Historiens betydelse – del 2

27 maj 2009, av Pelle Billing

Detta är del 2 om historiens betydelse för jämställdhet och könsroller; om du inte redan gjort det så läs gärna del 1 först.

Som jag skrev i del 1 så har män och kvinnor inte haft någon könskamp genom historien, det har helt enkelt inte funnits utrymme för något sådant. Människor har haft fullt upp med att skaffa mat och tak över huvudet, medan att analysera könsroller är i högsta grad något som uppstått i välmående industriella samhällen.

Historiskt sett har kampen skett på en helt annan nivå, nämligen mellan olika kulturer. Olika kulturer har alltid tävlat om makt och inflytande, för att i förlängningen kunna uppnå ett välstånd. Det som har avgjort hur en viss kultur har organiserats – inklusive könsroller – är således inte någon könskamp utan istället konkurrensen mellan olika kulturer.

Alla framgångsrika kulturer har upptäckt samma sak: det är fördelaktigt att organisera sig på så vis att män används för högrisk-aktiviteter och att kvinnor hålls skyddade till varje pris.

Kvinnor

Varför är det då så effektivt att hålla kvinnor skyddade? Under primitiva förhållanden hänger en kulturs förmåga att uppnå makt och inflytande ihop med hur stor befolkningen är. Man har därför behövt skydda och vårda varje livmoder som finns, eftersom det endast är en livmoder som kan ”producera” fler människor (varje man kan däremot befrukta många kvinnor, så män har aldrig varit en begränsande faktor för reproduktionen). Detta har bidragit till att kvinnans plats genom historien oftast har varit i hemmet, för det är där hennes liv har varit som tryggast.

Män

Män har istället fått ta på sig alla högriskjobb ute i samhället, såsom handel, krigsföring, byggande, osv. På så vis har män dels fått samarbeta med andra män för att uppnå saker, och dels fått tävla mot andra män för att nå en samhällsposition som medför att man kan försörja en stor familj. Genom att män har tvingats tävla mot varandra för att bevisa sin duglighet (inte sällan med livet som insats), har kulturen kunnat utvecklas och därmed bli mer och mer konkurrenskraftig mot omgivningen. Priset som individuella män har fått betala är att deras liv har värderats betydligt lägre än ett kvinnoliv.

Slutsats

Vad är då poängen med detta resonemang? Jo, att könroller har utvecklats utifrån de krav och yttre förutsättningar som människan har mött genom historien. Således är det en missuppfattning att könsroller bygger på förtryck eller illvilja från männens sida.

Dessutom är det så att bägge könsrollerna har sina respektive problem, och därmed bör samhällsdebatten kring jämställdhet handla om bägge könen. Som vi såg i resonemanget ovan så motsvaras kvinnans instängdhet i hemmet av att mannen förväntas ta på sig farliga jobb eller t o m dö för sin familj och sitt samhälle. Således har bägge könen haft sitt ”ok” att bära genom historien.

Tyvärr fastnar feministisk ideologi ofta i ensidiga perspektiv på könsrollerna, och man orkar endast med att se halva sanningen om jämställdhet och könsroller. Tiden har kommit för ett mer nyanserat samtal som tar hänsyn till både män och kvinnors situation – bortom ideologier och bortom gamla tolkningar av könsrollerna.

(Ifall detta blogginlägg var intressant för dig så läs gärna detta tal av Roy F. Baumeister.)

 

9 kommentarer på “Historiens betydelse – del 2”

  1. Erik i Lund skriver:

    Utvecklingens resultat

    Nästan allt levande är uppdelat på två kön. Det kan bara betyda att denna uppdelning är överlägset livskraftig.

    Uppdelningen måste också innebära att det är tydliga skillnader mellan de två könens uppgifter, så som du påpekar. Annars vore det ju ingen vits med uppdelningen.

    Dessutom är det alldeles tydligt så att de två könen bör vara varandras motsatser i olika avseenden, för att komplettera varandra på bästa sätt, inte bara beträffande könsorganens fysik. Den riskbenägenhet du nämner är en sådan faktor. Det är naturligt att den resulterat i att många fler män än kvinnor sitter i bolagsstyrelser. Affärer handlar om att ta risker.

    Om genusforskning verkligen skall kallas för forskning, bör den först och främst ägna sig åt att kartlägga de naturliga skillnaderna mellan könen. Det kan sedan ligga till grund för en diskussion om vilka funktioner i samhället som bäst passar det ena eller det andra könet.

  2. Pelle Billing skriver:

    Helt klart är att det finns skillnader mellan könen som går bortom könsorganens anatomi, och en genusvetenskap värd namnet borde ta med detta som en viktig faktor i sin forskning. Vi vet att:
    1. Hjärnans struktur och funktion skiljer sig mellan könen
    2. Att en dag gamla spädbarn uppvisar könsbundet beteende
    3. Att flickor som utsätts för höga testosteronnivåer i livmodern får mer manliga egenskaper

    Vad gäller riskbenägenhet så är det mycket troligt att det finns en biologisk komponent, men givetvis kan vi inte utesluta att det även finns en socialt konstruerad komponent.

  3. Pär Ström skriver:

    Så klokt. Så självklart. Men VARFÖR så oerhört kontroversiellt? Detta är tankegods som inte ens får nämnas enligt de regler som satts upp av dem som bestämmer vad som är politiskt korrekt. Jag har aldrig förstått varför.

  4. Pelle Billing skriver:

    Politisk korrekthet är ett intressant fenomen. Definitionen verkar vara att vissa saker får inte sägas, även om de stämmer, eftersom man framstår som alltför okänslig om man säger det. Detta leder till fascinerande konsekvenser: vi ska alltså aktivt förneka vissa fakta och forskningsresultat eftersom dessa kan såra människor? I längden blir ju detta inget annat än ett korthus som förr eller senare kommer att rasa.

  5. [...] blir som vanligt att vi måste inse att könsrollerna skapats av män och kvinnor tillsammans, ofta som ett resultat till att vi anpassat oss till yttre omständigheter. Att fortsätta lägga [...]

  6. [...] En man som har ”distanserat sig” * Man känner sig omanlig och mesig * FP: Män har blivit förtryckta * Rakryggad * En facebooks känslor * Ännu en karl som är feminist * Könsrasisternas härskarteknik * Pelle Billing om könsrollshistorien [...]

  7. [...] * En facebooksgrupps känslor * Ännu en karl som är feminist * Könsrasisternas härskarteknik * Pelle Billing om könsrollshistorien * Osäkra män * Män vågar inte fråga * Gentlemannens syn* Carl Ljungs arbeten och böcker * [...]

  8. [...] både biologiska och sociala orsaker till (vilket  Pelle Billing beskrivit bland annat här och här). Det har inget med förtryck att göra. Det har varit en konsekvens av de förhållanden som [...]

  9. [...] ihop med gruppen barn eftersom det bara är kvinnor som kan föda nya barn åt samhället, således har kvinnor skyddats på samma sätt som barnen. Att skicka ut kvinnor i krig är inget som framgångsrika kulturer har gjort – de kulturer som [...]

Google