Äntligen jämställdhet även för män

18 augusti 2009, av Pelle Billing

Ett av de absolut mest basala kriterierna för ett jämställt (och jämlikt) samhälle är att alla är lika inför lagen. Så länge det kvarstår orättvisor i lagstiftningen, så kvarstår det per definition strukturella orättvisor. De tidiga feministerna var väl medvetna om detta, och hade helt enkelt det anspråkslösa kravet att män och kvinnor skulle vara lika inför lagen – något som idag är en självklarhet för de flesta av oss.

Någonstans på vägen började dock feminismen spåra ur, och det viktiga blev att kvinnor aldrig missgynnades av lagen, medan det var OK att män gjorde det. Ett sådant tankesätt ligger bakom att vi idag, år 2009, fortfarande har en lag som kan tvinga män in i värnplikt, medan kvinnor har en ”värnrättighet” men ingen plikt. Andra olikheter inför lagen till mäns nackdel är att vi tillåter omskärelse på små pojkar, men inte små flickor, och att vi har en kvinnofridslag men inte en människofridslag.

Med tanke på dessa ojämlikheter inför lagen, så är det ytterst glädjande att värnplikten håller på att avskaffas, och med den ett av de manliga tvången som ”glömts bort”. I lördagens SvD skriver försvarsminister Sten Tolgfors (M) en debattartikel kring hur värnplikten ska fasas ut. Det hela kommer att ske i tre steg:

1.De värnpliktiga som påbörjat grundutbildning före 1 juli 2010 kommer att få fullgöra den på frivillig grund. Så många som möjligt bör fullgöra grundutbildningen.

2. De som före reformens ikraftträdande skrivits in för värnpliktsutbildning, men som inte påbörjat utbildningen före 1 juli nästa år, kommer istället att erbjudas att genomföra motsvarande utbildning på frivillig grund.

3. Den som före reformens ikraftträdande skrivits in för värnpliktsutbildning, men som inte den 1 januari 2011 har påbörjat utbildningen, kommer att erbjudas en tre månader lång frivillig militär grundutbildning. Efter den erbjuds soldaterna en längre soldatbefattningsutbildning med sikte på stående och kontrakterade förband. Därmed är övergången till rekrytering på frivillig grund fullgjord.

Vad som även framgår av debattartikeln är att jämställdhetsaspekten inte alls förefaller ha varit central för beslutet att övergå till frivillig rekrytering, utan istället är det behovet av att höja kvaliteten på förbanden som stått i centrum. Så vi kan konstatera att det är en bit kvar till att mäns jämställdhetsfrågor på allvar kommer upp på den politiska agendan.

Dock så är den stundande reformen mycket glädjande, oavsett bakomliggande anledning, och de pojkar som idag växer upp i Sverige kommer att få ha friheten att välja ifall de vill bli soldater eller inte – en frihet som inte funnits inom Sveriges gränser på länge.

 

13 kommentarer på “Äntligen jämställdhet även för män”

  1. vmm skriver:

    Jag är tämligen säker på att om enbart kvinnor tvingats att göra värnplikt så hade fler röster hörts i debatten om att det är ojämställt och helt enkelt orättvist. Och då hade en övergång till en könsneutral värnpliktslag nog motiverats med jämställdhetsargument om att diskrimineringen av kvinnor måste upphöra och inte med argument om en allmän kvalitetshöjning ( ”vi måste göra försvaret bättre, så därför måste vi ha in fler män i försvaret”… näej, det låter inte så troligt att det argumentet skulle finnas med då).

  2. Pelle Billing skriver:

    Ja, tyvärr så har man glömt bort att lagar måste vara rättvisa åt bägge hållen.

    Lagar som missgynnar kvinnor har vi inte haft på länge nu i Sverige. Vi hade länge kvar en lag som diskriminerar homosexuella (äktenskapsbalken), men den har ändrats nu. Värnplikten har diskriminerat män i alla år, men nu ska vi äntligen bli av med den. De lagar som behöver ändras eller skapas är manlig omskärelse och lagen om kvinnofrid.

    Förhoppningsvis är vi snart framme vid en punkt då ingen diskriminerande lagtext kvarstår.

  3. vmm skriver:

    När man ändå håller på och ändrar lagar och regler så kan man passa på att ändra reglerna för barnbidrag så att mammor och pappor får dom på lika villkor och att änkepension även ska kunna ges till män som uppfyller alla villkor utom kvinnligt kön för att få änkepension.

  4. Pelle Billing skriver:

    Änkepension? Det har jag inte koll på, kan du berätta mer om vad som gäller?

  5. vmm skriver:

    Änkepensionen är en gammal rest från en svunnen tid. Men den är inte helt avskaffad. Det handlar om att kvinnor födda före 1944 och som varit gifta kan få en del av sin makes pension om han avlider före henne. Jag kan inte villkoren men tanken är att pensionen ska kompensera pensionsrätten i ett samhälle där män arbetar och kvinnor är hemmafruar.

    Den här pensionen avskaffades 1990 men alla som då uppfyllde villkoren omfattas fortfarande av dom gamla reglerna.

    Jag tycker inte man ska ta ifrån kvinnorna den här extra pensionen, för det vore ju orimligt, men man borde låta även dom män som uppfyllde villkoren då 1990 få rätt till den här pensionen.

    Jag fattar att det inte handlar om många män som var ”hemmamän” men det tycker jag snarare är ett argument för att man borde kunna låta även dessa få män få rätt till det här – det kan inte handla om så mycket pengar för staten.

    Vår nya diskrimineringslag från 2008 (SFS 2008:567) sätter dock tvärstopp för dessa män att kunna få någon änkepension:

    2 kap 14§: ”Diskriminering är förbjuden i fråga om
    1. socialförsäkringen och anslutande bidragssystem,
    2. arbetslöshetsförsäkringen, och
    3. statligt studiestöd.
    Förbuden gäller dock inte diskriminering som har samband med ålder.
    Förbudet mot diskriminering som har samband med kön i fråga om socialförsäkringen
    och anslutande bidragssystem hindrar inte heller tillämpning av
    bestämmelser om änkepension, hustrutillägg eller utbetalning av barnbidrag.”

    http://www.do.se/Documents/pdf/diskrimineringslagen.pdf?epslanguage=sv

    Hustrutillägg har jag inte en aning om vad det är.

  6. Pelle Billing skriver:

    Mycket intressant vmm. Får se om det leder till en bloggpost. Fascinerande att det är lagstiftat om undantag, så att man får diskriminera män i vissa fall.

  7. Paddan skriver:

    Jag är INTE nöjd med att män slipper värnplikten… tycker faktiskt det gott kunde vara tvång för båda könen att göra lumpen. Det är en utvecklande (för de flesta) upplevelse som får många att känna en viss stolthet och självkänsla… typ ”fan jag klarade det här!”

    Vad har vi kvar sen i vårt mjukis samhälle?

  8. Kristina skriver:

    Paddan, detta är intressant. Jag är lite kluven i den frågan. Visst är det rätt att det skall vara lika för alla, men frågan är som sagt om alla skall ”slippa” eller ”tvingas”?

    Jag skulle kunna tänka mig en väg där man förstärker rätten till vapenfri tjänst. Ingen skall tvingas bära vapen mot sin övertygelse! Men utmaningar och samhällsnyttig tjänst kan klart gagna individen som du säger.

    När killar pratar lumparminnen undrar man ju ibland om man har missat något:)

  9. Pelle Billing skriver:

    Intressant tankegång Paddan.

    Jag håller med dig om att värnplikten har representerat en form av ”rite of passage” för många män, dvs att man går från att vara pojke till att vara man. Detta inslag var givetvis något positivt. Samtidigt tror jag att Sverige behöver en yrkesarmé för att klara den typ av uppdrag som krävs nu (Afghanistan) och som kommer att krävas i framtiden.

    Hur tänker du att en värnplikt för bägge könen skulle kunna passa ihop med de krav som Försvaret har på sig? Kanske skulle man kunna tänka sig någon form av samhällstjänst istället?

  10. Paddan skriver:

    @Kristina och Pelle

    Min egen erfarenhet från lumpen är i princip ”fy fan vilken skit, men jag är glad att ha gjort det”. Innan lumpen hade jag sagt att det var skit och skulle avskaffas, efter lumpen insåg jag vissa saker om mig själv. Det ger möjlighet till distans till samhället i övrigt och man kan växa som individ. På så vis tänker jag att tjejer och killar skulle må bra av detta.

    Jag håller helt med Kristina att vapenfri tjänst ska ges större möjlighet och utrymme. Det jag egentligen ville säga är det du sa, det med utmaningar och samhällsnyttig tjänst.

    Angående om man ska slippa eller tvingas göra värnplikt… alltså det är ju inte glasklart antingen eller. När jag mönstrade, 2004, så upplevde jag det som att jag hade viss valmöjlighet. Jag kunde bestämt hävda att jag var pacifist och få vapenfri tjänst (var dock för mesig och stod inte på mig). Man brukar säga att om man verkligen inte vill göra lumpen så går det ganska lätt att slippa. Du kan hävda alla möjliga fel och problem och krångla till det. Men någonstans känner jag att det är tur att tvånget ändå fanns där i bakgrunden. Hade jag kunnat välja på en blankett, genom att kryssa ”ja” eller ”nej”, så hade jag kryssat nej.

    Värnplikten är en rite of passage, dock har många en ohyggligt negativ bild av den (macho, förnedrande, förtryckande etc). Men för min del så var det mest utvecklande. Det finns saker att jobba med inom det militära, ingen tvekan om det. Men vad förlorar vi på att göra det fullständigt frivilligt och ”främmande” för vanligt folk. En ren yrkesarmé som bara en liten klick får erfarenhet av.

    Jag är av den åsikten att fler kvinnor i försvaret är önskvärt. Det tenderar att bli en överdriven macho inställning om det är väldigt få tjejer. Så man bör sträva efter en mer kvantitativ utjämning i den mån det går. Väl inne, så bör individer få välja mer fritt efter intresse, behov och önskningar. Jag tror att detta skulle kunna vara hyfsat möjligt (även om kraven ser mycket annorlunda ut idag, som du påpekar Pelle, ang. yrkesarmé etc.) Mer inriktat på samhällstjänst låter som en god idé tycker jag.

    Dock är det väl en önskedröm utan dess like som jag pratar om. Ingen vill ha försvaret. Ingen är beredd att betala för det. Och inte många ser vad det ska vara bra för, bättre att ungdomar skaffar jobb/utbildning (eller går med i en yrkesarmé.) Jag förespråkar ju en hyfsat gammal traditionell patriarkal modell i det här avseendet :-P , som är på dödsbädden.

  11. Kristina skriver:

    Mycket intressant betraktelse Paddan, nu har jag lärt mig lite nytt igen.

    Jag är inte så insatt, men en modell där valfrihet rådde mellan samhällstjänst å ena sidan, inriktning mot internationella uppdrag o anda sida, skulle väl kunna göra att alla kunna innefattas (allmän värnplikt). Chansen till utlandserfarenhet skulle kunna locka vissa även vid frivillighet dock? Men det är väl naivt att hitta på lösningar som verkar bra på pappret:) Jag håller generellt med dig om att blandning av kvinnor och män i grupper gör oftast att det blir mer högt i tak.

  12. hampus skriver:

    ”Jag håller helt med Kristina att vapenfri tjänst ska ges större möjlighet och utrymme.”

    Och då, uppstår inte en ny debatt genast vaför män väljer si och kvinnor så? Även om icke, hur skulle ni reda ut detta?

  13. hampus skriver:

    ”Fascinerande att det är lagstiftat om undantag, så att man får diskriminera män i vissa fall.”

    Men är inte detta redan klart och tydligt lagstadgat, även i den nya diskrimeringslagen, där kvinnor ges uitrymmet för riktade insatser, medan män tas i undantag om och om igen?

Google