Betraktelser

01 augusti 2009, av Pelle Billing

Gick en sväng på stan, och gjorde några intressanta observationer:

  • På en trottoar gick en man med en barnvagn, och brevid honom gick en kvinnlig polis. De var uppenbarligen en liten familj. Slutsats: Sverige har kommit oerhört långt när det gäller friheten att kunna välja yrke och livsstil, oberoende av kön. Hälften av de senast antagna på polishögskolan är kvinnor.
  • Inne på McDonalds var det två tjejer som stod i kassan. Kön gick oerhört långsamt. Plötsligt öppnades en tredje kassa av en ung man. Han var snabb och bemötte kunderna på ett trevligt och effektivt sätt. På skjortan gick det att läsa ”2e assistent”. Slutsats: Det lönar sig att jobba hårt och prestera bra. Killen var andre assistent för att han satsade mer på sitt jobb än tjejerna, inte för att han var född till man.
  • En kvinna i McDonalds-kön kämpade med att hålla reda på sin lilla flicka med Downs syndrom. Vid ett bord satt en pappa och försökte hålla reda på sin lätt vilda son, samtidigt som han försökte prata med en kompis. Slutsats: Att ta hand om barn är obetalt arbete, samtidigt som det är bland det mest meningsfulla arbete man kan göra. Ifall du sköter barnen på bekostnad av din egen karriär, så se till att få ekonomisk kompensation av din partner på något vis – ifall det blir skilsmässa en dag.
 

8 kommentarer på “Betraktelser”

  1. Kristina skriver:

    Tillägg till slutsats till scenario ett: Den kvinnliga polisen är ett föredömme som vågar släppa fram sin man som förälder (nu var hon väl iof i tjänst så det kanske var självskrivet just då?).

    Kommentar till slutsats tre: det du säger här är ganska ”radikalt” (jag håller med dig), beroende på hur man löser det. Att den som är hemma får sätta av en del av föräldrarpenningen till pensionssparande är väl för de flesta rimligt? Men man kanske har helt och hållet gemensam ekonomi. Annars är väl en idé att det enskilda ekonomiska utrymmet vardera partnen har är lika stor (resten går till den gemensamma ekonomin) just under småbarnsåren?

  2. Pelle Billing skriver:

    En idé är också att intjänade pensionpoäng under ett äktenskap delas automatiskt. På så vis kan man vara mer fri i hur man fördelar arbetet inom ett äktenskap, och den som tar ett större ansvar för barnen (obetalt arbete) får en viss trygghet inför framtiden.

  3. Adam Weisshaupt skriver:

    Pelle;
    Hur ska vi då göra med de generellt obetalda arbetena snickra, laga cykel, flytta, klippa gräsmattan, meka bil mm mm? Dessa är ju också obetalda men manliga obetalda arbeten som feminister är ytterst tystlåtna om. Dessutom så arbetar män 30 min mer om dagen med någon av dessa arbeten.

    Trygghet inför framtiden måste alltid vara individuell och den fördelas logiskt sett redan nu rättvist i ett förhållande, jag tror dock nog att det är mannen som drar det kortaste strået då hans arbete är mest riskfyllt och medför ofta b la ett kortare liv. Kvinnorna har idag all makt inom det privata och vill bibehålla den samt även få halva makten ute i det offentliga. När kvinnorna inser att de måste dela med sig av det privata så kommer män mer än gärna släppa fram dem.
    Sanna mina ord!

    Vi kommer också att ta emot dem när de har ledsnat på det offentliga och helst vill byta ut det offentliga mot det privata( hemskt så jag generaliserar) Den dagen kommer också att komma
    Sanna mina ord!
    :-)

  4. Pelle Billing skriver:

    Adam, precis som kvinnor numera börjat kräva mer makt i det offentliga, så måste män kräva mer makt i det privata – från första början i förhållandet. Ifall man har en tydlig överenskommelse om arbetsfördelning så tror jag detta blir lättare. I så fall behöver inte mannen tassa på tå hemma av rädsla för att hustrun ska kräva att han borde göra mer. Har man en arbetsfördelning kring förvärvsarbete, hushållsarbete och tyngre hushållsarbete (av typen du beskriver) – så finns det alla möjligheter för en svensk man att sluta vara så flat i hemmet.

    Visst ska vi kritisera missförhållanden i det feministiska Sverige, men det är minst lika viktigt att vi män förändrar vårt eget sätt att vara.

  5. Adam Weisshaupt skriver:

    Pelle;
    Män har numer en stor roll även privat, personligen är jag född tidigt på 70-talet och bland mig och mina vänner är det naturligt att vara hemma med barn (när vi får vill säga) , att jobba 75%, att laga mat mm mm. Frågan är om kvinnorna i högre utsträckning klipper gräs, mekar bil mm mm ?

    Innan tredjevågsfeminismen började med sitt kvinna=offer prat så hade vi tydligare roller som de allra flesta var nöjda med, tyvärr så hade vi också på den tiden lagar som diskriminerade kvinnor. Dock är det inte relevant att sätta ett likhetstecken mellan de gamla feministerna som ville ha lika rättigheter som männen och de nya feministerna som använder sig av förljugenhet, märklig statistik, marxism och kollektiva skampålar. Sverige är idag västvärldens mest könssegregerade land.

    Visst kan man tycka att män ska ändra sitt sätt att vara men det borde ju vara upp till var o en att bestämma, t ex så kan den mannen som vill leva längre sluta ta risker och tjäna mindre, sluta meka bil och diska istället. Frågan är vem som ska sköta detta istället?

    Vi kan ju ta exemplet med vårdnadstvister där många feminister går ut och säger
    -”Män förlorar VT för att de inte stannat hemma med barnen i lika utsträckning som mamman”
    Detta är att skumma på ytan, visst kan det finnas en sanning i det men det innebär ju inte att pappan inte är lika viktig eller att hans roll som ”brödsamlare” är onödvändig för familjen och barnen.
    Det märkligaste ändå är att utbildade personer anser att det är legitimt att ta bort en förälder ur barnens liv, detta ter sig som det största sveket någonsin mot barn i Sverige, 2006 kom en ny lag som aktivt skyddar kvinnor men diskriminerar pappor och barn. Hur kan pappor och barn skydda sig mot den kollaps som detta innebär? Hur kan man göra så att fundamentala mänskliga rättigheter får möjlighet att bestämma vid VT?

    Vi män har förändrat Oss och är för en ny jämställdhetsrörelse där samtliga människor och även barn får sin röst hörd.

    Tack för en bra blogg Pelle!

  6. Pelle Billing skriver:

    Tack Adam!

    Ja, vårdnadstvister behöver få ett nytt system, där det inte lönar sig att bråka eller att förvägra ena föräldern (pappan) att träffa barnen tills tvisten är löst. Det är heller inte OK att säga att den som varit den primära vårdnadshavaren ska få enskild vårdnad. Bägge har jobbat för barnen på sitt sätt och gemensam vårdnad (gärna delad) bör vara normen om inte ena förälderna är uppenbarligen olämplig.

    Vad gäller roller i hemmet så tror jag man måste bestämma sig för vad man vill som man och sedan kämpa för detta. Om man vill dela lika på allt (bägge jobbar 75%, bägge diskar, bägge klipper gräs), så får man kräva det och inte ge sig förräns det är implementerat. Om man vill ha lite olika roller, t ex att mannen tar större ansvar för försörjning och gräsklippning, då får man kräva att kvinnan tar mer ansvar för annat hushållsarbete.

    Sedan kan man ha olika lösningar under olika perioder såklart.

    Vill personerna ha väldigt olika lösningar då blir det såklart svårt, men då kanske man inte kan leva ihop i längden.

    Att låta en samling feminister bestämma hur man ska leva är däremot vansinne. Paret själv diskuterar och bestämmer.

  7. Adam Weisshaupt skriver:

    Kunde inte ha sagt det bättre själv Pelle:-)
    Vi människor kommer alltid att försöka fördela arbetet naturligt och vi behöver inte sociala konstruktioner eller statens inblandning i detta.

  8. katten skriver:

    plan ahea
    d.

Google