Ett feministiskt perspektiv förlåter allt

18 juli 2009, av Pelle Billing

För en vecka sedan skrev Rebecka Åhlund en artikel i SvD som förtjänar att belysas. Några av de uttalanden hon gör kan jag bara inte låt gå oemotsagda eller oanalyserande. Det är nämnligen hög tid att alla former av ideologier hålls till samma höga standard, och detta inkluderar radikalfeminismen.

Det som verkligen vore intressant är om någon kunde samköra ”män är djur”-uttalandet och tidpunkten då att vara feminist gick från att betraktas som modernt och självklart till något man som ung kvinna i Sverige gärna avsäger sig eller inte ”förstår”. Något hände där, och att så många reagerade så otroligt starkt är än i dag mystiskt.

Nej Rebecka, det är inte mystiskt att folk reagerar starkt på att en ledare inom ROKS, som ska företräda ett flertal kvinnojourer och som får miljontals kronor i statsanslag, klassar män som djur. Det som skulle vara mystiskt – och tragiskt – är ifall mansföraktet i Sverige skulle ha gått så långt att folk inte reagerade.

Att skriva under Valerie Solanas S.C.U.M.- manifest är magstarkt. Samtidigt är det ett så tydligt naivretoriskt sätt att tala. Att poliser, yrkespersoner som innehar våldsmonopol, kallar folk för neger passerar med nedlagda förundersökningar. Att fira lyckade utvisningar med tårta gav inte heller alls samma evighetsgenklang.

Valerie Solanas S.C.U.M.-manifest står för ”Society for Cutting Up Men”, och förespråkar att det manliga könet ska utplånas. Jag skulle vilja säga att det är mer än magstarkt att skriva under manifestet; det borde klassas som hets mot folkgrupp. Byt ut ”men” mot ”women” i titeln, och se ifall det skulle vara politiskt gångbart att skriva intresserade artiklar om boken i våra stora dagstidningar.

Givetvis är det fel att polisen använder ordet ”neger” och att utvisningar firas med tårta, men det kan ändå inte klassas som lika allvarligt som att förespråka en utrotning av halva mänskligheten.

Prisbelönta Hannes Råstam fick en kram av en incestdömd man när denne fick besked om resning, via just Råstam.

Den korrekta benämningen är ”oskyldigt incestdömd man”,  då han numera är frikänd och rentvådd. Att utelämna ordet ”oskyldigt” är ett billigt trick för att få ihop en intressant mening.

Radikalfeminismen, som ligger till grund för den svenska statsfeminismen, gör att det i dagens Sverige är tillåtet att göra uttalanden om män som inte skulle accepteras om de gjordes om andra grupper i samhället. Detta måste få ett slut: äkta jämställdhet betyder nämligen att män och kvinnor behandlas på samma vis och med samma respekt.

 

15 kommentarer på “Ett feministiskt perspektiv förlåter allt”

  1. Medborgare X skriver:

    Väl talat Pelle! Det är som sagt ytterst förvånandsvärt att radikalfeminismen fått infiltrera svensk politik och den svenska statsförvaltningen utan att detta har granskats hårdare av media. Detta visar i all tydlighet att den tredje statsmakten numera är allt för tätt knuten till den politiska makten. Politiker, höga statstjänstemän och journalister lever numera i symbios med varandra och kliar varandras ryggar.

  2. Zac skriver:

    Jag brukar roa mig med att byta ut ordet ‘man’ mot ‘jude’ – så brukar det stå ganska klart för de flesta hur pass olämplig retoriken påfallande ofta är…

    //Zac

  3. Clabbe skriver:

    Programmet som artikeln handlar, Medierna i Sveriges Radio, finns som mp3 här:

    http://www.sr.se/laddahem/podradio/SR_p1_medierna_090706040026.mp3

    Inslaget om Könskriget börjar efter cirka 22:30.

  4. Clabbe skriver:

    Jourkvinnan som intervjuas i SR-inslaget, Violet Dahlgren, var en av de som försvarade von Wachenfeldt och la skulden på Rubar:

    – Det är tyvärr många jourer som riskerar att mista sina bidrag på grund av att den där TV-journalisten ville skada oss, säger Violet Dahlgren.

    http://www.svd.se/nyheter/inrikes/artikel_436657.svd

    Märkligt att visar runt den manlige reportern i kvinnojouren. Är inte män portförbjudna inom Roks?

  5. dr Filip skriver:

    Bra talat, men minns symbolen för rättsskipning, den blinda kvinnan med vågen. Det kanske är dags att ta bort ögonbindeln på den kära damen. Dessutom är det nog tid att kalibrera vågen.

  6. Per skriver:

    Att detta kan ske är ju för att all gammal god ton som ”damerna först”, ”kvinnan som det svaga och täcka könet”, ”en man drar ut stolen till en kvinna” osv. har omsatts i politik. Kvinnorna är ju inte dummare än att de drar nytta av gamla etikettsregler och förväntar sig åtlydnad och män som inte käbblar emot.

    Kvinnors ”svaghet” har också varit deras största styrka då de alltid kunnat skylla på det vid motgångar eller ifrågasättande. Nu utmanas de ju dock av nya svaga grupper så det här kan bli dramatiskt!

    Männen däremot står som dumma kossor bredvid och råmar och hoppas på lite uppskattning från kvinnfolket. Så visst hade Wachenfeldtskan rätt om att män är djur.

  7. Kristina skriver:

    Per:
    Jo, jag har alltid varit lite förbryllad över gentlemannaskapet. Vad fyller det för funktion i dag egentligen? Jag har själv ofta undanbett mig hjälp av den typ som tydligt är överflödig. Kan vara utlåning av jackor, hållande av dörr eller hjälp med tunga lyft som jag lätt klarar o.s.v. :) Det känns friare att veta att man klara vissa situationer om det behövs.

    Därmed inte sagt att vi inte skall vara generösa mot – varandra tvärt om! Att dela med oss av det vi är bra på och skämma bort varandra ibland är det inget fel med. Men det är ju ännu mer värt om man gör det för att vi är medmänniskor, än för att etiketten så bjuder.

    Det kommer nog att en stund att förändra ”ridderlighetskonventionen” . Vi är ju alla människor och det är inte så förvånande att många tjejer tar emot fördelar. Det är lite upp till män att inte använda detta som ett ”konkurrensmedel” sins emellan för att verka attraktiva.

  8. Per skriver:

    Gentlemannaskapet sitter djupt rotat och målar in män i ett hörn som kvinnor inte är sena att utnyttja.

    Vad vi nu ser är nya ”svaga” grupper som t ex invandrarer som kommer undan med att kalla kvinnor för svennefittor och homosexuella som kan kasta anklagelser åt alla möjliga håll. Det blir plötsligt ett privilegium att tillhöra en ”svag och utsatt” grupp för det kan användas som ett sylvasst vapen mot all slags (befogad) kritik.

    Jag tycker det här är en djupt problematisk samhällsutveckling eller kanske en fas som vi måste gå igenom innan vi slutgiltigt slänger kollektvismen på soptippen och börjar utgå ifrån individen istället. Dagens ”blandsituation” är helt bisarr oacceptabel..

  9. Zac skriver:

    Jag vet inte vem som sade det – men det ÄR omöjligt att diskriminera en heterosexuell vit man

    //Zac

  10. Kristina skriver:

    Hehe. Old habits die hard. Men jag tror att tiden är inne för omformning av gentlemannaskapet eller?

    Per: Det är visst inne att vara förfördelad idag:) Även bland män.
    Å andra sidan är det bra om alla gruppers specifika svårigheter kommer upp. Även om det är smärtsamt – ett tecken på öppenhet kanske?

  11. Per skriver:

    Zac: inte om han sitter i rullstol! eller har åldern inne, för man har väl även talat om att införa lagar mot åldersdiskriminering?

    Kristina: det är inte bara inne utan man tjänar på det, det är ju det som är så läskigt. själv koketterar jag ofta med mitt dubbla utanförskap och hur synd det är om mig, det ger en massa fördelar och ingen vågar säga emot!

    men som jag skrev: vi kanske måste gå igenom denna fas innan vi kan införa individualism på riktigt. det kanske måste bli såhär absurt innan folk får upp ögonen och fattar vad kollektvism leder till.

  12. Pelle Billing skriver:

    Intressant diskussion! Jag tror också jämställdhet är en process som måste ske stegvis, typ såhär:

    1. Feminism, som till en början var positiv och hälsosam och sedan i förlängningen blev överdriven och absurd
    2. Män börjar se att det finns många nackdelar med att vara man, och därmed accepterar man inte längre feminismen. Anti-feminismen och maskulinismen föds.
    3. Vi inser att det finns för- och nackdelar med bägge könsrollerna, och slutar tävla om vem som har det sämst. Samtidigt inser vi att det finns både biologiska och social konstruerade skillnader mellan könen, och lägger arv/miljö-debatten på hyllan.
    4. Vi kan behandlar folk som individer i första hand, och som man/kvinna i andra hand. Vi varken förnekar eller överdriver könsskillnaderna.

  13. [...] Helt klart värt att ta ett par minuter och läsa vad Peter kom fram till : Ett feministiskt perspektiv förlåter allt [...]

  14. Leroy skriver:

    Ett väldigt bra inlägg Pelle.

    Många bra kommentarer med läsvärda länkar.

    Så klart kommer det en morgondag och sanningar hinner ikapp alla dessa som påstår men har svårt att leverera. Så länge delaktighet finns som ett möjligt alternativ så finns möjligheten.

    Har man genom påståenden förstört detta då får man hoppas att verkligheten hinner ikapp.

    Leroy

  15. Michael skriver:

    Egentligen säger radikalfeminism och statsfeminism inte riktigt vad det handlar om – vulgärfeminism respektive fascism med vulgärfeministiska förtecken.

    Vilket är långt ifrån individers rätt till samma möjligheter och rättigheter, oavsett kön, etnicitet, religion eller sexuell läggning. Eller hårfärg och hobbyintressen, för den delen.

Google