Handlingsprogram för jämställdhet

25 juni 2009, av Pelle Billing

I dagens Sverige är jämställdhet på många vis synonymt med feminism. Min tes är som bekant att jämställdhet är något som går bortom feminismen, och därmed kan man inte sätta likhetstecken mellan de två begreppen.

Samtidigt som feminismen är otillräcklig, är det viktigt att komma ihåg att den har lämnat många positiva bidrag till jämställdhetsfrågan, bland annat så myntade man för länge sedan begreppet jämställdhet och man förde upp frågan om jämställdhet på den politiska agendan. Sedan har feminismen som bekant även lämnat många negativa bidrag till jämställdhetsdebatten, framför allt de senaste decennierna, något som jag själv ofta kritiserar.

Men det räcker inte att bara kritisera, utan det är lika viktigt att komma med konkreta förslag för hur vi kan komma vidare på ett sätt som är konstruktivt och som kommer att gynna bägge könen.

Här kommer några av mina viktiga punkter för hur vi kan röra oss framåt bland könsfrågorna:

  1. Jämställdhetdebatten ska ha forskning och fakta som grund. Feministiskt ideologi som inte stöds av forskning och fakta ska rensas ut ur alla regeringsdokument.
  2. Alla lagar ska vara könsneutrala, inklusive värnplikt, äktenskap och fridslagar. En förändring av värnplikten är ju på gång nu, inte på så vis att kvinnor ska tvingas mönstra, utan att det manliga tvånget avskaffas. Äktenskapet bör vara könsneutralt, allt annat är en form av diskriminering vilket inte kan accepteras av dem som är för jämlikhet. Kvinnofridslagen bör ersättas med en människofridslag, eftersom identiska former av våld är lika allvarliga vare sig de drabbar en man eller kvinna.
  3. Vid skiljsmässa ska gemensam vårdnad av barnen vara normen, om inte ena föräldern bevisligen är olämplig. I praktiken fungerar inte detta ännu.
  4. DNA-testa alla nyfödda. Detta leder till att barnet får rätt till bägge sina föräldrar vilket ger en psykosocial och ekonomisk trygghet. Dessutom ger det män samma möjlighet som kvinnor att vara 100 procent säkra på att de är förälder till ett visst barn. De biologiska föräldrarna behöver inte alltid vara de som är föräldrar i praktiken, men en adoption blir enklare att genomföra ifall bägge biologiska föräldrarna är kända.
  5. Kvinnojourer är viktiga för kvinnor som utsätts för våld i hemmet. Eftersom män också utsätts för våld i långt större utsträckning än vad som omtalas i media, så bör vi även ha mansjourer. Kvinnor drabbas hårdare av våldet, men att mansjourer ska ha hälften så stora anslag som kvinnojourerna är en bra början.
  6. Avskaffa definitionen på förskolan som ett ”könspolitiskt projekt” (s.19). Det är upp till oss vuxna att förändra oss själva ifall vi är missnöjda med könsrollerna, det är inte barnens uppgift att vara våra försökskaniner.
  7. Individuella kontrakt vid äktenskap. Eftersom många kvinnor riskerar en utsatt ekonomisk situation vid skiljsmässa och männen en utsatt social situation (dålig kontakt med barn och vänner), så skulle det vara bra ifall gifta par kommer överens om hur ekonomin och kontakten med barnen ska tryggas för bägge parter i händelse av skiljsmässa.
  8. Bevarad rättssäkerhet vid våldtäkt. Våldtäkt är ett hemskt brott och i första hand en kvinnofråga. Detta uppmärksammas en hel del i media vilket är bra. Som komplement skulle vi behöva uppmärksamma att bevarad rättssäkerhet är oerhört viktigt vid våldtäktsrättegångar. Alla individer i samhället är oskyldiga till motsatsen bevisats, och denna fundamentala rättsprincip måste vi försvara, även när det är som mest jobbigt.

Några fler viktiga punkter som borde stå med?

 

11 kommentarer på “Handlingsprogram för jämställdhet”

  1. noirs skriver:

    Mycket bra inlägg!
    I allt för länge har anti-feminismen klagat utan att ge debatten nya perspektiv.

  2. Noger skriver:

    Mycket bra initiativ.

    Du tar upp viktiga punkter som borde vara självklara i ett modernt samhälle, men som tyvärr känns mer och mer eftersatta.
    Jag vill att samhällets grundfunktioner (författning, rättsväsende, skola, myndighetsutövning, offentlig sjukvård mm) ska bygga på ”Mänskliga rättigheter”, ”Lika värde” och ”Vetenskaplighet”.

    En sak som kanske ryms inom punkt 1: ”Ställ vetenskapliga krav på genusvetenskapen”.
    Som det är nu så produceras ju bara en massa svammel som dessutom bara riktas till kvinnor. Varför är det viktigare att utreda ”Trumpeten ur ett genusperspektiv” eller göra ”Genusanalys av transportsektorn” än att analysera varför män lever kortare, begår fler självmord, har överdödlighet i nästan alla behandlingsbara sjukdomar, är ensammare, fler uteliggare, osv, osv….
    Dagens feminism har lett till att man upplever 10 min väntetid i sjukvården som oerhört diskriminerande men accepterar att män dör som flugor, man tycker kvinnans ”upplevelse” av sjukvården är viktigare än den mätbara verkligheten.
    Jag menar att genusvetenskapen skulle kunna vara nyttig och riktigt intressant, om den gjorde skäl för namnet ”vetenskap”.

    Jag kan inte komma på några fler punkter just nu, men kolla nedanstående länk:
    http://www.genusperspektiv.se/forum/viewforum.php?f=9

  3. Access skriver:

    Punkt 7 känns vag i samanhanget. Den bör nog förtydligas eller konkretiseras.
    I övrigt är det en bra början!

    Bör det finnas en definition av ”jämställdhet” där man klargör att det handlar om individernas lika rättigheter och skyldigheter samt individens eget ansvar att utöva dessa? Till skillnad från att jämställdhet definieras av skallräkning som det är idag?

  4. Per Löfberg skriver:

    Hej Pelle!
    Jag har genom en kollega som är ”in deep shit” kommit i närkontakt med punkt 3. Lagen säger så här: Om samarbete är omöjligt skall ena föräldern tilldelas hela vårdnaden. När jag träffade hans advokat berättade hon att hon hade tjugo likande fall där kvinnan gång på gång hävdade att mannen var oduglig och samarbetsovillig. Drar man detta till rätten tillräckligt många gånger drar domstolen till slut slutsatsen att samarbete är omöjligt och mannen förlorar ALL vårdnad. Oavsett hur han varit som far och att det inte är han som ställt till problem. Detta kan naturligtvis även drabba kvinnor, men det är oerhört vanligt att män drabbas av detta – och lagstiftningen haltar väldigt mycket efter på det här området. Det dubbelt tragiska är att i många fall påverkas barnen som är i beroendeställning att börja tycka samma sak, och den förälder de bor minst hos blir demoniserad. När de kommit upp i den åldern där de kan kallas till domstol vittnar de ofta så till pappans nackdel, även om han gjort allt för att vara en bra far….här måste domstolarna bli både tuffare och noggrannare för annars har den baktalade parten inte en chans.

  5. Clabbe skriver:

    En mycket bra lista! Den ska bokmärkas och lyftas fram när feminister menar att man bara klagar på dem i stället för att komma med något konstruktivt.

    Det är skrämmande att Alliansenregeringens jämställdhetsplan (som du länkar till) är så radikalfeministiskt präglad!

    Två saker jag saknar i din uppräkning:

    Juridisk abort
    Som det är nu behöver inte en gravid kvinna tala om för pappan att hon är havande. När barnet är fött kan hon sedan kräva pappan på underhåll, oavsett om han får träffa sitt barn eller ej. Mitt förslag: Kvinnan ska även fortsättningsvis ha rätt till bestämma över en eventuell abort, men bör före en viss månad vara skyldig att informera pappan om hon bestämt sig för att behålla barnet. Pappan ska då få möjligheten att avsäga all framtida kontakt med barnet och samtidigt slippa betala underhåll.

    Feminism ska ses som en kontroversiell politisk ideologi
    Säga vad man vill om amerikanska samhällsprogram på TV, men är det en kontroversiell åsikt som debatteras bjuds alltid olika meningsmotsåndare in. I Sverige kan – som i morse i SVT:s morgonsoffa – tre gäster och programledaren sitta och diskutera jämställdhet helt på radikalfeminismens premisser, utan att någon kritisk åsikt får komma fram. Feminismen ska tas för vad det är: en kontroversiell politisk ideologi. Bjuder man in en radikalfeminist i media ska en feministkritiker beredas lika stor plats,

  6. Erik skriver:

    En punkt som du missat(och som känns extra viktig efter den aktuella undersökning som det rapporterats om idag) är att kvinnor och män med liknande utbildning ska ha samma lön.
    Nu har vi det svart på vitt att så inte är fallet. Kvinnor halkar efter i trettioårsåldern. Det gäller även de kvinnor som inte skaffar barn och stannar hemma med dessa på deltid(vilket annars är antifeministers argument till löneskillnader).
    Borde inte detta vara en del i ditt jämställdhetsprogram, Pelle?

  7. Pelle Billing skriver:

    Läs denna rapport Erik:

    Vår studie, som sträcker sig över en tidsperiod på 21 år, visar att skillnaderna i lön mellan kvinnor och mellan kvinnor och män på samma befattning och arbetsplats är mycket små. Den viktigaste förklaringen till att kvinnor tjänar mindre än män är att kvinnor arbetar på låglönebefattningar och låglönearbetsplatser och män på höglönebefattningar och höglönearbetsplatser.

    Varken den allmänna lönespridningen eller lönespridning inom likartade befattningar har lett till att kvinnor fått sämre löner jämfört med männen då de arbetar på likartad befattning och samma arbetsplats. Lönedifferentiering är således i sig inget hot mot kvinnors relativlöner när de utför lika arbete. Resultaten ovan är i överensstämmelse med likvärdiga studier av förhållandena i Norge och USA.

    Våra forskningsresultat är helt i överensstämmelse med det många forskare redan anat: direkt lönediskriminering är inte längre ett problem. Det vi har gjort är att dokumentera att så är fallet.

    SACOs rapport, som du hänvisar till, är tyvärr inte en opartisk forskningsinlaga.

    När JämO gjorde en stor granskning av löneskillnaderna i Sverige var det endast 0,75 procent av de anställda (mindre än en procent!) som hade osakliga löneskillnader. Och av alla kvinnor (dvs kvinnor som grupp), så var det endast 1,3 procent som hade osakliga löneskillnader. 98,7 procent av kvinnor hade alltså helt korrekt lön!

    Men vi kan vara överens om en sak: lika arbete ska ges lika lön, och alla former av osakliga löneskillnader är något vi ska motarbeta.

  8. Lavazza skriver:

    Du bör nog inte skriva osakliga utan oförklarade löneskillnader. För att en skillnad ska kunna vara osaklig måste man veta vad den beror på.

  9. BekeZeke skriver:

    Ja man passar in precis.. Quinna i trettioårsåldern som hoppar av från sina nästan 50 laxar i månaden. Förhoppningsvis ger nya projektet en del kosing någon gång också. Håll tummarna för mig bro!

  10. Mariel skriver:

    punkt 5. ”Kvinnor drabbas hårdare av våldet, … ” ?? Pratar vi fysiskt eller psykiskt våld? Och vadå ”drabbas hårdare” ? blir mer utsatt för det fysiska våldet kanske du menar? Och hur vet du det här? Jag menar; det finns väl ett mörkertal också gällande våldet mot män…

  11. Pelle Billing skriver:

    Kvinnorna drabbas hårdare rent fysiskt av våldet. Får uppsöka sjukvård oftare, till exempel. Med detta inte sagt att män inte skadas eller inte drabbas hårt, utan bara att kvinnor drabbas hårdare av det fysiska våldet.

Google