Statsfeminismen del 2

31 maj 2009, av Pelle Billing

En av de viktigaste byggstenarna inom statsfeminismen är begreppet könsmaktsordning. Som jag tidigare citerat här på bloggen, så är regeringens utgångspunkt denna:

Trots en lång historia av aktivt jämställdhetsarbete präglas vårt samhälle fortfarande av en könsmaktsordning. Arbetet måste fortsättningsvis ges en mer feministisk inriktning. Det innebär att vi måste vara medvetna om att det råder en könsmaktsordning, att kvinnor är underordnade och män är överordnade, och vilja förändra den.

Statsfeminismen skriver således under på att män är överordnade och kvinnor är underordnade. Detta är ett mycket intressant påstående. Trots att vi har lagar, jämställdhetsombud och en hel statsapparat som kämpar för lika rättigheter mellan män och kvinnor (och ibland enbart för kvinnors rättigheter), så anses män vara någon typ är härskare och kvinnor någon typ av undersåtar.

Låt oss därför göra en typ av tankeexperiment som jag brukar använda mig av. Låt oss jämföra den traditionella mans- och kvinnorollen med en situation där vi de facto har en över- och underordning, nämligen förhållandet mellan slavar och slavägare. Ifall kvinnor verkligen är underordnade, så bör deras roll mer likna slavarnas, medan männens roll mer bör likna slavägarnas.

Här är en översikt av den situation som råder för slavar:

  1. Slavar får göra det tunga jobbet
  2. Slavar får göra det farliga jobbet
  3. Slavars liv värderas lägre än slavägarnas liv
  4. Slavarna har bara ett samhällsvärde så länge de kan prestera något
  5. Slavar har ingen röst i samhället
  6. Slavar får inte rösta
  7. Slavar är fast i hemmet
  8. Slavar kan inte tjäna pengar

Stämmer det att slavarnas situation korresponderar till kvinnors traditionella könsroll? Om vi tittar på punkt 5-8, så får vi onekligen en bild av att kvinnors situation liknar slavarnas, och det är denna del av verkligheten som radikalfeminismen valt att fokusera på – vilket i förlängningen har lett till begreppet könsmaktsordning.

Men det är bara om vi aktivt ignorerar punkt 1-4 som vi kan behålla illusionen om en könsmaktsordning. För när vi tittar på hela verkligheten, och inkluderar de problem som fanns och finns med den manliga könsrollen – ser vi plötsligt en helt annan bild. När vi faktorerar in punkt 1-4 inser vi snabbt att könfrågor och jämställdhet är ett komplext område, som i allra högsta grad inkluderar bägge könen.

Det är hög tid att Sveriges regering börjar ta ett helhetsgrepp på könsfrågorna, och släpper den förenklade bild av verkligheten som har presenterats av radikalfeminister och genusvetare. Feminismen har helt klart sina poänger, men den presenterar bara halva verkligheten, och det duger inte i längden.

Statsfeminismen del 1

Statsfeminismen del 3

 

19 kommentarer på “Statsfeminismen del 2”

  1. Access skriver:

    Jag tror att ett problem är att konservativa och radikalfeminister båda vill bevara den delen av könsrollerna som handlar om kvinnans underordning. Feministerna eftersom kvinnligt offerperspektiv och underordning är den livsluft de lever på, konservativa för att … ja, de är konservativa.
    Det gör att grupperna, helt utan avsikt, har en gemensam agenda.

    Och nånstans däremellan står mer liberala människor som tror på individen, och som inte kan liera sig med någon av de två andra.

  2. Pelle Billing skriver:

    Jag förstår vad du menar. Jag skulle uttrycka det som att de konservativa vill bevara den traditionella kvinnliga könsrollen till 100 procent, medan radikalfeminister vill få den kvinnliga könsrollen att framstå som världens allvarligaste problem.

  3. Per skriver:

    Som jag ser det så är det allra största problemet att män har en ”slavmentalitet”. Med det menar jag att män tycker de ska uppoffra sig i olika sammanang, allt från att få förhuden bortskuren i religionens namn till att öppna upp sina företag för kvinnor eller betala notan för desamma. Det är denna slavmentaltet som män inte verkar se som gör män till de loosers de är i detta nya tidevarv.

  4. Access skriver:

    Det är väl inte så mycket en slavmentalitet som ett översittarperspektiv (vilket är en effekt av att kvinnor ses som mindre kapabla att klara saker på egen hand)?

    Om alla män och kvinnor kunde sluta se kvinnor som underlägsna offer så innebar det också att kvinnor fick klara sig på egen hand i lika stor utsträckning som män. Starta sina egna företag och få dem att växa, men även ta smällen när det går åt pipan.

  5. Bj0rnborg skriver:

    Per:

    Håller med dig, det är något jag kallar för mannens riddarkomplex.
    Vilket fungerar i symbios med kvinnans prinsess-syndrom.

    Klassisk könsrollsdynamik som går igen i allt en radikalfeminism tar i; det är alltid en man som skall offra sig, alltid en kvinna som är behövande.

  6. seww skriver:

    Äsch låt kvinnorna hållas så får de snart jobba åt oss män. Vem klagar om man får vara ute i skogen medan frugan måste jobba i gruvan, köra lastbilen, stå några 100 meter upp i luften och hamra upp en ny skyskrapa, rädda 100-kgs män ur brinnande hus, stå mot demonstranter med basebollträn och stenar till försvar, kriga, köra och hämta sopor, och så vidare…

    Jag har alltid velat se statistik på vilka jobb kvinnorna slåss för att få. Vill de verkligen ha kvotering för de farliga, tunga jobben, så som skogsarbete, lastbilschaufför, brandmän, lagerarbete, byggare och liknande? Eller vill de bara kvoteras in till chefspositioner på ett kontorsjobb i centrala Stockholm?

    Lite lustigt hur det fungerar.

  7. Per skriver:

    Så länge som män upprätthåller detta riddarkomplex så kommer listiga kvinnor alltid kunna spela prinsesspelet för att tillskansa sig fördelar. Det är det vi ser idag, på nationell nivå och inför öppen ridå. Att inte män kan se detta övergår mitt förstånd och är djupt mansförnedrande.

  8. Oskar skriver:

    Om män är biologiskt drivna till att ”uppoffra” sig och kvinnor till att vara ”princessor” (eller hur man nu väljer att beskriva könsroller) är väl det inget problem i sig. Folk måste få välja de roller/beteenden/identiteter de vill oavsett om det ger upphov till en ‘orättvis’ födelning på arbetsmarknaden.

    I den mån staten bör engagera sig borde det vara för att förhindra direkt diskriminerande lagstiftning eller regler. Problemet är att det är en gråzon och att staten alltmer har glidit in i rollen att aktivt styra människors val. Det är fel.

  9. Särartsfeminist skriver:

    punkt 3
    Kvinnor får sämre vård och billigare än männen. All forskning görs på män så kvinnors symptom på tex hjärtinfarkt tas inte på allvar. Kvinnors problem i samband med graviditeter och förlossningar räknas inte som sjukdom så kvinnor nekas i normalfallet sjukskrivning efter kejsarsnitt.

    punkt 4
    När kvinnor passerat klimakteriet så osynliggörs de. Kvinnor över 50 har mycket svårare att byta jobb trots att de då ofta har barnafödandet bakom sig. Bland de långtidssjukskrivna är andelen kvinnor hög. De får oftast inte samma rehabilitering som männen. De flesta män väljer en yngre kvinna som partner därför så fort kvinnan passerat klimakteriet sätter den biologiska fortplantningsdriften hos män igång att byta ut henne.

    punkt 2
    I många kvinnoyrken är hot och våld vardag. Många tanter på Försäkringskassan, skolfröknar socialsekreterare, lapplisor utsätts för våld på arbetstid. Kvinnor arbetar generellt sätt mer med sociala yrken och där utsätter men sig för farliga situationer. Män arbetar generellt sätt mer med maskiner och teknik där farliga moment lättare kan tas bort med hjälp av mera teknik.

    punkt 1
    De tunga kvinnojobben är svåra att få bort eftersom kvinnor oftare jobbar med människor. Lyfta barn på Dagis eller sjuka patienter kan inte en maskin ta över. Mäns arbete anses trad som tunga men där har teknikutvecklingen gjort att de inte är det längre i samma utsträckning som på 1800talet. Maskiner gör de tunga lyften i mansdominerade arbeten i allt högre grad.

    Så punkt 1-4 tycker jag helt uppenbart stämmer. 6-8 tycker jag däremot inte stämmer längre. Kvinnor får jobba utanför hemmet, tjäna pengar, rösta

  10. Pelle Billing skriver:

    Särartsfeminist,

    punkt 3
    Kvinnor får lika god hjärtsjukvård som män, läs här. Medicinsk forskning gjordes tidigare endast på män för att skydda kvinnorna! Så det gjordes aldrig för att missgynna kvinnor. När detta sedan upptäcktes missgynna kvinnorna på sikt så förändrade man forskningen. Bröstcancerforskning är långt bättre finansierad än prostatacancerforskning, ändå är det Rosa Bandet vi ständigt läser om i media. Kvinnor har alltid fått vara sjukskrivna när de har symptom från graviditeten (vilket jag vet från min egen läkargärning), det är först nu när FK blivit väldigt sparsam som detta förändrats. Men det är samma för i princip alla diagnoser.

    punkt 4
    Här gör du massa påståenden som du inte verifierar, och då är det svårt att bemöta dem. Att kvinnor osynliggörs och/eller väljs bort sexuellt i hög ålder motsvaras av att arbetslösa och fattiga män osynliggörs och väljs bort. Men detta beror inte på könsroller utan på biologiska faktorer – vilket man knappast kan lasta samhället för.

    punkt 2
    Det är 10 ggr vanligare att män dör på jobbet, du kan själv verifiera detta via Arbetsmiljöverkets statistik.

    punkt 1
    Att vara brandman, flyttkarl, vägarbetare, byggjobbare, osv är tunga yrken och kommer att förbli så. Dessutom förväntas män göra *alla* tunga lyft utanför arbetet.

  11. Bj0rnborg skriver:

    Det är väl också så här, för att bemöta några punkter:

    Testa Läkemedel
    Läkemedel (iaf idag) testas i tre omgångar; den första på främst män (eftersom denna första testomgång är farligast och kvinnans barnafödande förmåga är helig).
    sedan i ytterligare 2 omgångar (om så bedöms lämpligt) på lika dela män och kvinnor. Kontentan = Män utsätts för de farligare elementen, men läkemedel testas alltid på både kvinnor och män. (om det är ett läkemedel för bägge könen).

    Kvalititet av Vård
    Kvinnor söker sig oftare till sjukvården, många gånger blir de hänvisade att gå hem för att ”sova av sig förkylningen” eller se om den utvecklas till något som behöver behandlas. Detta halv-hypokondriska beteende kostar sjukvården betydande resurser.
    Män å andra sidan söker sig ofta alldeles försent till sjukvården. långt efter de egentligen behöver.
    Kontentan; När män söker sjukvård behöver deras symtom oftast kraftigare och dyrare mediciner. Trots detta så går 80% av sjukvårdskostnaderna till kvinnor, detta på grund av att de söker så ofta, och så i onödan, och dessutom oftare lyckas bli långtidssjukskrivna för sjukdomar som män förväntas uthärda. Det är en ganska hård feministisk spin att utfirån ”män får dyrare mediciner” dra slutsatsen att kvinnor får sämre vård.

    Våld
    Det är nästan skrattretande att påstå att kvinnor utsätts för mycket våld när man sätter det i relation till vad män utsätts för. Det spelare inte heller någon roll om det är ett kvinnodominerat yrke, jag kan nästan garantera att det är den manliga läraren som får hantera de stökiga eleverna, den manliga socialsekreteraren som får avvisa den bråkiga besökaren etc. När undersökningar visar att den vanligaste platsen för en kvinna att bli utsatt för våld är arbetsplatsen så är det egentligen ett väldigt gott betyg på kvinnans säkerhet. Endast genom att osynliggöra mäns situation kan man betrakta kvinnan som ”slaven” i detta sammanhang.
    Dessutom är det också ett tecken på att våldet hon blir utsatt för inte är för att hon är kvinna, utan för den yrkesroll hon uttövar. En kvinnlig polis som blir utsatt för våld i sin yrkesutövning någon gång torde knappast bli förvånad. Det ingår i jobbeskrivningen.

    Tunga jobb:
    Det klagas t.ex. mycket över sjuksköterskors tunga lyft, men de 2 sjuksköterskor jag känner som även jobbat som lagerarbetare anser det senare betydligt tuffare (där man ofta lyfter flera ton om dan, ofta i dåliga lyftställningar och ohanterliga paket).

    Många av de här feministiska paradgrenarna har egentligen endast kunna vinna gehör för attdet finns en konsensus kring att osynliggöra mäns situation när den är dålig och kvinnors situation när den är bra (dvs förmedla det kvinnliga offerperspektivet).. Män får bara presenteras som lata, egoistiska skitar som tar sig fram i livet på en gräddfil utan att lyfta ett finger och passar på att förtrycka en kvinna här eller där på lite sköj sådär.

  12. Särartsfeminist skriver:

    Jag har väldigt lite tid att hålla på och svara i denna typ av debatter, eftersom jag har tre barn på heltid, men ska försöka. Tyvärr förblir det annars lätt så att bara barnlösa har möjlighet att göra sina röster hörda.

    Men , Pelle, om jag nu tar tid från mina barn och svarar dig kräver jag faktiskt att du också tar dig tid och förklara vad du menar med punkt 6-8.
    Menar du att svenska kvinnor inte har rösträtt idag???
    Vadå ”är fast i hemmet”???
    Vadå ” kan inte tjäna pengar”???
    Jag fattar ingenting av din jämförelse punkter 6, 7 och 8.

    punkt 3
    2007-08-30 pressenterades en utredning som pekade på de stora skillnaderna mellan hur kvinnor och män behandlas i vården
    http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2007/08/30/man-och-kvinnor-behandlas-/
    TV-serien ”Om ett hjärta” väckte stor uppmärksamhet. Många kvinnor upplevde att de kände igen sig. Jag gissar att det därför är några läkare kände sig ”påhoppade” och ville tillbakavisa kritiken i den DN länk du hänvisar till. Tidningen Dagens Medicin’s artiklar bekräftar ändå att det är skillnader i hur män och kvinnor bemöts.
    Här är förresten en artikel till
    http://www.dagensmedicin.se/nyheter/2007/06/14/kvinnorfartnfmedelsenarean/index.xml
    Vidhåller att idag 2009 får kvinnor inte vara sjukskrivna för graviditetsrelaterade diagnoser.

    Punkt 4
    Verifiera punkt 6-8 du så lovar jag att återkomma ang. punkt 4.

    Punkt 2
    Att män oftare dör på jobbet behöver inte alls betyda att de har farligare jobb. Det kan lika gärna bero på att män oftare än kvinnor ”leker Rambo” och slarvar med säkerheten. Mäns macho-attityd kan alltså vara ett problem. Vore också väldigt intressant att se statistik på hur många arbetsolyckor som är alkohol- eller drog- relaterade. Hur många män resp. kvinnor kommer bakfulla till jobbet osv. Att bara hänvisa till antalet dödsfall säger ingenting om arbetets farlighet.

    Punkt 1
    Ja, du räknar upp några yrken som kräver mer muskler än att vara tjänsteman men det motsäger inte mitt påstående. Kvinnoyrken är också tunga yrken som inte i samma utsträckning kan ta tekniken till hjälp. Känner för övrigt inte alls igen ditt påstående om kravet på män i fritidssituationer. Verifiera gärna det också.

    Sen måste jag även påpeka en sak även om det är väldigt tjatigt och tråkigt att ständigt behöva upprepa det: Feminister av alla slag har alltid, redan då rörelsen startade, hävdat att BÅDE kvinnorollen och mansrollen måste förändras. Även männen måste befrias från sin mansroll! Det är trist att vissa män inte vill ta det till sig. Jag undrar varför? Kan det vara så att det är lättare att smutskasta feministrörelsen om man förnekar det?

    I dina grundprinciper skriver du, Pelle, om att män och kvinnor ska ha lika rättigheter och skyldigheter. Varför pratar då manliga jämställdhets-ivrare aldrig om mäns skyldigheter? Speciellt när det gäller vårdnad om barn så skrivs det massor om mäns rättigheter men så fort skyldigheter kommer på tal så svamlas det bara om ”individens fria val”. Hur går det ihop?

    Du får gärna förklara de två sista styckena för mig, Pelle.

  13. Pelle Billing skriver:

    Särarts-F

    Du länkar till två artiklar. Den ena säger att det inte finns någon skillnad mellan män och kvinnor utifrån läkarens bedömning av variablerna, men kvinnorna *känner sig* sämre, även om de objektivt in är sjukare. Den andra artikeln hänvisar till en oerhört partisk skrift som gjorts av en genusvetare utan medicinsk kompetens, och som trots detta hittar ytterst små skillnader i vårdkvalitet.

    Punkt 6-8 handlar om slavar, såsom alla punkter, men om dessa tre punkter ska kunna sägas korrespondera till något av könen, vid något tillfälle genom historien, så är det kvinnor.

    För mig är det skrämmande att du reducerar mäns vilja att offra livet för samhället och för kvinnor till att de vill ”leka Rambo”. Skulle du och dina barn känna dig trygga om det inte fanns massa män som var poliser, brandmän, soldater, osv?

    Vad gäller rättigheter och skyldigheter, så är det feminismen som alltid pratar om kvinnors rättigheter men sällan om skyldigheterna. Vårt samhälle har redan inställningen att för män kommer skyldigheterna först, och rättigheterna sedan. Ett tydlig exempel är att rättsväsendet lägger betydligt mer krut på att driva in underhåll, än på att driva igenom mäns rätt att få träffa sina barn.

    Hur som helst, i slutändan handlar det inte om vem som har det bäst eller sämst av könen, utan det handlar om att vi behöver se bägge könens perspektiv. Och tyvärr så tror jag inte att feminismen är kapabel att ändra kurs och börja göra detta. Att feminismen skulle bry sig om bägge könen är bara en läpparnas bekännelse, i praktiken handlar 99 procent av frågorna om kvinnors situation.

  14. Särartsfeminist skriver:

    Aha! Så när forskningsresultat inte stämmer med din övertygelse så viftar du bara bort dem. Det var ju en bekväm attityd som definitivt inte ger ett seriöst intryck.

    Det är patetiskt att läsa hur du gottar dig i den ”manliga riddarrollen” när du pratar om poliser brandmän och militärer. Var det inte den här manliga riddarrollen du också ville bekämpa, Pelle? För övrigt finns det många kvinnliga poliser i Sverige. När det gäller kvinnliga soldater ligger många länder före oss. Anledningen till att det inte finns fler kvinnliga militärer och brandmän är att män värnar sina revir.

    Nu handlade min kommentar inte om att nedvärdera poliser etc utan att påpeka att antalet dödsfall inte okritiskt kan användas för att mäta farligheten i ett yrke. Det förstod du säkert också men jag gissar att du utrycker dig som du gör för att locka det klientel av bittra ensamma män du behöver för din politiska karriär. Smart, men jag vill påpeka att det också kan få effekten att andra grupper uppfattar Moderat politik som populistisk och oseriös.

    Jämförelsen du gör med driva in underhåll och mäns rätt att få träffa sina barn är också bara oseriösa påståenden som du inte verifierar. Du reagerade förresten på när jag inte verifierade mina påståenden men du struntar själv i att göra det. Om du kräver att andra ska verifiera sig ska du starta med att göra det själv

    Nej, nivån på dina svar är för låg för att jag som trebarnsmamma ska ta tid från mina barn för att besvara dig. Trist bara för du riskerar att skada tilltron för moderat politik.

    Jag vet inte vad som är mest skrämmande: att du är läkare eller att du är politiker.

    Punkt slut.

  15. Pelle Billing skriver:

    Vilken politisk karriär pratar du om? Jag är inte politiker och har ingen speciell partitillhörighet i mitt arbete kring könsfrågor.

    Ditt inlägg är i sin helhet lika förvirrat som din uppfattning om vem jag är och vad jag jobbar med.

  16. Bj0rnborg skriver:

    men hon är väldigt noga med att påpeka att hon är trebarnsmamma. Vad är poängen med det om inte utnyttja det patriarkala hyllandet av modern för att på något sätt ge större tyngd åt hennes ord?

    I ett jämställt samhälle är en mor inte mer värd än någon annan, och en mors ord inte tyngre vägande än någon annans.

  17. Kristian skriver:

    Det var ingen dålig halmgubbe särartsfeministen gav sig på där…

    Ja, det är jobbigt när folk kommer dragandes med fakta och rationella argumentationer när grunden till alla former av feminism vilar ju på ett ”men det är ju så det är!”

    Så klockrent exempel på feministisk retorik: ”Män lever farligt för att de är macho och tar risker på jobbet.” ”Kvinnor vill gärna ha de farliga yrkena, men männen värnar om sitt revir.”

  18. [...] 1 och 3 är även grundbultarna i statsfeminismen, och jag har tidigare kritiserat dessa antaganden här på [...]

  19. [...] Statsfeminismen del 2 [...]

Google