Manlig sexualitet

28 augusti 2009, av Pelle Billing

När var senaste gången du läste något positivt om manlig sexualitet i en tidning? Min egen erfarenhet är att när manlig sexualitet nämns i media så är det i något av följande sammanhang:

  • Män våldtar
  • Män är pedofiler och begår övergrepp
  • Sexuella trakasserier
  • Män har en egostisk sexualitet
  • Mäns sexualitet är för rå, den borde var mer mjuk och romantisk (som kvinnors?)

För mig står det helt klart att det är ett problem för pojkar och unga män att det inte skrivs något positivt om män och sexualitet. Hur ska man kunna integrera sin sexualitet och vara stolt över den om allt man får höra är att den är felaktig och/eller farlig? Det finns hur mycket som helst att skriva om detta ämne, så det får ske stegvis här på bloggen, men till att börja med vill jag uppmärksamma ett uttalande av Mia Skäringer i gårdagens Metro:

Du nämner bland annat husfridsknull i boken, förklara.
– Det är den typen av knull som man ofta hör om och som man själv ställt upp på. När mannen är så där frustrerad att han bara måååååste få komma vettu. Det måste ju vi kvinnor också men vi gnäller inte så mycket om det och det kan ta länge tid för oss. Jag skriver i boken att jag aldrig kommer ställa upp på det mer. Jag tycker kvinnor ska vara lite räddare om sin lust.

En vanlig fördom i media är att det bara är kvinnor som ställer upp ”för husfridens skull”. Men frågan är varför man anser sig ha rätt att göra detta antagande. Att göra så grova generaliseringar om kvinnor som man gör om män, skulle inte vara gångbart.

Den här typen av uttalanden gör att man cementerar myten om att mäns sexualitet är något egoistiskt och något som man utövar på kvinnors bekostnad. Är det inte dags för en mer nyanserad diskussion? Kanske man t o m skulle fråga männen själva hur det ligger till med den manliga sexualiteten?

 

29 kommentarer på “Manlig sexualitet”

  1. Pär Ström skriver:

    Bra skrivet, Pelle! Det är märkligt. Hur kan man acceptera mycket grova generaliseringar och utslungade påståenden utan underlag när det rör sig om beskyllningar mot gruppen män? Den som är hälften så osaklig när det gäller kritik mot gruppen kvinnor får det mycket hett om öronen. Nej, fel av mig, det räcker nog med att vara en tiondel så osaklig i det fallet för att bilan ska falla och skribenten får veta att han (om det är en han) är allra minst en övervintrad kvarleva från neandertalarna och absolut inte värd att lyssna på en sekund.

  2. Kristina skriver:

    Jo, *suck* vi är väl alla lurade av mediabilden… hur intressant är det med män som är schysta?
    Men jag ser det som delvis övertolkning av biologiska fenomen. Bra att den manliga rollen som aggressiv ifrågasätts!

    Jag tror ju inte att det är bara kvinnor som driver detta utan lika mycket av en grabbig jargong. Unga killar förväntas vara störiga, bråkiga och förväntas uttrycka sig nedsättande mot tjejer och så vidare på våra högstadieskolor. Var är de positiva förebilderna?

  3. Pelle Billing skriver:

    @Pär

    Precis. Antingen får man generalisera om bägge könen, eller så om inget. Men den dubbla standarden håller inte.

    @Kristina

    Positiva förebilder behövs! Vi måste börja våga prata om hur det är att vara man, och hur det är att ha en manlig sexualitet. Givetvis är vi alla individer, men ett visst mått av generaliserande tror jag faktisk är till hjälp för ungdomar.

    Dagens alternativ för unga män är att antingen vara helt veka och icke-maskulina, eller så att var överdrivet bråkig, störig, osv. Vi behöver ett tredje alternativ… Hur kan den kraft och energi som finns hos unga män kanaliseras på ett sätt som är konstruktivt för männen själva och för samhället som helhet?

  4. Anders skriver:

    Jag tror det är svårt att visa något annat än att män på ett generellt plan har starkare sexdrift än kvinnor, åtminstone då det gäller ungdomar / unga vuxna. Men med som så mycket som har biologiskt bakgrund så verkar könsrollerna för att accelerera skillnaderna istället för att dämpa dem.

    Den biologiska gör att efterfrågan på sex från män är större än tillgången från kvinnor -> lätt för kvinnor att få sex, svårt för män. Alltså har det traditionellt blivit förknippat med status för män att ha mycket sex och kvinnor att vara återhållsamma.

    Idag håller lyckligtvis det sistnämnda på att luckras upp, dvs det är mer ok för en tjej med stark sexdrift att få leva ut den. Men det som nästan aldrig kommer upp är den enorma press det finns på pojkar/män att faktiskt ha sex för att inte ses/känna sig som förlorare/omanliga, vilket gör att de kanske går längre än vad de annars skulle ha gjort.

    När vuxna förståsigpåare talar om ungas sexdebut, brukar de prata i termer att ”de väljer själva när det börjar” som om det bara vore att ringa upp första bästa kompis och fråga om de vill ha sex. För en ung man är det i själva verket är det ett ganska komplicerat spel som måste spelas för att lyckas nå till sex, och långt ifrån alla lyckas. Att det från vuxenvärlden beskrivs som så enkelt och oproblematiskt att få sex ”det är bara själv välja när man vill debutera” tror jag är enormt stressande för många pojkar och kan leda till desperata beteenden. Det i kombination med ständiga förlöjligande av den ”manliga oskulden” och förlorarstämpeln på manlig onani.

    Nu hamnade jag nog iofs lite utanför ämnet eftersom inlägget handlade om vuxna… jag tycker dock könsrollsfrågorna är som intressantast bland ungdomar och unga vuxna, det är liksom där de har störst påverkan.

  5. Pelle Billing skriver:

    Anders, det du tar upp är mycket viktigt. Det är ännu ett exempel på hur feminismens företrädare ofta stirrar sig blinda på hur män i toppen har det, men man glömmer de svårigheter som drabbar män på botten. Hur lätt är det för en blyg man att få en flickvän eller ett framgångsrikt jobb?

  6. Tanja skriver:

    Jag är feminist, men jag tycker Pelle ofta har poänger. Där jag håller med honom är oftast frågor som berör manliga normer, hur män drabbas av genusrollerna, och hur män framställs i egenskap av sitt kön. Skillnaden är att jag har alltid tyckt att även de frågorna är feministiska och jag har själv ofta ”försvarat” män i diskussioner i egenskap av feminist. Det här är egentligen mest en disclaimer för dem som, efter att de gått in på min blogg och kopplat att jag är feminist, kommer att automatiskt anta att jag är emot allt i den här bloggen.

    Nu till Anders kommentar, som egentligen det jag vill kommentera. Jag är intresserad av sexualitet och hur ungdomars porträtteras i media. Jag vet inte riktigt om jag känner igen det där med ”ungdomar börjar när de vill”, snarare mycket prat om grupptryck, medietryck, att man ställer upp för att partnern vill etc. Det gäller både tjejer och killar, talar man om tjejer är det mer fokus på att de pressas av partnern, talar man om killar är det mer att man måste ha sex för att vara ”cool”.

    Jag känner inte heller igen att det skulle framställas som att alla killar får ligga, bara de vill. Snarare skulle det väl i så fall gälla tjejer? Det finns ju uppfattningen, som jag tror att alla här känner igen, att killar ska kämpa för att få ligga medan för en tjej är det bara att säga att hon vill ligga (detta motiveras oftast med att män har starkare könsdrift och/eller är mindre noga med vilka de ligger med). Om en blyg kille inte får en tjej finns det i alla fall en förklaring som är vanlig i vår kultur, det är jobbigt men i alla fall ”i sin naturliga ordning”; om en blyg tjej inte får ligga – då måste hon ju vara exceptionellt ful och äcklig, men tanke på att alla ju vet att killar ligger med vem som helst, men kan uppenbarligen inte tänka sig att ligga med henne.

  7. Erik skriver:

    Tanja:

    ”Jag är feminist, men jag tycker Pelle ofta har poänger. Där jag håller med honom är oftast frågor som berör manliga normer, hur män drabbas av genusrollerna, och hur män framställs i egenskap av sitt kön.”

    Det finns en problematik i att säga att män drabbas av genusroller eftersom rollerna blir förklaringar på saker när en roll inte är en förklaring utan en beskrivning av effekterna. Det blir alltså ett cirkelresonemang som motiveras av behovet att försvara en teori som inte är till hjälp.

    ”Skillnaden är att jag har alltid tyckt att även de frågorna är feministiska och jag har själv ofta “försvarat” män i diskussioner i egenskap av feminist.”

    Ja men då kommer vi i samma situation som exempelvis Wendy McElroy. Att vi måste separera dig och din feminism från den dominanta radikalfeminism som har makten i toppen. Hon gör det genom att kalla sig ifeminist. Det kunde lika gärna Pelle kalla sig också. Jag har själv kallat mig ifeminist. För mig gör det ingen skillnad om jag kallas feminist eller inte så länge det är tydligt jag inte stödjer den dominanta radikalfeminismen som tog makten under Barnardkonferensen i USA.

    ”Nu till Anders kommentar, som egentligen det jag vill kommentera. Jag är intresserad av sexualitet och hur ungdomars porträtteras i media. Jag vet inte riktigt om jag känner igen det där med “ungdomar börjar när de vill”, snarare mycket prat om grupptryck, medietryck, att man ställer upp för att partnern vill etc.”

    Grupptryck och medietryck är just att man gör det man vill helst. Det finns inget som säger sexualiteten i sig måste vara superviktig och prioriterad det är mest ett påhitt från moderna vuxenvärlden i allmänhet (och enligt Roy Baumeisters studier, mammor i synnerhet). Ungdomar har sex för att bli populära, ungdomar har sex för att kunna berätta för andra, ungdomar har sex för att behålla sin partner och det gör vuxna också. Det finns sedan två rörelser som profiterar nåt enormt på att göra sex till en big deal. Den ena är moralisk, den andra är kommersiell.

    Just av denna anledning så finns idag ett enormt hyckleri i vuxenvärlden där folk gör karriär på att påverka något som de bestämt på ingen grund alls. Vi har fått en ny kyrka som förfäras över att sex för ungdomar inte är den magiska ide de själva TYCKER det borde vara och sedan har vi också en affärsrörelse baserad på detta.

    ”Det gäller både tjejer och killar, talar man om tjejer är det mer fokus på att de pressas av partnern, talar man om killar är det mer att man måste ha sex för att vara “cool”.”

    Ja men ni som diskuterar detta är så fast i era perspektiv (som inte är era egna utan nåt ni lärt er, antingen i familjen eller i organisationer) att ni inte ens tar upp något annat. Och detta gäller alla perspektiv vilket jag märkte tydligt när ”The Game” släpptes.

    För om sex inte vore en big deal vore heller inte press gällande sex lika stort problem – för någon! För att citera europas mest kända datingkonsult. Varken orden eller handlingen i sig är problemet, det är värdet du för in i dem som är problemet.

    ”Det finns ju uppfattningen, som jag tror att alla här känner igen, att killar ska kämpa för att få ligga medan för en tjej är det bara att säga att hon vill ligga (detta motiveras oftast med att män har starkare könsdrift och/eller är mindre noga med vilka de ligger med).”

    Det första stämmer bra och det har ju i studier visat sig vara mestadels mammor, och jämnåriga tjejer som spridit och stöttat den uppfattningen medan vissa politiska grupper med oklar vetenskaplig grund spridit påståendet att detta är mäns fel. Det andra däremot stämmer inte alls.

    Då tjejerna har den syn de har så är en tjej som måste ”gå över ån” alltid en förlorare. Målet för tjejerna är att killarna skall ta risker och därmed skapa värde hos tjejen. Vad han är beredd att göra för att få henne blir det viktiga. Inte om hon vill ha sex. Hon kan vilja ha sex men inte få det för HAN vågar inte ta steget ut. På mitt jobb var det en tjej som dejtade som ville ha sex med killen tog aldrig steget ut. Hon höll på att bli galen, hon satt i tre timmar och fick ”råd från coachen” vad hon skulle säga för att han skulle hoppa på henne.

    ”Om en blyg kille inte får en tjej finns det i alla fall en förklaring som är vanlig i vår kultur, det är jobbigt men i alla fall “i sin naturliga ordning”; om en blyg tjej inte får ligga – då måste hon ju vara exceptionellt ful och äcklig, men tanke på att alla ju vet att killar ligger med vem som helst, men kan uppenbarligen inte tänka sig att ligga med henne.”

    Nej det där är fel tänkt av dig Tanja, det är lika vanligt en skitsnygg tjej inte får ligga för killarna är rädda för att gå fram. Även när en tjej vill ligga behöver hon vanligen en ursäkt som måste skapas av killen. Om hon går fram till killen tappar hon ”VÄRDE” eller status i andra tjejers ögon. Det finns massor av tjejer som får ligga hur mycket som helst utan att ens se bra ut, det finns flera tjejer som inte får ligga så mycket som de skulle önska trots att de ser mycket bra ut.

    Det kan tyckas obegripligt om man får sin uppfattning från diskussioner med mainstream-media som utgångsläge hur fula tjejer kan få sex så lätt och det samtidigt finnas snygga tjejer som inte får det sex de vill ha men mainstream-media (främst nöjesbranschen) har ekonomiska intressen i att både tjejer och killar tror att snygga tjejer får ligga så mycket de vill.

    Den andra rörelsen, den moraliska, är ännu värre. Den vill vi skall tro att alla tjejer utom de som inte alls ser bra ut inte bara får ligga så mycket de vill utan dessutom tvingas ligga mycket mer än de vill. Det var den rörelsen som för några årtionden sedan dödade den sexuella revolutionen med följande argument till tjejerna ”varför skulle killar köpa kon när de har mjölken gratis?” Genom att spela på den rädslan hos tjejerna skapade man dagens situation. (Och samtidigt lysande karriärer åt sig själva)

    Och där är vi än idag, vilket debatten om boken ”The Game” visade tydligt. Inte minst nåt jag vet väl då jag frågade massor av tjejer på releasen vad de tyckte.

  8. Anders skriver:

    Tanja:

    det kan hända att jag överdriver det där med att det skulle vara en utbredd syn att det är enkelt för tonåringar, även pojkar, att börja ha sex när de vill. Grejen är nog att jag har extra stora öron när sådant diskuteras eftersom jag själv var en blyg tonåring med stor sexuell lust men fick aldrig till det. Men passa på och lyssna extra noga när ung sexualitet diskuteras i media nästa gång, jag tror nämligen att jag har rätt :-) .

    Grejen är att man liksom hoppar över hela det där steget för att lyckas komma till sex, för det ses som självklart att dit kommer de unga när de vill. Det man diskuterar är istället frågeställningar kring unga som redan har sex, och du ger ju utmärkta exempel i ditt inlägg på det.

    Killar som inte lyckas få sex överhuvudtaget diskuteras inte för man liksom antar att det är en försvinnande liten minoritet. Tyvärr har jag ingen god statistik att tillgå så här på rak arm, men jag är tämligen säker på att det förvisso är en minoritet men att man definitivt inte kan kalla den liten. Jag skulle gissa att runt 25% av tonårskillarna får vänta flera år, ibland ända in i vuxen ålder, från att de är intresserade av att ha sex med en tjej till att de verkligen lyckas få till det.

    Du har nog rätt i att man inte framställer det som ”att alla killar får ligga, bara de vill”, utan det är kanske snarare undertoner åt hållet ”endast killar med exceptionellt dålig social kompetens misslyckas med att få sex, och får skylla sig själva”. Se bara på humor som använder sig av ”den manlige oskulden”. Det sätter en oerhörd press på killarna att inte tillhöra den gruppen, att ha sex handlar nog för de flesta unga killar egentligen mindre om att vara ”cool” och mer om att bli av med känslan av att vara totalt misslyckad som man.

  9. Tanja Bergkvist skriver:

    Men de måste ju givetvis först måla upp en nidbild av fienden och sedan är det bara att attackera…. Pelle, har du läst SCUM-manifestet? Jag tänkte köpa det på svenska – får se om man vågar läsa det :-)

  10. Pelle Billing skriver:

    Hallå Tanja!
    Nej jag har inte läst SCUM-manifestet men jag har läst en del om det. Du får rapportera när du läst det ;)

  11. Kristian skriver:

    En skillnad när sexualitet diskuteras tycker jag verkar vara att kvinnors sexualitet betraktas som behov och mäns som begär. När Mia S skriver husfridsknull så framstår den manliga sexualiteten som något jobbigt och definitivt skamligt som kvinnan får förbarma sig över för att mannen är sååååå frustrerad och måååååste få komma.

    Framför allt i småbarnsåren, i samband med graviditet och spädbarnstiden, blir det extra tydligt. Då är mannens sexuella behov definitivt en belastning och mammor uttrycker det ofta att de har ett extra barn att ta hand om som pockar på uppmärksamheten samtidigt som lusten och orken säkert inte är på topp. Där finns stor anledning till frustration hos männen/papporna eftersom kvinnan ofta inte får tid och ork att underhålla relationen med mannen. Det kan lätt framkalla känslor av att vara överflödig och en belastning från efter befruktningsögonblicket, bortsett från försörjningsbördan.

    Den nya relationen med barnet/barnen tar det mesta av energin för mamman. Så är det bara, det finns ju ingen direkt lösning. Det är bara att konstatera att det är slitsamt med småbarn helt enkelt. Alltför många relationer i närheten och i statistiken har spruckit i småbarnsåren.

    När jag har kollat runt på forum och rådgivningar efter perspektiv på mannens situation har jag förstås inte hittat något. Mannens sexualitet, framför allt i den här tiden, ses inte som ett behov utan som ett överflödigt begär som bara är hans problem och som han inte ska belasta kvinnan med (men vem annars?). Dessutom är sex inte bara ett manligt begär utan även en bekräftelse för mannen att relationen fortfarande är vid liv. Hade det funnits en större medvetenhet om mannens situation är jag övertygad om att termen husfridsknull hade haft en annan klang som setts som en konstruktiv lösning eller kompromiss.

    Fast i dagens Självkänsla nu!-individualiserade kravlösa relationsklimat kan man inte andas något i riktning att man kan ha krav eller förväntningar på en partner. Det som ofta händer, som man kan läsa i frågor till relationsexperter i stil med ”Min man hotar att lämna mig/vara otrogen/byta sovrum om jag inte har sex med honom.” med svaret ”Bry dig inte om honom, nu (och på obestämt tid) handlar allt om barnet och dig själv. Styrkekramar!”
    Det enda tipset som tycks finnas till honom är ”Håll käften och gör det på egen hand!”

    Situationen är enkel att driva med, som händelsevis den dagens Elvis (28/8)
    http://www.metro.se/noje/serier/

    Frustrerad and proud of it! :-)

  12. Paddan skriver:

    Haha… Elvis är för goooo han. ”Jag sitter på en medicinboll.” :-D

    On a serious note… bra observation där Kristian. Har jag inte tänkt på förut. Men det är den gamla könsrollen att mannen ska vara mogen, stark och klara sig själv (plus alla mjuka egenskaper och lite därtill).

    Får jag säga, styrkekramar till dig? Eller, ta saken i egna händer? :-P

  13. Kristian skriver:

    Njaaoo, den gamla könsrollen är väl att mannen är otrogen och diskret. Ett svin alltså.

    En klassiker man brukar höra som universallösning i alla relationsproblem är kommunikation – prata om det! I praktiken betyder det att mannen ska upplysas om och komma till insikt om kvinnans situation och ta kontrollen över sin sexualitet (dämpa/hantera).

    Och som vanligt saknas ett språk för att uttrycka manliga problem för att
    a) tal om manliga problem = gnäll
    b) män har sämre social kompetens och svårare att uttrycka känslor och behov
    c) mäns sexualitet ses oftast som problematisk per se (utom vid barnalstring), som Pelle skriver här.

  14. Pelle Billing skriver:

    Kristian:
    ”Dessutom är sex inte bara ett manligt begär utan även en bekräftelse för mannen att relationen fortfarande är vid liv. Hade det funnits en större medvetenhet om mannens situation är jag övertygad om att termen husfridsknull hade haft en annan klang som setts som en konstruktiv lösning eller kompromiss.”

    Klockrent.

    Skulle någon kalla en kvinnas ”vi kan väl bara mysa” för en form av skadligt begär som hon vill ta ut över sin man? Trots att denna drift ofta är kvinnans motsvarighet till mannens vilja att ha sex, för att känna sig nöjd och bekräftad i förhållandet.

  15. Kristina skriver:

    Kristian och Pelle:
    Bra poäng om att mannens situation inte belyses i detalj.
    Jag hakar upp mig lite på termen ”husfriden”, det låter som att man ställer upp för varandra för att annars får det tråkiga konsekvenser. Det kan vara tveksamt. Att ställa upp för partnerns välbefinnande är däremot en kärlekshandling och konstruktiv kompromiss i ett. Fast skillnaden är kanske hårfin?

    Resonemanget kan vara det samma för sex och annan närhet.

  16. Pelle Billing skriver:

    Bra att du uppmärksammar ordet husfrid Kristina. För det handlar ju om just det du säger: ”Att ställa upp för partnerns välbefinnande är däremot en kärlekshandling och konstruktiv kompromiss i ett.”

    Jag håller även med om att samma resonemang kan gälla för sex och annan närhet.

  17. Kristian skriver:

    Efter att ha skummat igenom många sidor hittade jag en (1) kvinna som hade inställningen att
    ”Hänga tvätt är inte kul men jag gör det ändå. Samma inställning har jag till sex, jag gör det för att underhålla relationen.”
    Alla andra kvinnor har Mia S:s inställning att man inte kan tvinga fram lust och alla krav gör att kvinnor känner sig pressade, ska ta vara på sin lust och får dålig självkänsla osv osv. Offermentalitet gör att det blir tvärstopp i diskussionen. Det är istället mannen som måste anpassa sig till kvinnan med ömhet och bekräfta hennes behov, som du beskriver Pelle.

    Du Kristina är också ett välkommet undantag! :-) Jag håller med om att det borde ses som en kärlekshandling, men då är det något som kommer från kvinnan själv av frivillighet eller insedd nödvändighet – att man måste underhålla en relation. Skillnaden tror jag är när kvinnan tror att en relation kan skötas utan någon egen uppoffring.

    När män har en relation utan uppoffring så brukar det visa sig i form av att de inte hjälper till hemma eller tar ansvar för barnen. Detta har ju vi 70- och 80-talister fått i modersmjölken att man ska vara jämställd och hjälpa till hemma. Men som sagt verkar jämställdhetsdebatten ha gjort att de flesta kvinnor utgår från sina egna psykologiska behov och rättigheter före relationen. Allt utgår från att må bra och känna sig trygg och ha bra självkänsla. Inget sägs längre om krav eller ”äktenskapliga plikter” – jävlar vad bakåtsträvande man måste vara att ens andas något sådant.

  18. Kristian skriver:

    Jag börjar närma mig inställningen att default i en relation är de traditionella könsrollerna. Att en relation börjar där och att man får det att fungera i de trygga rollerna för att sedan eventuellt gå vidare och överskrida rollerna. Skiter det sig går man tillbaka till default. Som en mikroevolution i relationen. Återkommer när jag implementerat i verkligheten…

    Den inställningen har jag i alla fall i genusdebatten i förskola och skola. Barn ska först lära sig de traditionella rollerna och bli trygga i dem innan de ska fås att ifrågasätta sin identitet (som det inte vore nog med puberteten).

  19. Kristina skriver:

    Kristian #17:
    Jo visst, jag anser att man inte skall göra något mot sin vilja för att man känner sig pressad, att tvinga fram lust går inte. Däremot kan det finnas andra lösningar för att komma tillbaks på banan, att stärka sin egen självkänsla kan vara en puzzelbit. Om det är så att du tänker på ett fall där den som inte ger närhet skippar detta på grunden är nån form av lathet, i det fallet håller jag med dig.

    Det som ofta händer är att båda i förhållandet vill bli bekräftade först och sedan kan de vara generösa. Då låser det sig ju om man har behov som inte är exakt de samma. Om det sedan är mannen eller kvinnan som får anpassa sig är väl lika fel. Om man vet varandras önskemål så är man ju en bit på väg iaf.

    Precis som du skriver så handlar det för mig om något frivilligt som man gör för partnerns och relationens bästa. Om det förekommer t.ex. hot om otrohet så faller liksom frivilligheten i det hela, vilket jag tycker är en central sak. Om nu någon inte vill ge sin partner närhet (oavsett kön) är väl det viktigaste att fråga sig varför man gör det?
    Jag vill pointera att jag ogillar starkt uttrycket ”äktenskapliga plikter” men jag tror däremot att en mer öppen debatt som också förslagits här är en bra väg att gå!

  20. Paddan skriver:

    @Kristian

    Intressant det där med mikroevolution i relationen. Jag börjar mer och mer komma till samma slutsats som du verkar ha gjort. Apropå genus i skola så har jag ju precis börjat igen på högskolan och det första vi ska ta upp är genus, återigen. Tänk om jag skulle säga det du säger här… betänk dessutom att jag är ensam kille på kursen! ;-)

    Och någonstans har vi glömt bort att en kvinnas/mans rättigheter och skyldigheter oftast blir något annat när vi pratar om relationer! Det går inte att ånga på med ”tänk på dig själv först”. Det krävs att man tänker både på relationen och sig själv, att man behandlar de två hyfsat åtskilda. Finns väl en hel del i vår kultur (jantelagen + new age + feminism + postmodernism) som gör att vi tenderar att antingen försvinna in i oss själva eller försvinna in i relationen och tappa bort oss själva.

  21. Kristian skriver:

    Det är en diskussion som inte går att vinna av någon. Den kommer hela tiden blockeras och fastna i dödläge. Hon har sin upplevelse och han har sin.

    ‘Nuf said!

  22. Tanja Suhinina skriver:

    Hej, Anders. Jag ska hålla utkik lite extra på det du säger. Samtidigt var jag också en långt från socialt skillad tonåring som inte fick ligga fast hon verkligen ville, så jag har ju själv tänkt på frågan från det perspektivet. Det känns helt enkelt att man underbelyser att över huvud taget få ligga-problemet hos bägge könen.

    Jag tror också att många killar får vänta ett tag mellan att de börjar vilja ligga och att de faktiskt får. Men det gäller ju tjejer också, och med tanke på att de kommer i puberteten tidigare är det förmodligen längre tidsperiod vi talar om. När killarna kommit i puberteten finns det ju jämnåriga flickor att hångla med, medan när flickorna kommer i puberteten är jämnåriga pojkar, ja, pojkar. Generellt, alltså. Jag har för mig att kvinnor samlagsdebuterar något halvår tidigare än män, men de kommer ju i puberteten 1-2 år tidigare vill jag minnas.

    Jag håller annars med om att svendomen förlöjligas. Å andra sidan får nuckan knappt synas över huvud taget, och det är ju inte helle roptimalt med tanke på att tjejer som går runt och tänker på sex utan att få till det är rätt många. Jag har inte tid just nu, men när jag har ska jag blogga om det där med att synas och hur man syns. För båda är ju intressanta. Alltså om hur man framställs och huruvida man övr huvud taget framställs.

  23. Erik skriver:

    Tanja Suhinina:

    Din analys missar några viktiga punkter, främsta orsaken är tyngden du lägger på medelsiffrorna. Som i allt annat så är killarnas siffror mycket mer dominerade i toppen och botten medan tjejerna ligger närmare medel. Orsaken tjejerna inte drabbas av skillnaden i lika hög grad är dels att det finns en liten grupp killar som väldigt många tjejer ligger med (inte sällan samtidigt) och dels som Paolo Roberto sade att tjejer har relationer med killar som i medel är äldre än dem själva.

  24. Frimurarn skriver:

    Sicka meningslösa diskussioner asså!
    Låter som ett gäng 13 åringar chattar me varann!
    skäms på dig billing och ström!
    trodde ni var lite seriösa men ni tykks mest sakna jobb.
    att tjejen i fråga är kocko kan jag förstå men jag trodde ni va män!!

  25. Pelle Billing skriver:

    Frimurarn,

    Den enda personen här som låter som en 13-åring är du när du skriver din kommentar. Slå upp ordet projektion i en psykologibok.

  26. Tanja Suhinina skriver:

    Erik.
    Jag har ritat upp två normalfördelningskurvor, en planare med medelvärde på ett högre värde, och en mer sammandragen med lägre medelvärde. Jag kan intyga dig om att det fortfarande finns gott om utrymme för gruppen flickor att vara mer könsmogna än jämnåriga pojkar. Min kommentar om att tjejers tidigare pubertet är en faktor i att de liksom killar får sin beskärda del av att gå runt och känna sig oknullade var inte menad som en allomfattande analys. Och ja, tjejer kan dejta äldre killar, men min och Anders diskussion rörde sig lite mer specifikt om blyga ungdomar, och det är inte helt självklart för en blyg pubbebrud att ha kontakt med äldre killar.

  27. [...] tidigare inlägg om manlig sexualitet har jag skrivit om hur den demoniseras, och hur det saknas konstruktiva budskap om mäns [...]

  28. Erik skriver:

    Tanja Suhinina:

    ”Jag har ritat upp två normalfördelningskurvor, en planare med medelvärde på ett högre värde, och en mer sammandragen med lägre medelvärde. Jag kan intyga dig om att det fortfarande finns gott om utrymme för gruppen flickor att vara mer könsmogna än jämnåriga pojkar.”

    Det spelar ingen roll om fler kvinnor är könsmogna än jämnåriga pojkar eftersom det per definition räcker med enstaka jämnårig pojke för att de flesta jämnåriga tjejer som vill skall få ha sex.

    ”Min kommentar om att tjejers tidigare pubertet är en faktor i att de liksom killar får sin beskärda del av att gå runt och känna sig oknullade var inte menad som en allomfattande analys.”

    Det är fortfarande med den hänsynen många färre kvinnor som har det problemet av ganska uppenbara orsaker. Problemet kvinnor (och framför allt samhället) brukar prata om handlar oftare om att de känner sig pressade till sex för tidigt i fasta relationer. Å andra sidan kan ”för tidigt” betyda precis vad som helst och de är pressade av jämnåriga tjejer att vänta.

    ”Och ja, tjejer kan dejta äldre killar, men min och Anders diskussion rörde sig lite mer specifikt om blyga ungdomar, och det är inte helt självklart för en blyg pubbebrud att ha kontakt med äldre killar.

    Jag vet inte vilken verklighet du kommer från men i det här landet är det så vanligt att vi har lagar mot frivilliga sådana sexualla relationer. En av mina kompisar kunde hamnat i fängelse för våldtäkt för att haft frivilligt sex med sin flickvän om de blivit ihop lite tidigare. När han var 19 var hon 15.

    En kille jag känner utbildar sig som lärare, högstadietjejerna tokraggar på honom. Tjejerna kanske var blyga i pubben på din tid, det är de inte idag. Ett av problemen det pratas om i rättssammanhang idag är att yngre tjejer har sex med äldre killar i utbyte mot sprit.

  29. Pelle Billing skriver:

    Erik och Tanja S,

    Jag tror vi måste skilja på två olika faktorer här. Dels har vi evolutionär psykologi, vilket ger könen olika förutsättningar. Det är detta Erik trycker på i sina resonemang. Och dels så har vi individuella psykologiska faktorer. Om man är blyg, så kan man även som tjej vara såpass rädd och försiktig att man drar sig undan sex, och sedan känner sig oönskad.

    Men denna känsla stämmer troligen inte som tjej, utan det finns egentligen fullt med killar som skulle ”ställa upp”, men det blir man inte ens medveten om i sin blyghet. Blyga killar däremot, har ofta helt rätt i sin analys att ingen vill ha sex med dem, eftersom de har för låg status i de flesta tjejers ögon.

Google