Historiens betydelse – del 1

17 maj 2009, av Pelle Billing

När könsfrågor och jämställdhet diskuteras handlar det nästan alltid om här och nu. Vanliga kommentarer är:

  • Kvinnor är förtryckta av män
  • Kvinnor är underordnade män
  • Könsmaktsstrukturer står ivägen för framtiden

Åsikter av detta upprepas ofta som sanningar, utan att fundera på huruvida de stämmer när man beaktar ett historiskt perspektiv. Vi lever ju inte i en historielös bubbla: de kroppar, den kultur och det samhälle som vi har – är en direkt konsekvens av den utveckling som skett sedan människan först satte sin fot på jorden.

Vem producerar maten?

Ett av de mest intressanta historiska perspektiven som angår jämställdhet och könsroller, är hur människan har producerat mat genom historien. Före industrialismens tidevarv så var ju kampen för överlevnad det mest centrala för alla människor, och att få mat för dagen överskuggade alla andra bekymmer. Så hur påverkades könsrollerna av sättet att producera mat genom olika tidsåldrar?

  • Stenåldern: det var i princip omöjligt för en gravid kvinna att jaga, och även en icke gravid kvinna saknar den muskelstyrka som män har. Således blev jakten männens domän. Kvinnorna var dessutom tvungna att amma barnen i upp till tre år, vilket inte var kompatibelt med jakt, men väl med att samla rötter och växter.
  • Jordbruket: när människan upptäckte att man inte bara kunde så frön i små rännor i jorden, utan att man kunde ploga hela åkrar med hjälp av en häst eller oxe, så revolutionerades matproduktionen. Plogen var dock tung, och krävde en mans muskelstyrka för att manövreras. Dessutom  ökade risken för missfall om en gravid kvinna försökte sig på att ploga. Så återigen var det bäst för kvinnan att jobba nära hemmet, och för mannen att jobba utanför hemmet.

Denna mycket enkla översikt visar tydligt att könsroller har utvecklats utifrån det som är funktionellt, inte p g a något slags förtryck – som det ofta pratas om i feministisk retorik. Män och kvinnor har varit tvungna att samarbeta, inte sinsemellan fajtas, för att kunna säkerställa överlevnaden av sina barn. Att män har dominerat den publika sfären och kvinnor den privata sfären är fullt förståeligt utifrån den historia vi har genomgått.

Givetvis betyder inte detta att könroller är huggna i sten! I dagen samhälle har vi möjlighet att göra nya val, eftersom de flesta jobb inte kräver muskelstyrka och mat inte längre är någon bristvara.

Men det är viktigt att vi för en dialog om könsrollerna utan att skuldbelägga män (eller kvinnor)! Det var män och kvinnor tillsammans som skapade de könsroller vi idag har, så att endast lasta ena könet för detta är både ologiskt och orättfärdigt.

 

17 kommentarer på “Historiens betydelse – del 1”

  1. Paddan skriver:

    Jag är intresserad att hör din åsikt om teknologi och manlighet. Det är t.ex. allmänt känt att när ett yrke blir ”teknologiserat”, exempelvis var mjölkning av korna en typisk kvinnosyssla. Dock när teknologin gjorde sitt intrång så blev det en manlig syssla. Alltså är teknologi en manlig sfär (eller tolkas så av kulturen) som används av män i syfte att utöva makt och ta över vissa yrken. (detta inte enbart enligt feministisk teori utan detta är en mycket vanlig syn i all historieskrivning).

    Dock är symaskinen ett undantag…
    ”Symaskinen är också ett bra exempel på att kopplingen mellan maskin och manlighet respektive kvinnlighet inte är något självklart eller naturgivet. Symaskinen var från början tänkt för män, eftersom de flesta professionella skräddare då var män. Men symaskintillverkaren Singer såg att det fanns en lönsam marknad i kvinnorna i hemmet och därför har symaskinen fått en koppling till kvinnlighet.”

    Enligt min mening är det intressant hur detta ”udda” exempel med symaskinen förklaras med en ekonomisk modell efter hur gynnsamt det är. Men i övrigt är förklaringen inte efter hur gynnsamt något är, utan hur maktrelationerna är. Anyways, hur är din syn på detta?

  2. Pelle Billing skriver:

    Teknologi och kön? En intressant fråga.

    Svaret blir inte oväntat att det är en blandning mellan arv och miljö. Forskning visar att redan bland barn som är en dag gamla så tittar gossebarn mer på en figur som representerar teknologi och flickebarn tittar mer på en figur som representerar en människoansikte. Så medfödda könsskillnader spelar definitivt en roll. Sedan spelar ju kulturen in också, men exakt hur mycket är svårt att veta i det här fallet. Pojkar får tekniska leksaker oftare och då kan ju ett intresse förstärkas eller rent utav födas.

    Att männen tog över mjölkandet när maskiner kom kan ju ha flera anledningar:
    - arbetet blev tyngre
    - männen var mer intresserade av att lära sig teknologin
    - produktionen blev mer industriell och mindre knuten till hemmet, och därmet föll det på mannens lott att ta över ansvaret enligt de traditionella könsrollerna

    Att knyta teknologi till makt är befängt som jag ser det. Hur mycket makt har en arbetare på Volvo eller en gruvarbetare? Bägge yrken innefattar teknologi och är typisk manliga. Dessutom kan bägge arbetena vara farliga, och som bekant så har det ju genom historien varit männens uppgift att utföra de farliga jobben.

  3. Bj0rnborg skriver:

    Paddan:
    Det är min åsikt att det omvända är det vanliga;

    det var inte förrän (den manliga teknokapitalistiska bla bla) tekniken hade sitt intåg i arbetslivet som det blev drägligt att arbeta. Fram tills arbetsrelaterad teknologi fick genomslag så var det definitivt det korta strået att arbeta, och det långa att få stanna hemma med barn och hem.

    Men iomed teknologins intåg gjordes arbetena inte bara mer uthärdliga för män, utan mer attraktiva för kvinnor. Styrka, längd, fysisk uthållighet var ej längre en (lika) begränsande faktor. Det är alltså teknologins intåg samt feminismens korta minne som gör det möjligt att kalla arbetsfördelningen man-kvinna, jobb-hem, för ett förtryck. Av kvinnor. Sanningen ligger närmre att den förtryckte inom detta område i könsrollsamhället var mannen.

    Pelle:
    Floskler är ett hårt ord för något som bara påstås utan att visas, särskilt för något som många verkar tro på. Jag håller givetvis med dig. Men skulle använda obelagda dogmer eller motsvarande.

    En dag måste vi diskutera hur feminismen inte bara bidrar till ökad könspolarisering, är dålig för kvinnor som grupp, är dålig för män som grupp; vilka är det som faktiskt tjänar på feminismen egentligen, och hur? Sjävklart finns de.

    Det finns en hel del att säga om elitfeministernas oheliga allians med komersialismen, och om hur de exploaterar kvinnor, bashar män och bidrar till vår tids starkaste klassförtryck samtidigt som den osynliggör medelklassens priviligerade ställning.

    För mig är det fullständigt obegripligt att radikalfeminismen och vänstern har så nära relationer när de har så olika agendor. Är själv vänster, men kan inte rösta rött pga. dessa partiers osynliggörande av klassfrågor medels feministisk offerideologi.

  4. Pelle Billing skriver:

    vilka är det som faktiskt tjänar på feminismen egentligen, och hur?

    Mycket intressant fråga!

    Jag tror att en hel del kvinnor *tror* att de tjänar på feminismen, även om så inte är fallet.

    Kan du säga mer om hur du anser att feminismen exploaterar kvinnor?

    (håller med om att floskler är för värdeladdat, har redigerat det)

  5. Paddan skriver:

    Bjornborg

    ”Men iomed teknologins intåg gjordes arbetena inte bara mer uthärdliga för män, utan mer attraktiva för kvinnor. Styrka, längd, fysisk uthållighet var ej längre en (lika) begränsande faktor. Det är alltså teknologins intåg samt feminismens korta minne som gör det möjligt att kalla arbetsfördelningen man-kvinna, jobb-hem, för ett förtryck. Av kvinnor. Sanningen ligger närmre att den förtryckte inom detta område i könsrollsamhället var mannen.”

    Yes…inom historia fokuserar man mycket på vad det betyder att mannen (eller husbonden om vi ska vara specifika) är den som sitter på den förnämsta platsen vid matbordet medan hustrun står bredvid beredd att hämta mat till honom. Det är ett förtryck. Liksom det faktum att kvinnor generellt sett inte fick jobba inom jordbruket, och när de fick det så var det för att männen jobbade med fisket osv osv. Men att vissa impopulära yrken som män hade, t.ex. bödlar, ansågs vara pinsamt låg i status nämner man inte i samma andetag. Alltså man mörkar klass betydelsen och makt hierarkierna mellan klasserna och letar bara hierarkier som säger ”man överst, kvinna underst” (hmm… lät roligt det där).

    Min poäng är att det är viktigt att vara medveten om vilka glasögon vi använder. Att männen fiskade och inte släppte in kvinnorna i den sfären vet vi. Är det ett förtryck? Tja, många män dog när de kom långt ut på havet och det blåste upp till storm, det kunde alltså ibland vara ett farligt yrke. Sen vet vi ju att rollerna var mer traditionsbundna förr. Teknologin, och här håller jag med bjornborg, friade upp resurser och könsrollerna.

    Finns det inte exempel då när kvinnor faktiskt ville göra andra saker men inte fick och det kan kallas förtryck. Naturligtvis. Men vem frågar om mannen ville ut och fiska när det var dåligt väder? Vem förtryckte honom? Gud eller mannen själv kanske? Snarare var det något som behövde göras. Kanske inte heller är konstigt att män vill känna sig viktiga och behövda, precis som kvinnan ansåg sig överlägsen när det gällde barnuppfostran och hemmet.

    Flummade på där… men fick utveckla mina tankar lite!

  6. Oskar skriver:

    Tack till både Paddan och Björnborg för initierade och intressanta kommentarer! Pelle, stort tack för din intressanta blog som jag kommer att följa med stort intresse.

  7. Bj0rnborg skriver:

    Paddan:

    Om man utgår, såsom genusforskningen att samhället är format i en könsmaktsordning, då kommer också alla resultat att tolkas i linje med detta.
    Varje olikhet mellan könen kommer att tolkas till kvinnors nackdel och mäns fördel och bekräfta könsmaktsorningen. Det finns inget möjligt resultat som ligger teorin om könsmaktsordningen i fatet, och endast ett (exakt samma utfall för bägge könen) som inte påverkar det alls. Det är med andra ord omöjligt att vederlägga med postmodernistisk vetenskap.

    En teori som är omöjlig att i teorin vederlägga, alltså icke prövbar, icke falsifierbar, är en felaktigt uppsatt teori. Enligt Popper.

    Exempel: Offentlig konst. Om det är fler nakna kvinnor än män som statyer är det objektifiering av kvinnokroppen = Könsmaktsordning. Om det är fler nakna män än kvinnor är det ett bevis på mannen som norm och förtryckt kvinnlig sexualitet. = Könsmaktsordning. Endast om det är exakt lika många nakna kvinnor som män är det ett positivt utfall. Men det vederlägger inte könsmaktsordningen.

    Men hur var det EGENTLIGEN med det här förmenta förtrycket? Hur är det egentligen idag? Det är väl den intressanta frågan?

    I ett könsrollssamhälle, dvs, ett samhälle där olika roller tilldelas människor med kön som urval, (precis som unga och pensionärer förväntas göra olika saker t.ex.) innebär dessa roller inte per automatik ett förtryck även om de självklart leder till olika utfall.

    Män och Kvinnor har olika biologiska förutsättningar, den för samhället absolut viktigaste är kvinnans förmåga att föda barn. Det är min mening att hela könsrollssamhället har konstruerats kring detta enkla fakta. För att överleva som samhälle och säkra reproduktionen så sattes moderns behov i första rummet; män blev en slit och släng resurs som kunde offras i dussinet så länge det säkrade att mödrarna förblev säkra.

    Det innebar också att man var skyddade (de potentiella) mödrarna från sig själva; att tillåta en kvinna att ge sig ut på havet och fiska, ofta i veckor i sträck, skulle vara oansvarigt ur ett överlevnadsperspektiv. Det var mäns jobb att slita och dö för att skaffa resurser nog att hålla samhället igång.

    Jag tror att man måste förstå, när man ser tillbaka på vår kulturs utveckling, att individens behov alltid var underordnade kollektivets.

    Idag, med kuvad natur och politiskt stabilt klimat har vi andra förutsättningar att bemöta våra individuella behov, och det är ett utmaning som vi givetvis ska ta. Men den historielöshet det innebär att kalla människans oerhört framgångsrika strävan att överleva för förtryck, är en förolämpning mot alla heroiska människor som offrat sina liv för att vi ska kunna stå där vi står idag.

    Ok, nog med bakgrund; det jag egentligen ville kommentera var;

    Förutsatt att vi utgår från att könsrollsamhället var ett socialt kontrakt som gagnade kollektivet och inte en manlig konspiration att förtrycka kvinnor, hur tolkar vi ditt exempel om kvinnor som inte får fiska?

    Ja först bör vi tillägga att män inte fick stanna hemma. De hade alltså inte valet att låta bli att fiska utan tvingades riskera sina liv. Det låter inte som ett förtryck av kvinnan eller hur? Snarare av mannen. Är bägge kön förtrykta i könsrollsamhället? Är inte det en oxymoron, för vem är då förtryckaren? Könsrollsamhället självt? Som då endast är en social konstruktion? Det rimliga, tycker jag, är att konstatera att det inte fanns ett förtryck, utan ett socialt kontrakt där bägge kön stoiskt accepterade de roller, med de nackdelar och fördelar det innebar.

    Sedan är det ju så att de starkaste gatekeepersna för könsroller ofta är från det egna könet. På samma sätt som det är företrädesvis kvinnor som begår kvinnlig omskärning av flickor, män som begår manlig omskärning av pojkar, så var det kvinnor som såg till att de unga flickorna höll sig i skinnet och inte underhåll naiva drömmar om ett ”fiskarliv”, precis som det var män som såg till att de unga pojkarna inte skämde ut sig som fega, lata stackare utan såg till att dra sitt strå till stacken genom att riskera liv och lem på haven.
    Tyder detta på ett könsbaserat förtryck eller ett socialt kontrakt, en ömsesidig acceptans av de vilkor som präglade samhället?

    Yttermera, med tanke på hur stark socialiserande verkan könsrollsamhället har haft, så var det knappst långa rader av flickor som ville ge sig ut på havet, lika lite som det var långa rader av pojkar som ville stanna hemma i hemmets lugna vrå. Därmed verkar det inte som särskilt många har KÄNNT sig förtryckta, då de inte förnekats något de har velat ha.

    Att det finns flickor och pojkar idag som aldrig skulle acceptera de vilkor som gällde då, som skulle mått uttalat dåligt, är inte ett tecken på förtryck, utan ett tecken på förändrade samhällsvilkor.

    Långt och lite osammanhängande, jag är för seg idag för att utveckla det mer djuplodande, men om det var något som slog an en sträng så utvecklar jag gärna.

  8. Bj0rnborg skriver:

    Hur elit-feminister exploaterar kvinnor:

    Feminismen är en maktbas idag, det är ett bra sätt att göra karriär som. politiker, författare, journalist, advokat mm.

    Feminismens maktbas är upprörda kvinnor. Förbannade kvinnor.

    Därför är det viktigt att uppvigla kvinnor. Göra dem förbannade med absurt vinklade reportage, göra dem rädda genom att presentera ett noggrant urval av fakta, göra dem ensamma genom att sprida mansförakt etc.

    Man kan säga så här; varje gång du blir förbannad över en mansfientligt vinklad artikel (vilket händer varje gång man öppnar tidningar som aftonbladet och metro) så har också kvinnor blivit exploaterade.

    Att tidningar med glädje hoppar på detta tåg är för att det säljer lösnummer. Det är bra nyheter, bra dramatik. Svart vit, boom boom, stora löp.

    Det är också bra för kommersialismen i allmänhet, olyckliga människor handlar mer.

    Det finns alltså många drivkrafter, och ingen av dem handlar om jämställdhet.

    Ledsen att jag inte skriver mer på djupet här, men har haft en lång dag, jag kommer nog återkomma till ämnet åtskilliga gånger dock.

    Det är viktigt att vi män inte faller för illusionen att dessa femnister på något sätt är representativa för kvinnor. (eller ens för feminismen). För även om vi känner oss besvikna och förråda, kränkta och förolämpade; om vi tar våra skyddande armar från kvinnorna så har de inte längra några trygga vägar ut. De behöver vårt stöd mer än någonsin, elit-feministera håller på med ett krig i lönndom, och även om vi som män är hårt drabbade, så våra härliga underbara naturliga kvinnor det med.

  9. Logitech skriver:

    BjOrnborg skriver: ”Ledsen att jag inte skriver mer på djupet här, men har haft en lång dag”

    Bortsett från att jag vill tacka för dina mycket läsvärda kommentarer: Du behöver inte bifoga en ”ursäkta-att-jag-finns-till – klausul”. Om du inte vill. =)

  10. Logitech skriver:

    Du skriver: ”Sedan är det ju så att de starkaste gatekeepersna för könsroller ofta är från det egna könet.”

    Jasså? Kvinnors sexuella makt är ju ett obestridligt faktum. Och påverkar inte minst mäns och pojkars liv mycket starkt. Hur får du ihop detta med citatet ovan?

  11. Bj0rnborg skriver:

    Hehe, tack.

    Känns som jag skriver lite subpar mot vad jag är van vid därav reservationerna.

  12. Pelle Billing skriver:

    Exempel: Offentlig konst. Om det är fler nakna kvinnor än män som statyer är det objektifiering av kvinnokroppen = Könsmaktsordning. Om det är fler nakna män än kvinnor är det ett bevis på mannen som norm och förtryckt kvinnlig sexualitet. = Könsmaktsordning. Endast om det är exakt lika många nakna kvinnor som män är det ett positivt utfall. Men det vederlägger inte könsmaktsordningen.

    Väldigt pedagogiskt tydliggjort.

    Förutsatt att vi utgår från att könsrollsamhället var ett socialt kontrakt som gagnade kollektivet och inte en manlig konspiration att förtrycka kvinnor, hur tolkar vi ditt exempel om kvinnor som inte får fiska?

    Ja först bör vi tillägga att män inte fick stanna hemma. De hade alltså inte valet att låta bli att fiska utan tvingades riskera sina liv.

    Exakt. Detta är en av mina egna huvudteser. Det traditionella samhället innebar strikta könsroller som *alla* skulle inordna sig under, män såväl som kvinnor. Det förtryck som utövades var förtrycket via könsrollerna, inte att män förtryckte kvinnor.

    Som du är inne på så kan man dra det ett steg längre: människorna kände sig troligen inte förtryckta på den tiden, eftersom de hade de roller som krävdes för att överleva eller t o m skapa ett välstånd. I den föreställningsvärld som rådde på den tiden så var man sin roll, man hade inte en roll, och därmed kände man sig inte förtryckt.

  13. Paddan skriver:

    Bjornborg

    ”En teori som är omöjlig att i teorin vederlägga, alltså icke prövbar, icke falsifierbar, är en felaktigt uppsatt teori. Enligt Popper.”

    Popperianerna har dock fått utstå en del kritik av andra vetenskapsfilosofer. Poppers teori håller inte riktigt om man applicerar den på vetenskapliga framgångar under historien. Vi skulle alltså inte ha kommit så långt som vi gjort idag om vi följt Poppers tes till punkt och pricka. Men visst är det ett viktigt och nyttigt kriterium att ha i beräkningen när vi pratar om teorier. Att vi faktiskt kan säga nästan vad som helst, utan att kunna falsifiera det, och kalla det för en teori. Det torde få människor att inse behovet av att inkludera fler vetenskaper/discipliner i sin världsbild än ett strikt Marxistiskt/feministiskt etc.

    I övrigt är jag med dig i det du skriver. Tänkte på det om en man skulle vilja stanna i hemmet. Det är ju tydligt att feministerna bara reproducerar samma traditionella synsätt (som de säger sig vilja överskrida/krossa) där den publika sfären värderas högre, jobb = bättre, status = bättre osv. Alltså de traditionellt manliga symbolerna och uttrycken får indirekt och subtilt ett högre värde hela tiden för att man ska kunna säga ”titta här, männen har företräde”. Hur skapar man något nytt när man bara upprätthåller de strukturer man säger vilja förändra? Alltså blir samhället lika roligt som idag… fast kvinnorna dominerar. När vi ändå e på gång kan vi byta ut startelvan i fotboll till hälften kvinnor, varför ska de ha en egen liga med mindre publik? Det är ju ett förtryck….

    Psykiatrikern David Eberhardt var på nyhetsmorgon idag. Han påpekade att uttryck som ”kränkt” har blivit urvattnade. Att vi känner oss kränkta är en sak, det kan mycket väl vara så, men utan en viss objektiv måtstock så blir du kränkt så fort du uttrycker ordet. Samma sak med förtryck. Om jag känner mig förtryckt så är jag förtryckt. Tycker det han sa var bra för det visar problemen med vårt samhälle idag, med fullständig relativism och egocentrism så kommer jag undan med allt jag vill. Om vi skulle börja definiera orden tydligare och sätta vissa gränser så skulle inte ord som ”förtryck” och ”kränkt” slängas runt lika lättvindigt längre. Feminismen skulle därmed få problem, då de idag äger allt som har med förtryck att göra.

    Vi behöver verkligen ifrågasätta de ord vi använder idag och verkligen ta reda på vad vi menar med dem. Det är ett viktigt steg för att komma vidare.

  14. [...] om att alla människor skulle underkasta sig den roll som krävdes för att samhället skulle överleva samt drivas [...]

  15. [...] This post was mentioned on Twitter by Medborgare X, Maria Maruska. Maria Maruska said: Det nya nu är tydligen att det aldrig funnits något manligt förtryck av kvinnor. Aldrig någonsin. Åh fan! http://bit.ly/eyYpQZ [...]

  16. [...] finns det både biologiska och sociala orsaker till (vilket  Pelle Billing beskrivit bland annat här och här). Det har inget med förtryck att göra. Det har varit en konsekvens av de förhållanden [...]

Google