Bortom allt rimligt tvivel

05 juli 2009, av Pelle Billing

Idag blir det ytterligare ett inlägg om våldtäkt, precis som igår. Denna gång gäller det en ung våldtäktsdömd man från Haparanda som för en tid sedan kontaktade mig via mejl. Hans fall är extra intressant eftersom han aldrig nekat till att han haft sex med kvinnan i fråga, utan han hävdar istället att han sovit medan sexet pågick, och därför saknar uppsåt.

Att hävda att man sover medan man genomför ett samlag kan tyckas vara en konstig ursäkt, men den är faktiskt så konstig att den kan vara sann. Vem skulle komma på att ljuga om en sådan sak?

Mannens berättelse stöds även av tidigare flickvänner:

Två tidigare flickvänner har vittnat till 26-åringens fördel och berättat att han gjort sexuella närmanden också mot dem, när han har sovit.

Således är det inte bara mannens egen utsaga som vi förväntas lita på, utan två andra vittnen stödjer att han är en person som kan utföra sexuella handlingar i sömnen. Det visar sig även att den expertis som finns på området stödjer mannens berättelse:

Sömnforskare Ludger Grote gav sitt sakkunnigutlåtande i hovrätten. Han menar att det är fullt möjligt att genomföra så komplexa handlingar i sovande tillstånd.

Som sömnforskare, så är han rimligen den som är bäst lämpad att uttala sig i dessa frågor. Det hindrar däremot inte rättsläkarna från att säga sitt:

De två rättsläkarna anser däremot att det är omöjligt att genomföra så komplicerade gärningar under sömn.

Med all respekt för rättsläkare och deras kompetens, så låt mig säga detta: de är inga experter på vilket beteende man kan eller inte kan uppvisa i sömnen, och de bör inte uttala sig när de inte har någon egen kompetens att tillföra.

Sammanfattningsvis så kan man säga att detta är ett ovanligt och komplicerat fall, men med tanke på att två tidigare flickvänner och en sömnforskare stöjder mannens utsaga, så kan man knappast hävda att det är ställt bortom rimligt tvivel att han hade uppsåt att begå våldtäkt, vilket en av nämndemännen i hovrätten instämmer i:

- Jag anser att domen är felaktig. Det finns rimliga tvivel och det skall resultera i en frikännande dom av rättsäkerhetsskäl, säger Tuhkanen.

Tyvärr så gick inte rätten som helhet på samma linje, och mannen dömdes för våldtäkt:

Hovrätten slog i dag fast Haparanda tingsrätts dom mot en 26-årig man från Haparanda. Han döms till två års fängelse för våldtäkt och ska betala 81 000 kronor till kvinnan för kränkning, sveda och värk.

Detta blir tyvärr ytterligare ett i raden av de fall som påvisar att rättssäkerheten i Sverige år 2009 fortfarande lämnar en hel del att önska. Mannen i fråga är förtvivlad och upprörd, och önskar att fallet ska få mer mediauppmärksamhet, då han inte vill annat än få chansen att bevisa sin oskuld och bli rentvådd. Så detta är mitt bidrag till att ge fallet uppmärksamhet, och jag anser att det bör tas upp i HD för att få en prejudicerande dom – och dessutom så verkar HD äntligen ha insett att rättssäkerheten bör komma först.

Frågan är hur de tänkte på tidningen NSD när de satte rubriken: Sovande våldtäktsman fick två års fängelse.

Sovande våldtäktsman? Är inte det en självmotsägelse?

 

14 kommentarer på “Bortom allt rimligt tvivel”

  1. Hemlige Arne skriver:

    ”våldtäktsman” är en självmotsägelse i sig, det är fan inte manligt att våldta!

  2. Magnus skriver:

    Hejsan Pelle!

    Intressant inlägg!

    När det gäller domstolarnas beviskrav vid våldtäktsmål, är det ett helt eget kapitel. När det gäller våltäktsmål, tycks ribban för vad som anses vara ställt utom allt rimligt tvivel vara väldigt lågt satt.

    Utifrån en av HD:s domar, kan man dra paralleller till delar av domen mot stureplansprofilerna.
    De dömdes på flickans utsago för att bland annat ha fört upp en fjärkontroll i flickans ändtarmsöppning. Polisens tekniker kunde dock inte finna någon avföring, besudlingar eller annan teknisk bevising som tydde på att flickan haft fjärrkontrollen i ändtarmsöppningen.
    Ändå dömdess de båda pojkarna för att ha begått just denna gärning, då domstolen ansåg flickans berättelse trovärdig.
    Detta trots att den tekniska bevisningen talades till pojkarnas fördel.

    Hade hovrätten som dömde stureplansprofilerna haft samma nivå på beviskraven, som HD hade i sina båda domar, borde stureplansprofilerna inte ha dömts för denna delgärning.

    När en kvinnas berättelse anses trovärdigare en den tekniska bevisning, så sätts per automatik rättssäkerheten ur spel. Det skulle vara bra om HD tog upp fler likande fall, då jag tror HD förr eller senare kommer att få agera kraftfullt mot de många tveksamma domarna vad gäller våldtäkt.

    Vad gäller expertisens uttalande i rättegångar, så borde det även finnas någon praxis för hur dessa uttalande ska värderas. I fallet med Tito Beltran så ignorerade man mig veterligen den minnsexpert som uttalade sig om flickans minnesbild, då händelsen skedde flera år tillbaka i tiden.
    När nämndemän och domare anser sig ha bättre kunskaper i specifika ämnen, än vad expetisen själva anser sig ha, så uppstår en mycket märkligt situation som knappast förstärker rättstryggheten.

    Ska bli spännande att se vad HD:s ändring av de båda våldtäktsdomarna får för praktisk betydelse på framtida våldtäktsmål när det gäller bevisfrågan.

  3. Nora skriver:

    Det är mannens ansvar att se till att det inte kan inträffa, inte partnerns att fråga om han brukar göra närmanden/våldta i sömnen.
    Helt rätt domslut!

  4. Pelle Billing skriver:

    Nora, mannen gick och lade sig först – somnade – och sedan gick kvinnan och la sig i samma säng. Då de inte var ett par, utan mannen bara var snäll och lät henne sova över då hon hade långt hem, så borde hon ju rimligen lagt sig på soffan och inte i sängen. Således får hon ta ansvar för att hon gick och la sig i samma säng utan att hon hade avtalat detta med honom i förväg.

    Annars kan jag hålla med om att man inte bör sova i samma säng med någon som inte är ens flickvän, om man vet att man kan göra närmanden i sömnen. Eller minimum detta: om man vet att det kan hända får man informera personen först, så får hon välja om hon vill sova i sängen eller inte.

    Men juridiskt sett, så handlar det ändå om uppsåt, och därmed ska mannen inte kunna dömas till våldtäkt. Skadestånd till kvinnan kan man däremot diskutera, men att straffa honom när det inte fanns uppsåt ter sig orimligt.

    Som sagt, det är ett komplicerat fall.

  5. Erik skriver:

    Tyvärr använder sig många våldtäktsmän av denna metod; jag hade inte uppsåt att våldta, jag var full, jag sov, det var inte mitt fel. Tyvärr verkar också denna metod funka vid många åtal. Billing, ser du verkligen ingen motsättning i att förespråka att denna man ska bli frikänd samtidigt som kvinnan i fallet faktiskt tvingats till ett oönskat samlag? Att han sov är liksom inte så relevant med tanke på att hans fysiska styrka gjorde att ett övergrepp faktiskt begicks. Självklart ska han inte ens sova i samma lägenhet som kvinnor(eller kanske även män vem vet) så länge han har detta problem, dessutom bör han ha informerat kvinnan om att det fanns en risk att han gjorde närmanden i sömnen. Pinsamt kan tyckas, med det handlar om vanlig medmänsklighet.
    Att hans ex vittnar om att han gjort närmanden även på dem visar väl bara ännu mer att han just nu är farlig för sin omgivning, INTE att han ska frikännas från våldtäkt. Tvärtom visar exens utsagor att han borde insett sitt problem tidigare och inte utsatt kvinnan för fara, ungefär som när män som vet att de blir våldsamma när de dricker ska hålla sig borta både från alkohol och frestande situationer. Kvinnor ska inte få sina liv förstörda för att vissa män dricker, knarkar eller SOVER sig genom ett övergrepp eftersom män har ett ansvar att inte försätta sig i sådana situationer. För inte är det väl endast kvinnor som ska ta hand om sig, inte gå ensamma hem på kvällarna, inte ha utmanande kläder, inte supa sig fulla och tappa omdömet etc etc? Är man för jämlikhet ska detta gälla båda könen, det gäller även dig Billing.

  6. Pelle Billing skriver:

    Erik,

    Bra att du tar upp kvinnans situation. Jag valde medvetet att inte skriva om hennes situation, eftersom fallet redan var komplext nog för att att kunna beskriva kortfattat i ett blogginlägg.

    Låt mig först och främst säga att detta är ett komplext och ett ovanlig fall. Det finns förmodligen ytterst få män som utför sexuella handlingar i sömnen. Dock är det ett intressant fall med tanke på att frågan om ansvar och uppsåt ställs på sin spets.

    Kvinnan i detta scenario, valde själv att gå och lägga sig i mannens säng efter att han somnat. Denna handling utförde alltså hon utan att han var medveten om det, därmed så får hon ta eget ansvar för denna handling. Ifall mannen i fråga hade varit medveten om att hon sov i samma säng, så håller jag med om att han skulle haft ett ansvar att informera om att han kan utföra sexuella handlingar i sömnen, eller allra helst sagt till henne att hon fick sova på soffan.

    Kvinnan utsätts sedan för ett sexuellt övergrepp, och detta är givetvis traumatiskt för henne. Men detta betyder inte automatiskt att det är våldtäkt. Fundera tex på skillnaden mellan mord, och vållande till annans död. Där är det uppsåtet som skiljer, och straffsatsen är helt annorlunda beroende på vad man döms till. Möjligen skulle man kunna kalla detta fall ”vållande till ofrivillig sexuell handling”?

    Jag är ingen juridisk expert, men det ter sig orimligt att döma någon till våldtäkt när uppsåt saknades, och när mannen inte ens visste att hon hade gått och lagt sig i hans säng (märk väl, det är hans säng, och det är således hennes ansvar att be om tillstånd att få sova där – något som hon inte gjorde). Om han ska dömas till något så är det just ”vållande till ofrillig sexuell handling”, som då bör ha en betydligt lägre straffsats än våldtäkt, och även medföra ett mindra socialt stigma.

  7. susanna svensson skriver:

    Min pojkvän flög på mig och gav mig en rak höger i sömnen för ett tag sedan jag skulle inte komma på tanken att anmäla honom, men däremot har vi båda lärt oss av misstaget. Han har periodvis svåra sömproblem när han har svårt att somna, sover oroligt går i sömnen etc etc. Vi sover inte över hos varan längre under sådana perioder helt enkelt.
    Det är inte bara sånt han har gjort i sömnen tyvärr en gång knackade han på hos en granne mitt i natten i bara kallingarna och en gång vaknade han av branvarnaren för att det låg vidbrända makaroner i stekpannan.
    Att personer gör det mest märkliga saker när de går i sömnen är tyvärr inte ovanligt. Har en jobbarkompis som låste in bilnycklarna i ett nyckelskåp med kombinationslås som bara han kunde. Detta efter att hans fru flera gånger kört bil i sömnen.

    Men för att dömas för brott krävs uppsåt försök att förstå det. Om jag inte miss fel finns det t o m ett rättsfall som slår fast detta sedan en pappa utsatt sitt barn för sexövergrepp i sömnen. Hoppas HD tar upp detta fall

  8. Pelle Billing skriver:

    Mycket intressanta observationer Susanna, tack för att du delar med dig.

  9. Kristina skriver:

    Svårt fall helt klart och intressant. Frågan är väl om kvinnan varit ”säker” om hon sovit på soffan? Hade mannen alls anvisat någon sängplats och hade det hjälpt? I annat fall hade mannen helt klart en skyldighet att informera om sin ”egenhet” redan när han erbjöd nattlogi. Visst uppsåtet kanke inte fanns i samma utsträckning men mannen har något ansvar och skadeståndet borde logiskt sätt vara rätt.

  10. Pelle Billing skriver:

    Ja, skadeståndet ter sig mer rimligt än fängelsestraffet. Skadeståndet handlar ju om vad kvinnan varit med om, och hon har ju de facto varit med om ett övergrepp. Fängelsestraffet bör däremot kopplas till uppsåt, och därför ter det sig orättfärdigt i det här fallet.

  11. Mikael Karlsson skriver:

    Tjena Pelle.

    Jag skriver väl mest för att bikta mig just nu. Precis suttit i en tvist där jag förutspått utgången. Men trotts min säkerhet så vet man aldrig vad som sker. Eller? Jag får höra från våra vänner att med tanke på vad man skriver och säger så borde jag ha större chans än de andra i våran gemensamma krets. Men jag känner och vet annorlunda. Jag har nu fattat ett beslut efter 5års helvette att inte alls engagera mig mera i mitt barns liv tills jag är helt skuldfri.

    Vissa kommer att döma mig för detta men andra kommer att förstå medans de som som dömer kommer att säga att jag är en svikare… Jag har själv sagt att jag kan köpa snacket om att jag skulle vara en svikar farsa. Jag accepterar det av en del anlendningar.. Mitt spyke har varit tillräckligt ansträngt av att se mitt barn lida. Slipper jag se det så slipper jag åka skyttetrafik in och ut på psyk. Får jag dock igenom mina yrkanden så är det en annan sak.. Jag kan då påverka för mitt barns mående.

    Jag skulle ha hållit mig nyckter i kväll men … Njaa.. det blev bara inte så. Påbörjar en ny anställning på måndag vilket gör att jag känner en viss press. Men inte en depression så som jag känt förr.. Sabbat två jobb för min dotter skull men enbart fått skit tillbaka från soc, och andra rättsinstanser för barn. Nu är det dags för mig att få tillbaka mitt liv…

    Tror att jag biktat mig färdigt så att alla manshatande feminister nu kan spotta på mig och kalla mig svikarfarsa… Jag kallar mig själv det.. så .. Då är det väl så. Hur som helst.. Du har en bra blogg .. dont let them bite your ass.. Mvh
    Micke K

  12. Erik skriver:

    Det här fattar jag inte alls.. Varför skulle forskare och läkare vittna om huruvida en individ klarar av en viss sak i sömnen? Det enda som kan svara på den frågan är väl snarare att göra om det inträffade med filmkamera? Om nu inte två tidigare flickvänner räcker.

  13. Pelle Billing skriver:

    Micke K,

    Låter som du har det jobbigt men att du så sakteliga hittat en framkomlig väg. Önskar dig allt gott.

  14. Gullegris skriver:

    Han låg inte och sov när kvinnan gick och la sig, han var vaken. Kvinnan låg i soffan och tänkte sova där men han sa till henne att hon skulle sova i sängen istället. Det ändrar hela scenariot, eller hur?

Google