något kittlande, förbjudet, önsketänkande?”

    Vad är kittlande med att se samma sak fast tvärtom och precis överallt?
    Bevisligen ville de inte det eftersom George Lucas 1977 blev mångmiljonär på att lära sig konventionerna i sagoberättande av Joseph Campbell. Å andra sidan hade han väl idag blivit stämd för ”negative profiling” Han hade en svart skådis som spelade opålitlig, han hade väldigt få kvinnor och sist men inte minst så fanns det en makthierarki med människor högst upp och där konstiga varelser inte hade lika framträdande roller. Vidare så framställde han och Steven Spielberg i Indiana Jones Indien i dåligt ljus, lät en vit skådis göra narr av turkar och behandlade minst två religioner respektlöst.

    ”Och med det vill du ha sagt vad?”

    Att det är en argumenterande text, inte underhållande.

    ”En skollärare i boken anser, att “vi måste släppa till flickorna”.”

    Syftet med boken är att framställa skolan negativt. Vad lärarna säger är vad författaren ansåg de behövde säga för att få önskvärd effekt på publiken.

    ”Tror du, att utanför skolväsendet ville tidigare generationers kvinnor som regel ha “en j-a massa sex” och betydligt mer än idag.”

    Dagens generation tjejer vill ha lika mycket sex som de förra. Skillnaden är att det är färre killar de vill ha det med. Därav orsaken vi får böcker som ”The Game” och ”The Rules” idag. Förr i tiden hade det mesta som står i dem varit betraktat som självklarheter för vuxna människor. Idag måste de lära sig självklarheter för de har tränats hela sin ungdom att försöka beskämpa dem.

  36. Kristian skriver:

    Erik, jag säger som Josefin. Vi pratar om varandra. Du har en massa tvärsäkra uppfattningar om hur saker fungerar och en massa egna definitioner så jag tycker vi lägger ner diskussionen.

  37. Erik skriver:

    Kristian:

    ”Erik, jag säger som Josefin. Vi pratar om varandra.”

    Det tvivlar jag starkt på. Jag ser inget som tyder på att vi pratar förbi eller omkring varandra och grundlösa påståenden tar jag helt enkelt inte på allvar.

    Däremot förstår jag att du inte vill ha nån konkret diskussion av vad det överkomplicerade nonsensspråk du lärt dig skriva yttrar sig i den fysiska objektiva verkligheten. Den verklighet som Alan Sokal i ”Social text hoax” för övritgt påstod inte fanns som en parodi för att se om utbildade yrkesmänniskor var idiotiska nog att tro han menade allvar.

    Men om du menar jag har fel så kan du väl rätta mig då. Beskriv vad som sker i exempelvis Turkiet när du ”ifrågasätter och avskaffar religösa strukturer” Du är kung av Turkiet för en dag och skalll ifrågasätta och avskaffa strukturer.

    Vad innebär det för den turkiska befolkningen? Kan du vänligen säga vad som är rätt nu när du sagt jag har fel?

  38. Erik skriver:

    Josefin:

    ”jag tycker fortfarande du och jag pratar om varandra. Kan inte nå varandra.”

    Kan du vänligen göra en definition av ”nå varandra” om jag skall kunna bedöma om nåt sker måste jag först veta vad jag skall bedöma. Nu har Kristian tagit efter dig men han är uppenbarligen inte lika smidig då du skrev att du tycker vi talar förbi varandra. Medan han säger vi gör det – ett faktapåstående.

    ”Det känns som om du förutsätter en massa saker om vad jag tycker som inte är sanna.”

    Vad skall jag göra åt det? Jag kan knappast ges ansvar för dina känslor. Om jag inte förutsätter en massa saker och du tycker det känns som så kan jag knappast göra nåt åt det. Eller skall jag ”verka” sluta göra nåt jag inte gör? Hur skall jag praktiskt kunna verka sluta göra nåt jag aldrig gjort?

    ”Jag har inte nånstans sagt att det skulle vara ett bra råd. “Ber” en psykolog om ett beteende från en patient mot dennes partner, så är det i närapå tjänstefel.”

    Det är ju vad psykologen i Pelles exempel gjorde. Skillnaden är att Pelles exempel inte var ett personligt besök utan en text i tidningen.

    ”Nu har vi inte hört samtalat i sin helhet.”

    Det finns inget samtal. Det Pelle kommenterar är en man som skrev till en tidning där en psykolog svarar läsarna. Mannen ville ha hjälp. Psykologen hade uppenbarligen en helt annan agenda.

    ”Feminism är inte detsamma som inkompetens, faktiskt.”

    Jag vet att feminism inte är detsamma som inkompetens men feminism är faktiskt en agenda baserade på ett antal teorier om maktrelationer mellan könen (med tydlig inspiration från socioekonomisk klassteori) som förespråkar kvinnor skall få hjälp som grupp. Vilket är exakt vad som sker här.

    ”När det gäller diskussioner mellan psykolog och patient, eller med ett par, då måste de handla om just de individerna och inte ”hur är gruppen män” eller ”hur är gruppen kvinnor”. Det kvittar ju vad andra tycker om ex otrohet. Det är ju man själv som ska ställning till det om man blivit utsatt för det.”

    Just denna bit förstår jag inte alls. Varför skulle du ignorera information om din partner som med största sannolikhet är helt korrekt? Ofta så har vi helt inkorrekt bild av oss själva. Vad som fyller i avståndet mellan hur vi är och hur vi tror vi är kallas egot. Därmed kan du alltså med generell kunskap om din patrner veta mer om denne än din partner ens kan berätta för dig om sig. För din patrner kan inte berätta något denne inte känner till. Och det är just vad egot gör, ser till vi inte känner till vissa saker om oss själva. Saker som endast då kan bedömas objektivt. Vilket kan vara väldigt obehagligt eftersom det är exakt så egot funkar.

    ”Jag har också läst den skrift som Kristian nämnde ovan i ett kommentar 1, “Håll kärleken levande”. Jag störde mig på dess grova generaliseringar om män och kvinnor.”

    Jag stör mig aldrig på generaliseringar om män och kvinnor. Jag stör mig på kontrafaktiska påståenden om män och kvinnor. Dvs för mig är det viktiga inte hur många man drar över en kam. Det viktiga är att det man säger är väl grundat i verkligheten. Och då menar jag faktiska verkligheten, inte att det känns bra för att egot föredrar den bilden.

    ”Däremot, när man sitter där på terapi eller samtal och har två individer (eller en) i fokus, då har man all chans att faktiskt ta reda på: HUR är dessa två individer, hur mår de, vad behöver de, vad är fel för just dem i deras situation eller förhållande?”

    Det tycker jag inte alls stämmer. De fördomar du har kommer ju att färga samtalen du har. Psykologiserande idag är kvinnodominerat eftersom ”dont bite the hand that feeds you” och det är faktiskt kvinnor som står för den mesta betalningen. Så terapeuter har lärt sig att kvinnoanpassa vad de säger och skriver.

    ”Men att ge ett råd “lämna skitkärringen som var otrogen”, det är inte heller rätt.”

    Varför inte? (Jag säger varken ja eller nej, det är varför jag undrar över)

    ”Det är precis som hon sa: det är HAN som måste ta ställning i slutändan, för det är ju han som kommer att behöva leva med sitt beslut.”

    Han kan inte ta ställning för han har inga fakta. Det viktiga är vad han vill men när han vet vad han vill är det upp till yrkesfolk att korrekt beskriva hur man uppnår det resultatet bäst.Just denna psykolog rekommenerar tid och avstånd. Exakt vad hon ber om, sålunda blir hennes beteende belönat och därmed så finns inte en chans i rymden att han får som han vill för människor slutar inte med saker de belönas för.

    Då kunde hon lika gärna rekommenderat honom att ha en affär vid sidan om för att se hur hon reagerade när hon såg att hans behov av henne minskade.

  39. Anders skriver:

    Erik:

    ”Du säger ju att kvinnorna själva inte har något större sexbehov.”

    Det är trist att du använder dig av halmgubbar.

    Jag har framfört följande:

    Du skriver: “kvinnor är hur otroligt det nu kan verka för dig mycket mer intresserade av sex än män”.

    Ja, det verkar otroligt – vad baserar du detta på? Och var dvs i vilka samhällen (någonstans på jordklotet) kan man studera, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”?

    Att betvivla din utsaga – “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män” – är inte liktydigt med att framföra, att kvinnor ”inte har något större sexbehov”.

    Är du förmögen att varsebli skillnaden mellan dessa två utsagor?

    —–

    Du motiverar ditt påstående, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män” genom att hänvisa till “män högst upp i pyramiden”, vilka (enl. dig) har ”erfarenheter av de flesta tjejer”.

    Men ditt resonemang, att “män högst upp i pyramiden” har “erfarenheter av de flesta tjejer” håller inte.

    Män högst upp i pyramiden har inte “erfarenheter av de flesta tjejer”. De har erfarenheter av de kvinnor, som de selekterar, vilket knappast torde vara något slags randomiserat sample av den kvinnliga populationen.

    ”Om du räknar alla kvinnor de kan ha sex med precis när de vill så är det ett så högt antal att det inte är en sample utan en majoritet av kvinnorna i lämplig ålder i geografiskt lämplig plats.”

    De kvinnor som ”män högst upp i pyramiden” har haft sex med är självfallet inte ”en majoritet av kvinnorna i lämplig ålder i geografiskt lämplig plats”. ”Män högst upp i pyramiden” är inte geografiskt stationära. Det är inte heller ett randomiserat sample av den kvinnliga populationen, som de har erfarenhet av.

    ====

    ”Bevisligen ville de inte det eftersom George Lucas 1977 blev mångmiljonär på att lära sig konventionerna i sagoberättande av Joseph Campbell. Å andra sidan hade han väl idag blivit stämd för “negative profiling” Han hade en svart skådis som spelade opålitlig, han hade väldigt få kvinnor och sist men inte minst så fanns det en makthierarki med människor högst upp och där konstiga varelser inte hade lika framträdande roller. Vidare så framställde han och Steven Spielberg i Indiana Jones Indien i dåligt ljus, lät en vit skådis göra narr av turkar och behandlade minst två religioner respektlöst.”

    Dina associationer går för fort i denna passus – du tydliggör inte hur associerar/resonerar. Vad du anser, att ovanstående troliggör är säkert tydligt för dig, men av det följer inte, att det är begripligt för någon annan.

    (Just denna passus liknar lite de texter jag får mig tillsända av en person i bekantskapskretsen, när han är på väg in i ett maniskt skov. Notera, att jag därmed inte har påstått, att även du skulle vara hypoman. :-)

    Anders S

  40. Erik skriver:

    Anders:

    ”Ja, det verkar otroligt – vad baserar du detta på?”

    Att tjejer är mer sexfixerade än killar vilket döljs för oss genom att de också är mer kräsna och allmänt diskreta? Du kan väl besöka en backstreet boys eller westlife konsert och berätta vad du ser? Läs gärna vad det står på skyltarna och försök sedan hitta samma skyltar när ett tjejband spelar. Lycka till!

    Min studiegrupp hade ett skrivarbete i veckan. Det tog ungefär 2 minuter innan tjejerna i gruppen hade förvandlat ämnet vi skulle skriva om från ett som var relaterat till forskning till ett som var relaterat till pojkvänner de sökte.

    ”Och var dvs i vilka samhällen (någonstans på jordklotet) kan man studera, att “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män”?”

    Går utmärkt att göra i detta samhälle. Det enda du måste komma ihåg är att tjejers sexfixering uttrycks i sociala termer. Dvs sociala uttryck är indirekta sexuella intryck. Var hittar du tonvikten av de sociala uttrycken idag?

    ”Att betvivla din utsaga – “kvinnor är ..mycket mer intresserade av sex än män” – är inte liktydigt med att framföra, att kvinnor “inte har något större sexbehov”.”

    Det är bara en definitionsfråga om vad ”större sexbehov” innebär. Det framgår ju tydligt vad jag menar via tidigare text så nån halmgubbe kan det inte vara.

    ”Är du förmögen att varsebli skillnaden mellan dessa två utsagor?”

    Det är bara en ena av utsagorna som har en absolut betydelse. Den andra har en relativ som definieras efter sammanhang. Dvs det jag skriver betyder vad jag skrivit om tidigare.

    ”Men ditt resonemang, att “män högst upp i pyramiden” har “erfarenheter av de flesta tjejer” håller inte.”

    Du gör misstaget att tro en man måste ha sex med en kvinna för att veta om den kvinnan vill ha sex med honom. Det gjorde jag också inledningsvis när jag började förkovra mig i ämnet. Nu vet jag att kvinnans sexlust i sig är en direkt respons på mannens säkerhet. Dvs mannen vet han kommer att ha sex med kvinnan långt innan de har sex för det enda som kan leda till att hon inte vill ha sex är att han tabbar sig. Vilket han inte riskerar göra så länge han håller sig till manus.

    ”Män högst upp i pyramiden har inte “erfarenheter av de flesta tjejer”. De har erfarenheter av de kvinnor, som de selekterar, vilket knappast torde vara något slags randomiserat sample av den kvinnliga populationen.”

    De behöver varken selektera eller ha sex med kvinnor för att ha erfarenheten om huruvida den kvinnan vill ha sex med dem. Just att de har sex med många kvinnor gör att de lär sig exakt hurdan en kvinna som vill ha sex med dem är innan sex. Och som sagt, forskning visar att ju fler kvinnor som vill ha sex med dem ju fler kvinnor vill ha sex med dem. Kvinnor dras mest till upptagna män, Män dras mest till singelkvinnor.

    ”De kvinnor som “män högst upp i pyramiden” har haft sex med är självfallet inte “en majoritet av kvinnorna i lämplig ålder i geografiskt lämplig plats”.”

    Jag pratar inte bara om tjejerna de haft sex med. Jag pratar om tjejerna de kan ha sex med. Det är såklart inte alla kvinnor de kan ha sex med de har sex med (inte minst då de får fler kvinnor att välja mellan ju fler kvinnor de har)

    ”“Män högst upp i pyramiden” är inte geografiskt stationära. Det är inte heller ett randomiserat sample av den kvinnliga populationen, som de har erfarenhet av.”

    Vad menar du med det? Män till skillnad från kvinnor har inte sin sexualitet i hög grad styrd av social status. Det finns inga kriterier som kan påstås vara selekterande hos en man för att HAN är högstatus. Exempelvis Ralph Fiennes hade sex med en flygvärdinna på toaletetten. Hugh Grant hade sex med en prostituerad. David Beckham med en barnflicka Bill Clinton hade sex med Monica Lewinsky.

    Att mannen är högstatus är inget argument för att hans kvinnor skulle vara av en särskild ”sort” på nåt sätt. Det enda som utmärker kvinnor som högstatusmän har sex med är att de vanligen är yngre än mannen. Ålder är inget selekterande. Det är inte bara vissa kvinnor som nån gång är 20 år gamla.

    ”Dina associationer går för fort i denna passus – du tydliggör inte hur associerar/resonerar.”

    Jag svarade på ditt påstående att för att folk ansåg normbrott vara så superhyperviktiga idag så var de det förr också.

    ”(Just denna passus liknar lite de texter jag får mig tillsända av en person i bekantskapskretsen, när han är på väg in i ett maniskt skov. Notera, att jag därmed inte har påstått, att även du skulle vara hypoman.”

    Istället för att säga vad den där texten inte säger kan du ju säga vad den faktiskt säger. Annars blir slutsatsen den inte säger det utan insinuerar det.

Google